I en tillväxt kommun som Umeå så står vi inför många utmaningar, samtidigt som Umeå ska vara en plats där man vill leva och bo där Umeå är en stad som är i framkant inom hållbarhet och miljöarbetet. En av de svåraste utmaningarna är att kunna förse med bostäder och lokaler för olika verksamheter som exempelvis skola och äldreomsorg.

Detta är två områden där vi ser en kraftig behovs ökning inom en snar framtid och vi röd-gröna har genom vår budget som är antagen av kommunfullmäktige visat att vi tar ansvar för skolan och välfärden där vi skjuter till mycket resurser och investerar i skolan och äldreomsorgen.

Men utom resurser och kapital så behövs det lösningar och en plan på hur man ska på bästa sätt kunna möta behoven och i detta arbete krävs det ofta ett nytänkt utanför boxen och nya kreativa lösningar. En bra kreativ lösning från Umeåkommun som jag välkomnar är att man nu bygger en förskola kombinerat med ett äldreboende. Det finns inte hur mycket byggbar mark som helst att tillgå i kommunen och detta är en mycket lyckad formel för att effektivisera de resurser vi har i kommunen samt kostnadseffektivt som investering.

Dessutom är tror jag att ur ett livskvalitets synpunkt så är det jättebra att yngre och äldre får mötas, det blir en ny typ av samverkan som ger en extra livsglädje. Det blir en glädje faktor för barnen och de äldre men jag tror detta skapar en bra bas också för en bra arbetsmiljö för personalen.

Vår röd gröna regering med stöd av V presenterar nu en tidsplan för ett förslag mot vinster i välfärden. Det kommer att läggas fram en lagråds remiss i november och en proposition ska läggas fram till riksdagen i början av nästa år. Det återstår en del detaljer som måste utredas innan ett helt färdigt förslag ska kunna presenteras, men regeringen har nu satt en tidsplan och trotts att det finns många detaljer som behöver diskuteras så är vi alla överens om grund principen, att vi vill reglera så att eventuella vinster i offentligt finansierad välfärd återinvesteras i verksamheten, åter investeras i att stärka vårt samhälle och välfärd.

Som sagt finns det många detaljer att reda ut, utredningen har fått kritik från flera remissinstanser samt många politiker främst på regionalnivå har larmat om de problem och utmaningar som kan uppstå inom sjukvården beroende på hur förslaget utformas.

Det har funnits olika upplägg om hur vinsten ska begränsas som får olika utslagsresultat. Det viktiga är att komma ihåg att förslaget inte har för avsikt att få bort privata aktörer från marknaden, det finns många duktiga vård företag både stora som små som gör ett jättebra jobb och som har är en avgörande pusselbit i välfärds strukturen. Företag som drivs inom välfärd ska dock inte ha som mål att vara vinst drivande anser jag, utan det ska drivas utifrån att man vill stärka välfärden, att man har ett socialt och samhälleligt engagemang med hög kvalitet, transparens och insyn och hela tiden vilja utveckla sin verksamhet och personal. Jag tycker att den vinst man ska begränsa är överskottet, det måste finnas en tydlig begränsning på hur mycket man kan tjäna i överskotts vinst inom välfärden, den privata välfärds sektorn är så etablerad idag och har en stor marknadsandel så jag tror inte att ett totalt vinstförbud är möjligt, men den måste kraftigt begränsas, vinsten måste återinvesteras tillbaka till verksamheten, till eleverna och vård tagarna, till personalen. Där man hela tiden ska kunna garantera hög kvalitet.

Ofta får man höra från Alliansen att detta skulle begränsa valfriheten, men vad är valfrihet, Alliansens valfrihet verkar vara att slippa ta ansvar för samhället och människan genom att  låta privatiserings maskinen rulla på, rulla på utan motkrav, regler eller konsekvenser, där man skjuter över våra skattepengar utan att bry sig vart dem hamnar eller vad vi får tillbaka för dem.

