Klimatomställningen är något som berör alla på vår planet, Parisavtalets mål måste nås gemensamt internationellt och här är det viktigt att vi tar ledare tröjan. Klimatomställningen kommer inte ske utan konkreta handlingar och åtgärder. Som union har vi inom EU kanske det största ansvaret att se till att få igång länder som USA och Kina inom klimatomställningen. Nu har flera av EU ländernas klimat och miljöministrar genom ”Green Growth Group” lagt grunden för att klimatet ska prägla Eus långsiktiga budgetarbete.

Genom ”GGG” har Sverige tillsammans med Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike att EU kommer behöva göra stora investeringar för att klara målen i Parisavtalet. Det är viktigt att EU:s kommande långtidsbudget, tillsammans med medlemsstaters finansiering och privat finansiering, har en viktig roll i de nödvändiga investeringarna för klimatomställningen.

Genom detta kommer EU:s budget klimatsäkras och stärka förutsättningarna till genomförandet av Parisavtalet. Och med miljöpartiet i spetsen tar Sverige på sig ledartröjan och tillsammans med de andra länderna skickar denna viktiga signal till EU-kommissionen.

De rekommendationer man lämnar till EU-kommissionen om hur klimatintegreringen kan förbättras i nästa långtidsbudget. Bland annat bör minst 20 procent av budgeten fortsatt finansiera klimatåtgärder och den övriga budgeten ska utformas så att den inte motverkar Parisavtalet. Man lyfter även fram vikten av uppföljning och transparens.

En viktig del av hållbarhetsarbetet för framtiden är att kunna säkra dricksvattnet. Vi står inför klimat utmaningar som kan få förödande konsekvenser för dricksvattnet och redan nu kan vi se hur mikroplaster börjar bli en belastning för våra vatten. Med miljöpartiet i regeringsställning så presenteras nu ett förslag för att stärka skyddet av dricksvattnet i Sverige. Förslaget innehåller riktlinjer som säkrar dricksvattendata, obligatoriska förnyelse- och underhållsplaner samt en tydlig uppmaning till mellankommunalt samarbete på dricksvattenområdet. Detta är ett viktigt steg för att säkra skyddet för vårt viktiga dricksvatten.

För oss i Umeå och Västerbotten är det glädjande att Vakin redan jobbar hårt med att säkra vattentäkter och det finns strategier framtagna för att jobba med frågan mellan kommunerna i länet där man vill bygga ett omfattande vatten nät som omfattar de flesta kommuner.

Regeringen aviserade redan i regeringsförklaringen 2014 att man avsåg att vidta förebyggande åtgärder för att skydda dricksvatten. Efter detta har miljöpartiet i regering tagit ett stort antal initiativ på områden som faller inom regeringens kompetens. Budgetförstärkningar har också gjorts på området.

I det förslag som regeringen lägger nu fram behandlas ett antal ytterligare frågor som rör nödvändiga förändringar i befintlig lagstiftning. Regeringen anser att de åtgärder som redan beslutats och de lagändringar som föreslås här ger en god förstärkning av skyddet av vårt dricksvatten.

Vad gäller ändringarna i livsmedelslagen ställer EU:s dricksvattendirektiv krav på att uppgifter om dricksvattnets kvalitet i medlemsländerna ska offentliggöras och rapporteras till Europeiska kommissionen. Livsmedelsverket sköter inrapporteringen baserat på underlag från kommunerna.

Vad gäller ändringarna i vattentjänstlagen finns i dag behov av förnyelse- och underhållsinsatser för att anpassa dricksvattenanläggningar och -nät till samhälls- och befolkningsförändringar och klimatförändringar. Många kommuner saknar en tidsatt plan för sådana åtgärder. Här kan Umeå kommun och Vakin bli en viktig förebild när det kommer till en mellankommunal samverkan. Idag hanterar en övervägande del av kommunerna dricksvattenförsörjningen själva genom den egna kommunala förvaltningen och jag tror stark på vår modell av samverkan.

Här om dagen så presenterade regeringen en strategi för att få fler anställda inom vården. Man vill satsa 10 miljarder på att fler ska utbilda sig inom vårdyrkena. Målet är att kunna anställa 14 000 fler till vården till 2020. Jag tror på att detta är en del av arbetet för att få minskade vårdköer och göra vården mer jämlik över hela landet men jag anser också att man glömmer kanske den viktigaste delen i ekvationen, dvs att få folk att vilja söka sig till vårdyrken och att behålla dem som redan finns på plats. Att försöka utbilda bort bristen på vårdpersonal är en del i att hantera bristen på personal, men detta är en strategi som funnit i olika konstellationer tidigare utan någon större framgång och jag anser att man kanske måste lägga lika mycket resurser på att se över villkoren för vårdyrkena så som lönebild, arbetsmiljö och möjligheter till vidare utveckling i yrkesrollen. Vi kan inte bara satsa på att utbilda fler om ingen vill jobba med yrket eller att dem som redan finns på plats lämnar. Får vi inte dem som redan jobbar inom vården att stanna blir det som att fylla på en hink med vatten som har ett hål i botten.

