Nasser Mosleh
Gruppledare för MP i Umeå

Regeringen har remitterat förslag om att höja skatterna för utsläpp från vissa värmeanläggningar, som sänktes kraftigt av den borgerliga regeringen. Koldioxidskatten för kraftvärmeanläggningar höjs från 0 till 11 procent av generella koldioxidskattenivån och koldioxidskatten för fjärrvärmeanläggningar höjs från 80 till 91 procent. Tillsammans med de energiskatter som införts innebär detta att den totala skattenivån per liter eldningsolja är på samma nivå, med uppräkning för inflationen, som den var innan den borgerliga regeringen sänkte den.

Regeringen remitterar också förslag om att indexera en rad miljöskatter, vilket innebär att skattesatserna kommer räknas upp årligen för att kompensera för inflationen. Miljöskatterna som föreslås höjas är på naturgrusavfall, kemikalier och även det liggande utredningsförslaget om en skatt på flygresor. Alla skatterna räknas upp med konsumentprisindex (KPI) som mäter prisutvecklingen för den privata konsumtionen. Skatten på naturgrus och avfall kommer dessutom att räknas upp med BNP-ökningen.

Den skattenedsättning som finns för el till större datacenter, föreslås utvidgas till att även gälla el till datacenter med en effekt över på 0,1 megawatt. Det gör att villkoren mellan större och mindre datacenter jämnas ut och att större datacenter som minskar sin elförbrukning inte riskerar att gå miste om skattefördelar. Det förväntas också förbättra konkurrenskraften för svenska datacenter, som ofta konkurrerar internationellt och stärka förutsättningarna för nyetableringar i Sverige.

Att anställa sin första medarbetare är ett stort steg. Miljöpartiet vill att fler företagare ska våga ta det steget för att ha möjlighet att växa, bidra till samhällsutvecklingen och skapa ytterligare jobb.

Idag presenterar regeringen Bränslebytet, ett förslag på ändringar som både minskar transportsektorns utsläpp och över tid kan öka användningen av biodrivmedel kraftigt.I arbetet med det nya regelverket har ledorden varit långsiktighet och stabilitet. Biodrivmedelsbranschen behöver styrmedel som är hållbara över tid.

Förslaget innebär dels att en så kallad reduktionsplikt införs i Sverige.

Den innebär en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser från bensin och dieselbränsle genom inblandning av biodrivmedel. Det främjar framför allt biodrivmedel med särskilt låga utsläpp av växthusgaser, som avancerade biodrivmedel.

De föreslagna kvoterna utgår från dagens inblandningsnivåer och kommer sedan successivt att höjas för att bidra till att transportsektorns utsläpp minskas med 70 procent till och med 2030

Sveriges nationella klimatmål är att utsläppen ska minska med 40 % till 2020 jämfört med utsläppen 1990. För bara några år sedan såg det ut som Sedan dag ett har den rödgröna regeringen varit tydlig med att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Efter åtta år med en borgerlig regering som ville nå klimatmålen den enkla vägen: genom att räkna in åtgärder från andra länder, har vi nu höjt ambitionerna för Sveriges klimatpolitik. Och det ger resultat! Naturvårdsverkets nya prognos visar att vi kan nå målen även om vi bara räknar de klimatåtgärder vi gör inom Sverige.att vi inte skulle klara det. Men nu visar Naturvårdsverkets nya prognos att det vi kommer nå målet. Och det med endast nationella klimatåtgärder!

Ska vi klara målen i Parisavtalet behöver omställningen gå ännu snabbare. Därför levererar regeringen en klimatoffensiv för att minska utsläppen från transporter. Bland annat genom mer förnybara bränslen, fler miljöbilar, fler laddstolpar och mer pengar till cykelvägar och kollektivtrafik.

Klimatpolitiken ska inte bara vara ambitiös tills vi når målet 2020. Den ska hålla även på lång sikt. Därför har regeringen tagit fram en historisk klimatlag, som ger ordning och reda i klimatpolitken, och tvingar även kommande regeringar att ta hänsyn till planetens ramar.