Människor är olika och har olika behov. Som Miljöpartist tycker jag det är viktigt att stärka människors möjlighet att på riktigt välja den skola, vård eller annan omsorg som passar dem. Jag är öppen för att välfärden ska utföras av många olika aktörer. Det är positivt att kunna byta skola eller husläkare, men också att kunna påverka innehållet i utbildningen eller omsorgen. Den verkliga valfriheten kräver att information om valmöjligheterna är bra och lättillgänglig. Den kräver också att möjligheten att inte välja finns: den som inte gör ett aktivt val ska få ett precis lika bra alternativ som den som väljer. Vi måste kunna stärka medarbetarna inom skola och vård samt blåljuspersonal, ge dem rätt löner med goda villkor och bra och trygga arbetsmiljöer, vi måste kunna erbjuda våra medborgare en hög kvalitativ skola som ser alla och finns till för alla, där varje elev får de resurser och möjligheter som hen behöver, kunna erbjuda en förstklassig sjukvård, där vi har resurser för vårdtagaren som medarbetaren. Detta kommer inte ske om vi fortsätter skänka bort våra skattepengar till enskilda riskkapital. Precis som jag verkar en övervägande majoritet av väljarna tycka det samma.

Genom projektet Reborn ska uppåt 200 kilometer vattendrag i Norrbotten och Västerbotten återställas för att stärka den biologiska mångfalden och djurlivet. Detta är ett delvis EU finansierat projekt som är det största av sitt slag någonsin i Sverige.

Målet är att återställa älvar och vattendrag till innan tiden som man transporterade timmer på älvarna. Genom detta projekt kommer vi kunna stärka arbetet med att nå flera miljömål rörande vatten och sjöar, vi kommer genom detta kunna stärka arbetet med att bevara flera hotade djurarter som lever i eller nära vatten som tex Utter och vildlax.

Man kommer också vid flera älvar lägga tillbaka ut bla stenblock samt bredda på dem och öka vattenvolymen för att åretskapa lekbottnar för fisk och ekosystem för att fler arter ska kunna skapa nya livsmiljöer.

Detta är ett projekt för en långsiktig och hållbar lösning och åtgärder för att nå miljömålen för vatten och sjöar, projektet ska även aktivt skapa sampel med det närliggande skogsbruket vilket är riktigt positivt.

Idag har jag fått en debattartikel publicerad på VF:

Just nu pågår en manifestation på Mynttorget i Stockholm där hundratal unga asylsökande med stöd av andra vädjar till migrationsverket att inte avvisa unga tillbaka till Afghanistan.

Säkerhetsläget i Afghanistan är i obalans, enligt Svenska Afghanistankommittén så finns det  inte längre något område i landet  som kan klassas som helt säkert, genom att utvisa dessa ungdomar så skickar vi dem mot all förmodan en oviss framtid som kommer mot all förmodan präglas av extrem fattigdom, tiggeri, slavliknande förhållanden där man använder dem som marionetter av olika oppositions miliser och kriminella nätverk följt av död, ett land med en svag regeringsmakt där fortfarande olika miliser håller landet i ett järngrepp som präglas av terror och kaos. Samtidigt som migrationsverket vill utvisa unga till Afghanistan så avråder UB att man ska resa dit med anledning av säkerhetsläget.

Dessa ungdomar skickas till en framtid av ovisshet och extrem utsatthet. Det finns också rapporter från olika hjälporganisationer som bevittnat om hur utvisade unga från Europa dödats när de återkommit till Afghanistan.

De ungdomar som har kommit hit har fått en chans till en omstart, att börja om, andas ut, att bygga upp och stärka den egna individen. De har börjat gå i skolan, praktisera och skapa sig en grund för framtiden, de interageras in i våra samhällen och får känna trygghet och utvecklas som individer. Att då utsätta ett barn för det trauma att mitt i studier och framtidsambitioner ha i bakhuvudet att man ska skickas tillbaka eller för många skickas mot en säker död. Hur ska vi kunna ge dessa individer det hopp om framtiden dem förtjänar med denna dubbelmoral.

