Umeå och jämställdheten?

 För nästan ett år sedan, vid kommunfullmäktige den 21 december 2009, antogs Umeå kommuns jämställdhetsplan 2009-2011. Vi i Miljöpartiet reserverade oss mot beslutet. Det finns problem med jämställdheten i Umeå kommuns verksamheter och jämställdhetsplanen tar inte problemen på tillräckligt allvar. Nu, efter att valet avgjorts, vill vi i Miljöpartiet se en politik som tar dessa frågor på allvar.

 I Sverige tjänar kvinnor i genomsnitt mellan 7 och 17 procent mindre än män. Detta förhållande kan inte förklaras endast som löneskillnader mellan individer – det finns en skillnad mellan män och kvinnor som grupper. Umeå kommuns jämställdhetsplan framhåller att lönen ska vara individuell med tillägget att skillnader i lön alltid ska kunna motiveras på grunder som inte är relaterade till kön. Vi i Miljöpartiet menar att dessa skillnader i lönenivåer istället måste förklaras utifrån en könsanalys, inte bara som ett utslag av marknadskrafter eller individuella skillnader. Det bör upprättas lönekartläggningar för att påvisa, åtgärda och förhindra oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor.

 

2008 var sjukfrånvarotiden för kvinnor i Umeås kommunala verksamhet i snitt 8,39 procent. Motsvarande siffra för män var 4,15 procent. Detta innebär att kvinnor är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom i betydligt större utsträckning än män. Vi ser detta som ett folkhälsoproblem. Det räcker inte med åtgärder såsom kommunens jämställdhetsplan anger, ”för utsatta yrkesgrupper med hög sjukfrånvaro ska särskilda analyser och insatser göras”. Kartläggningar för att påvisa, åtgärda och förhindra denna typ av ojämlikhet bör upprättas.

 

Vid årsskiftet 2008/2009 var 28,6 procent av kvinnor med tillsvidareanställning i Umeås kommunala verksamhet anställda på deltid. Motsvarande andel för män var 14,9 procent. Att arbeta deltid medför inte bara lägre inkomst i form av lön. Då ersättningarna inom socialförsäkringssystemet oftast är inkomstrelaterade medför deltidsarbete också försämringar i sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. På samma sätt är det med pensionsavsättningar. Deltidsarbetet och de lägre lönerna ger alltså negativa ekonomiska effekter livet ut. Umeå kommun medverkar i den meningen till en ojämlik fördelning av livslånga negativa ekonomiska effekter. Att det finns en skillnad mellan män och kvinnor, där kvinnor i nästan dubbel omfattning har deltidsanställningar, kommenteras inte alls bland åtgärderna i kommunens jämställdhetsplan för att minska det ofrivilliga deltidsarbetet.

 

Bristen på jämställdhet är ett demokratiproblem. Samhället genomsyras av maktstrukturer som diskriminerar och försämrar kvinnors möjligheter i livet. Politiken i Umeå kommun måste innebära förändringar för att kvinnor och män ska kunna leva jämställt. Vi får inte vara rädda för att aktivt använda de medel som står till vårt förfogande för att möjliggöra ett jämställt Umeå kommun.