I söndags deltog demokratiminister Alice Bah Kuhnke i Agenda där intervjun blev lite fel där påståenden om ansvar och hanteringen av extremister. Alice har själv i efterhand tagit fullt ansvar att detta blev en misslyckad intervju och att uppgifterna blev fel. Hen har varken försökt att bort förklara sig eller gömma sig för att ta ansvar för sitt misslyckande, hen har istället korrigerat sig i frågan och tagit full ansvar att det blev  inte rätt. Vi får inte glömma att även ministar är människor och kan göra fel och jag ser det som ett gott tecken att hur Alice tagit ansvar och åtgärdat sitt uttalande.  

För mig är det dock lite märkligt hur alliansen med Jan Björklund är framme på engång och hugger efter Alice, dock kan jag väll tänka mig att detta kan vara ett skönt avbrott för moderaterna att kunna lägga lite fokus på något annat än att se sin kortsiktiga politik driva bort sina väljare, eller att M-topp missbrukat sitt regeringskort.  Jag antar väll att detta gav en annars avdankad Jan Björklund en möjlighet att få sina 15sekunder framför kameran istället för att lägga energi på Liberalernas misslyckanden, allt tjafs och desperata utspel. Det är också lite lustigt att se Björklund kritisera organisatoriska upplägg hen själv varit med och beslutat fram. Nä ibland kan det bli fel, det kan hända alla Alice Bah Kuhnke har fortsatt stöd och förtroende av statsministern och likväl från mig.

Fem partier kom 2015 överens om en riktning för Sveriges försvarspolitik- Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. Att vi fick till en sådan uppgörelse var positivt eftersom försvarspolitik mår bra av att tas i bred enighet. Sen 2015 har det skett omvärldsförändringar på säkerhetsområdet, som ett allt mer instabilt EU, Rysslands inblandning i USA valkampanj, och den nya amerikanska administrationen. Försvaret har också signalerat att en del av deras inköp blivit dyrare än beräknat, bland annat på grund av förändrade valutakurser. Det förändrade omvärldsläget och de ökade kostnaderna för försvaret ledde till att partierna i försvarsgruppen enades om att komplettera den tidigare uppgörelsen.

Uppgörelsen innehåller satsningar på flera olika områden. För miljöpartiets del finns exempelvis satsningar på höjd krisberedskap ute i kommuner och landsting. MP har länge lyft fram att dessa civila delar av försvaret kan behöva resurser. Överenskommelsen har även satsningar mot påverkansoperationer och flera åtgärder för att förbättra den svenska cybersäkerheten, också detta är något som MP brukar lyfta fram som viktigt. Men överenskommelsen har också delar som MP inte prioriterar lika högt, exempelvis luftvärn på Gotland. På så vis är överenskommelsen en typisk kompromiss. Totalt handlar det om satsningar på 500 miljoner under 2017.

Att alla ska få möjlighet att utrycka sin åsikt i fullmäktige är självklart, det är viktigt att alla partier får utrymme att driva sina frågor och sin politik, för många av de mindre partierna är KF det enda politiska forum de har ledamöter i. Men tyvärr har de arbetsformer som finns i KF idag istället lett till att det politiska arbetet försämrats och vissa har systematiskt valt att missbruka detta. Det är viktigt att enkla frågor och interpellationer hinns med i tid, annars blir frågan ofta inaktuell när den tas upp i KF. Jag anser att man även borde se över rutiner för inlämning av enkla frågor, idag är det för enkelt att strax innan KF fylla dagordningen med enklafrågor och man kan enkelt kapa dagordningen. Jag tycker dock det är bra att interpellationer och enklafrågor ökat, det visar på ett brett driv i politiken, dock måste det blir lite mer struktur på det hela. Vi behöver se över arbetsordningen i KF och hitta en balans, en balans där alla partier får en plattform att yttra sig men också där vi hinner behandla aktuella politiska frågor och kan ta viktiga beslut för Umeå.