Vi måste kunna ge dessa unga andrum, ge dem utrymme att skapa en framtid, skapa rätt förutsättningar att klara sig i livet, att få njuta av livet. Om ej i Sverige så kanske ute i den fria och trygga delen av världen. Det är inte människovärdigt att skicka dessa till det som väntar dem i Afghanistan.  Utvisa inte dessa ungdomar till Afghanistan.

Idag har jag fått en debattartikel publicerad på VK:

En av de större utmaningar som Umeå kommun har framför sig är VA-frågan. Fler och fler börjar bosätta sig utanför centrum fyrkanten och runtom liggande ”villa områden”, det man en gång i tiden klassade som fritidshus områden ser vi en allt snabbare etablering av permanentboenden. Samtidigt så har vi också nu fått smaka på konsekvenserna av enskilda avlopp som har nått slutet av sin livslängd eller som är uppbyggda på gammal teknik som har förödande konsekvenser på miljön. Det är just dessa förödande konsekvenser som lett till den omfattande VA debatt som finns idag, vi måste kort och gott få bort enskilda avlopp som släpper ut för höga mängder av olika fosfater och bakterier osv ut i naturen som gör att vi får en kraftig biologisk obalans och rubbar ekosystemen, en av de mest vanligaste effekterna är en övergödning och algblomning av sjöar och kusten som fått förödande konsekvenser för natur och djurlivet.

Det finns vissa områden som är i mer akuta åtgärdsbehov än andra, här måste vi agera snart och vi står inför ett enormt resurs behov, det talas om kostnader i miljard klassen samtidigt som den enskilde boende står inför en anslutnings kostnad. Hur ekvationen ska se ut är ännu oklart, men att detta måste ske i de mest utsatta områden är det ingen tvekan om. Samtidigt har vi nya verksamhets områden som pekas ut som vi har ett ansvar inför att kunna trygga en säker och tillgänglig service av vatten och avlopp.

Vi har också områden som inte är i akut behov av åtgärder just nu, men vi ser ett behov längre fram i tiden, det kan handla om 10år 20år ibland 30år. I andra områden får vi fler permanent boenden där nya utmaningar uppstår för att man ska kunna bygga och etablera utan att rubba miljön och ekosystemen, att vi inte skapar en grund för problem som kommer att uppstå i framtiden som vi på annat håll hanterar idag. Hur kan vi hantera detta??

När jag här om dagen var på Stora Nolia, blev jag mycket positivt överraskat av den nya teknik och det nytänkande som finns inom avlopps branschen, många har tagit tag i den nya problematiken och det finns många nya innovationer och lösningar, här fanns det minirenings verk som ersätter tex en klassiska kammarbrunns lösningen samt eliminerar behovet av infiltrationsbäddar. Jag såg ett reningsverk som var  ca 3-4kubik stort som hanterade allt avlopp och enligt leverantören så kom så rent vatten ut att man kunde bada i det.

Om nu detta stämmer, kan detta vara något som vi behöver titta på när det gäller med att jobba förebyggande inom dem områden som vi ser fler etableringar av permanent boenden samt på dem områden som inte är i akut fara idag men vi måste se till framtiden. Jag tror att vi inte kommer kunna dra kommunalt VA till alla bostäder inom länet, men vi måste jobba proaktivt för att säkra miljön och ekosystemen. Vi måste ta fram lösningar för alla olika typer av områden med olika behov och förutsättningar. Det som är klart är dock är att de traditionella lösningarna för enskilda avlopp är något vi måste komma bort ifrån, denna tid är över. Samtidigt som vi jobbar efter en befolknings tillväxt i kommunen så måste vi kunna skapa förutsättningar för att man ska kunna bosätta sig utanför staden och samtidigt säkra naturens och ekosystemets framtid.

