Regeringen har inte ändrat i något regelverk för en hårdare bedömning. Exakt samma lagstiftning gäller. Antalet assistanstimmar ökar fortfarande sammantaget. De hårdare bedömningar kan till stor del bero på de domar som fallit och fått konsekvenser för enskilda. ISF har nu ett uppdrag om utreda och återrapporteras till regeringen i december.

Angående regleringsbrevet kommer regeringen att se över formuleringen inför 2017 och ändra dem i förhållande till dagens regleringsbrev. Regeringen vill dock också, med stöd av rapporter, komma åt de kostnadsdrivande mekanismer som gör att antalet timmar drivs upp i den mån det inte handlar om ett ökat behov hos enskilda.

• Flygandet har ökat de senaste årtiondena och de uppskattade utsläppen från svenskarnas internationella flygresor motsvarar idag, enligt Naturvårdsverket, utsläppen från all bilkörning i landet. Prognoser pekar på fortsatt global ökning. Samtidigt innebär klimatavtalet från Paris att de globala utsläppen måste minska drastiskt.

• Flyget behövs och är viktigt för jobb och tillväxt i hela landet, men dagens låga beskattning är orimlig i förhållande till flygets klimatpåverkan, och de system som finns (i EU och globalt) för att minska utsläppen räcker inte till. Utredningen anger att den har tagit med dessa mekanismer i sina beräkningar och menar att skatten kan anpassas i framtiden om den globala överenskommelse som slöts nyligen leder till förändring.

• Flygbranschen har skattefördelar som det är svårt att motivera ur klimatsynpunkt: utrikesflyget är momsbefriat och både det och inrikesflyget undantas från bränslebeskattning.

• Det finns ett EU-system för handel med utsläppsrätter, men det omfattar bara flyg inom EU/EES, priset per utsläppsrätt är idag lågt och utredningen har tagit med det i sina beräkningar.
• Flygskatt finns redan i Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Norge och Österrike. Skattenivån som utredningen föreslår är jämförbar med Tysklands.
• Biodrivmedel används idag i mycket liten utsträckning i flyget. Men det är förstås viktigt att följa utvecklingen där. Utredningen pekar på att ett undantag för flygningar med viss nivå av inblandning skulle kunna vara ett alternativ i framtiden, men det behöver då utredas, inte minst utifrån EU:s statsstödsregelverk.

• Utredningen beräknar att den här skatten skulle innebära skatteintäkter på knappt 1,8 miljarder per år.

Miljöpartiet har länge velat ha en flygskatt och det är därför mycket positivt att det nu finns ett konkret förslag på bordet att gå igenom ordentligt.

Utredningen om flygskatten har lämnat sitt betänkande. Det ska remitteras inom kort och sedan beredas i Regeringskansliet. Detta kan komma att innebära att kompletterande analyser tas fram. Regeringens ambition är att införa en skatt på flygresor.

Klimatläget är mycket allvarligt, det har vi sett inte minst senaste veckan med rapporter om utvecklingen i Arktis. Det är av största vikt att vi lyckas med ambitionerna från Parisavtalet. För att göra det krävs betydligt kraftigare utsläppsminskningar än vad som hitintills presenterats. Alla länder behöver nu stärka sitt arbete, det har vi enats om i Paris. Det gäller inte minst utvecklade länder som Sverige som har ett ansvar att gå före.
Utsläppen från svenskarnas flygande har ökat med ohållbara 61% sedan 1990 och kommer fortsätta öka om vi inte vidtar åtgärder- svenskar flyger mycket och långt och vi har kapacitet att ta ansvar för de utsläpp vi orsakar.

Miljöpartiets verkar i regeringen för att det ska vara lättare att ta klimatansvar.  Dagens låga beskattning är orimlig i förhållande till flygets klimatpåverkan, med en skatt kommer flyget att i större utsträckning bära sina klimatkostnader.