Jag tycker att det är viktigt att vi som kommun börjar titta utanför ”boxen” när det kommer till hur vi ska lösa VA-frågan och hur vi ska hantera den problematik som uppstått från enskilda avlopp, hur jobbar vi med nya enskilda avlopp, hur ska vi hantera dem som redan finns. Är denna nya teknik något vi kan använda oss utav i områden där det finns mindre samhällen eller några enskilda boenden. Är denna teknik så bra så att vi kan börja ställa krav på den, kan denna teknik användas idag för att slippa problem i framtiden.  Jag kan nog se att om tekniken håller vad den lovar att detta kan bli ett bra komplement till kommunens VA-strategi och ansvar, ytterligare ett verktyg för att säkra miljön, ekosystemen och den biologiska mångfalden samtidigt som kommunen kan  förse med hållbara VA-lösningar.

Gustav Fridolin presenterar idag en åtgärdsgaranti som skall garantera att alla elever får det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna.
Garantin som nu skickas på remiss till lagrådet innebär att ännu ett av Miljöpartiets viktigaste vallöften blir verklighet.
Att elever ska få stöd tidigt är ett av regeringens prioriterade områden inom skolan. Sedan 2014 har en rad insatser genomförts för att stärka de tidiga insatserna och förbereda för en åtgärdsgaranti i förskoleklass och lågstadiet.

Under en pressträff på Bollstanäs skola i Upplands Väsby presenterade Gustav Fridolin idag att en åtgärdsgaranti kommer att införas i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Garantin skall resultera i att elever i behov av stöd upptäcks tidigt och får de insatser som de behöver för att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Forskning och internationell erfarenhet visar att det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång.
Åtgärdsgarantin är uppfylld när skolorna har genomfört den av garantin reglerade kartläggningen och analysen, planerat och vidtagit de stödåtgärder som behövs samt följt upp åtgärderna och överfört resultatet av uppföljningen till ansvarig lärare i kommande årskurs.

Garantin som nu ska skickas på remiss till Lagrådet avser införas från hösten 2018.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna har kommit överens med Moderaterna och Centerpartiet om ökade resurser till försvaret de kommande åren. Uppgörelsen innebär ett tillskott på 2,7 miljarder per år för åren 2018 – 2020.
Uppgörelsen omfattar både satsningar på de civila och de militära delarna av försvaret och innefattar en bred palett av åtgärder. På den militära sidan handlar det bland annat om nyinköp av materiel där försvarets nuvarande utrustning blivit för gammal eller saknas, sjukvårdsutrustning och en utökad officersutbildning. På den civila sidan läggs pengarna bland annat på ökade resurser till kommuner och regioner för att de ska kunna förbättra sin krisberedskap, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap  får ökade resurser för att möta påverkansoperationer och pengar avsätts till räddningstjänst, livsmedelsförsörjning, elektroniska kommunikationer och energiförsörjning.

Trots den kompromiss som uppstår när fyra partier ingår i en gemensam överenskommelse är en hel del av denna satsning sådant som miljöpartiet har drivit länge. Främst handlar det om den betydande förstärkningen av de civila delarna, och särskilt då arbetet mot påverkansoperationer.

Den ökade satsningen mot påverkansoperationer är särskilt aktuell då vi går mot valår och, i andra europeiska länder, sett försök till påverkan av valutgångar.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget motiverar mer pengar till försvaret och satsningen är en viktig del i att ta ansvar för landets trygghet och stabilitet.

I omställningen till ett mer klimatsmart och hållbart samhälle finns det många pusselbitar som måste falla på plats, vi måste se över hur vi producerar och konsumerar, hur vi bygger och utvecklar infrastruktur, hur vi rör på oss och transporterar oss och vad vi äter och hur vi äter. Vi måste effektivisera vår förbrukning av de resurser som finns så den ska räcka till oss alla och in i framtiden.

Omställningen handlar inte bara om praktiska saker det handlar också om ett nytt ”mindset”, hur vi tänker och värderar saker, detta blir mer och mer tydligt i företagande, där fler och fler företag måste förutom ett ekonomisk ansvar börja ta ett socialt och miljömässigt ansvar. Det är viktigt att det skapas rätt förutsättningar så vi tillsammans kan ta fram både kortsiktiga och långsiktiga lösningar för ett klimatsmart och hållbarare företagare där alla intressenter bidrar och tar ett helhetsansvar. Företag måste bli bättre på  utveckla processen för varor och tjänster så dem har så minimal miljöeffekt genom hela livskedjan. Inom företagande måste lönsamhet gå hand i hand med ett miljö och samhällsansvar, jag tror detta är framtiden för framtidens företagande, ett hållbart företagande.

Det är spännande att se hur nya företag från dag ett väljer ett hållbart företagande och att det också ger resultat, det är också spännande att de hur fler och fler redan etablerade företag och även stora koncerner börjat ställa om till ett hållbart och ansvarstagande företags koncept.

Ett av dessa nya spännande nya företag finns här hos oss i Umeå, företaget TACK. Ett företag som har genom ny tänkande och hållbart företagande som affärs ide att ge oss förutsättningar och möjligheter till ett klimat smart och hållbar livsmedelskonsumtion. Livsmedelskonsumtionen är en av de största delarna i klimat omställningen, vi måste ta ett större ansvar för vad vi äter, vart våra livsmedel kommer ifrån och hur de framställts och hur de tagit sig till våra hem. En annan utmaning är den mängd livsmedel vi konsumerar och en av de största utmaningarna är den mängd livsmedel som slängs bort i onödan. Företaget TACK levererar och jobbar aktivt med att göra de hållbara produkterna, råvarorna och tjänsterna lättillgängliga för konsumenten.  De satsar på ”matkassar” med lokal producerade varor så långt det går och kompletterar med ekologiska råvaror från andra delar av Sverige. Men det TACK också gör är att visa oss konsumenter och utbilda oss i en hållbar konsumtion av deras ”matkassar”, hur man använder alla delar av råvaran, det skapar en hållbar livsmedels kedja och hur vi minskar vårt matsvin.

Jag tycker att det är spännande att se hur företagande utvecklas mot en hållbar riktning och det är extra spännande när man kan ta en enkel affärside och genom nytänkande och innovation, skapa en förändring till det bättre, för en bättre miljö och hälsa.

Idag har jag fått en debattartikel publicerad på VF:

Skogen är en av de absolut viktigaste resurser vi har, inte minst för oss i norra Sverige. Skogen en källa till glädje såväl som en ovärderlig naturresurs. Den ger oss virke, energi, svamp, bär och fantastiska naturupplevelser, en plats där alla åldrar kommer i kontakt med djur och natur. Skogen är en av grundpelarna i den biologiska och ekologiska livscykeln och mångfalden, därför är det av ytterst vikt att skogen brukas hållbart. Vi måste tillsammans kraftsamla för att bevara skogen och hålla den levande, vi måste utnyttja skogens resurser på ett hållbart sätt så kommande generationer ska kunna njuta av skogen som vi får idag.  Idag avverkas skyddsvärda skogar och kalhyggesbruket är den dominerande skogsbruksmetoden. Skogen ska vara en rik och tillgänglig oavsett var du bor, med träd av många slag och åldrar. Vår röd-gröna regering har ökat anslagen till skydd av värdefulla skogar  med 80 procent. Utrotningen av växter och djur är, vid sidan av klimathotet, jordens mest akuta miljöutmaning. Vi behöver både skydda mer skog och ställa om skogsbruket mer hållbart där man värnar och säkrar den biologiska mångfalden och livscyklar som finns i naturen.

Vi behöver genomföra en rikstäckande biotopinventering. Nyckelbiotoper är små skogsområden med mycket höga naturvärden och har en viktig roll för att bevara skogens hotade växter och djur. De är också viktiga att bevara för att klara miljömålet om levande skogar. Nyckelbiotoper har för oss i Miljöpartiet varit en prioriterad fråga. Därför vill vi se en rikstäckande nyckelbiotops inventering.

Vi måste även satsa på ett hyggesfritt skogsbruk. Med hyggesfria skogsbruksmetoder kan vi bruka skogen samtidigt som den finns kvar för både för djur, växter och friluftsliv. Vi i Miljöpartiet vill att den lilla andel av skogen som sköts med hyggesfria skogsbruksmetoder ska öka. Vi vill sätta upp mål för hyggesfritt skogsbruk för den statligt ägda skogen. Det är också viktigt att stödja det växande intresse som finns hos många skogsägare. Vi vill därför se ökade insatser för kompetens- och metodutveckling inom detta område.

Vi måste mer börja prioritera skogsråvaran där den ger störst klimatnytta. Efterfrågan på skogsråvaran växer. Skogen är en viktig tillgång i omställningen till ett fossilfritt samhälle och en cirkulär ekonomi, men skogen är också en begränsad resurs som måste förvaltas hållbart. Skogen måste brukas inom naturens gränser. Störst klimatnytta gör träden om de kan användas i byggnader och andra konstruktioner för att ersätta material som stål och betong med stor klimatpåverkan. Vi måste värna om skogen så den ska kunna fortsätta ge oss byggmaterial och andra resurser men inom naturens gränser.

Nasser Mosleh, Gruppledare MP Umeå

Idag har jag fått en debattartikel publicerad på VK:

Enligt en undersökning från SIFO som har granskat hur mycket media utrymme olika politiska frågor fått, tyvärr så hamnar miljöfrågorna sist. Detta är mycket beklagligt då miljöfrågorna är en av modern tids största utmaningar och det är NU som vi har sista chansen att kunna hantera och ändra på den negativa spiral världen befinner sig i när det gäller klimat/miljö och hållbarhets frågor.

Det som också är lite bekymrande är att just nu pågår den största klimat omställningen i modern tid, vi har en röd-grön regering som satsar på klimatoffensiven som aldrig förr, vi har en regering som satsar på klimat och hållbarhets frågor mer än någon tidigare regering.  Sverige är också en förebild för världen, fler och fler länder tar efter oss och tar kampen för en bättre framtid, för miljön och klimatet. Vi hat tecknat Paris avtalet, vi utmanar de normer inom maktens korridirer som försummat klimatet. Varje dag så tar vi kliv framåt i klimatoffensiven men ändå väljer media att inte ger miljön sitt utrymme.

Samtidigt så kan man läsa i rapporten om att miljöfrågan och förändringar i klimatet fortfarande är en av de frågor vi svenskar är mest bekymrade över. Det är viktigt att klimat och miljö frågor får ett brett utrymme i media, både det negativa men också främst det positiva och framgångarna inom miljöarbetet. Det är viktigt att vi kan visa vilka utmaningar som finns och att dem finns runt om oss i vår egen vardag och hur vi behöver hantera dem, utrymme i media skapar också medvetenhet och underlättar omställningen till en mer hållbar vardag.

Med ett smältande Arktis, stigande havsnivåer och pågående massutrotning av djurarter samtidigt som det varje dag tas fram beslut och ny innovation på hur vi ska kunna hantera detta finns det en uppsjö av saker att rapportera om. Det är en utmaning att kommunicera klimat och miljö på ett tydligt sätt, men det är absolut nödvändigt att media tar frågan på allvar. Här har media ett ansvar att engagera och informera befolkningen om vår tids ödesfråga och hur vi jobbar för att lösa den.

I en tid där media blir mer och mer beroende av att sälja lösnummer och klick, där enskilda sakfrågor eller skvaller får det största utrymmet så att pengarna ska fortsätta rulla in, så skjuts klimat och miljö frågan med sin ofta komplexa och långsamma nyhetsvärde åt sidan. Media måste upplysa läsarna om alla vinklar och delar av miljöarbetet, det finns ingen anledning att förminska allvaret i klimathotet, men utan de positiva vinklarna försvinner läsarnas intresse.

Visst tillåts klimatfrågan ett visst utrymme i våra svenska medier, och visst finns det enskilda journalister som gör ett jättejobb. Ändå verkar dagens miljöjournalistik hamnat i ett oförkänt utanförskap. Hållbar utveckling kräver hållbar kommunikation ut till medborgarna.