Jag har länge förespråkat ett sjuksköterskelyft. Ett sjuksköterskelyft med lönesatsningar på landets sjuksköterskor och undersköterskor, där vi skapar förutsättningar så befintlig personal ska känna att det lönar sig och finns en utvecklings möjlighet till att genom föra specialistutbildningar. Genom detta skulle också fler vilja söka sig till vårdyrken men också få dem som redan finns att stanna kvar, sjukvården måste få kosta, vi måste lägga resurser så att det finns fler medarbetare, att dessa även har en rättvis lön och att dessa har en rättfärdig löne och kompetensutveckling framför sig. Detta är en av grund pelarna för att vi ska kunna säkra framtidens vård, en vård som blir mer hög-specialiserad vilket kommer kräva fler medarbetare och fler medarbetare som specialist utbildar sig. Medarbetarna inom vården är den viktigaste resurs som finns och vi måste investera i dessa så vi kan ta oss ur vårdkrisen.  Arbetssituationen för landets sjuksköterskor har varit ohållbar, det har vittnats om hur kvaliteten och säkerheten inom vården försämrats, hur vårdplatser tas bort då det saknas bemanning, hur medarbetare bränns ut både psykiskt och fysiskt då arbetes belastningen är för mycket och orätt. Verksamheterna måste spara och spara vilket blir till en ond cirkel där personalen får betala priset och i slutändan också patienterna. särskilda lönesatsningar, likt den löneökning som vi röd-gröna initierat för lärare så är det hög tid att vi nu gör samma kraftsamling för landets sjuksköterskor.

Jag tycker det är bra med att regeringen vill satsa 10 miljarder på att få fler att söka sig till vårdyrken men jag tror inte detta räcker. Regeringen måste också se över de system som tillåter att hyresläkare kostnader skenar iväg, det är en ohållbar situation som kommer i slutändan att rasera vården.

För mig som miljöpartist är det viktigt att tillgänglighet och delaktighet är en mänsklig rättighet och jag ser hur LSS regelverket behöver ytterligare förtydligas och garanterar alla möjlighet att delta fullt ut i samhället. Alla ska ha möjlighet till en normal vardag med livskvalitet och glädje oavsett funktionshinder.  LSS är och har varit en resa kantad av svårigheter och stora utmaningar, både för denna regering och i synnerhet också den förra och jag kan hålla med om att under de senaste 20 åren så har det tagits politiska beslut som inte fungerat i verkligheten för dem med funktionshinder samt deras anhöriga.

Det jag tycker också är synd i debatten är hur vi hela tiden försöker kasta paj på varandra trotts att vi alla under våra olika konstellationer har på ett eller annat sätt misslyckats i frågan, istället vill vi hitta syndabockar och skylla på regeringen, gamla regeringen, kommunen, domstolen, handläggaren, men låt oss strunta i det, låt oss bara komma överens om att göra något åt det.

Regeringen har redan satt i gång en utredning, men kan vi vänta? Vi kan redan nu se vissa beslut som igen gör situationen för dem med funktionshinder och många förmedlar en bild om att det kan gradvis blivit allt svårare att få hjälp. Vi har under en lång tid nu skapat en norm där människor i utsatt position inte längre ses utifrån sina mänskliga rättigheter utan ur en kostnads aspekt följt av en komplicerad byråkrati där hen inte kan försvara sig. Man ska inte behöva vara stark nog att processa för att få hjälp, en rättighet är en rättighet. Har man behov, har man rättigheter – punkt slut!

Det är mig mycket glädjande att se att flera av mina partikamrater delar min syn och nu har flera ledande miljöpartister på region och riks nivå tagit ett aktivt ställningstagande om att regeringen måste tydligt ta avstånd från förslagen och skriva om direktiven till den pågående LSS utredningen där bla personlig assistans skulle begränsas för barn under 12 år samt för alla som fyllt 80 år.

Vägen framåt enkel. LSS behöver ses över, men av andra skäl än vad som hittills varit fallet. Lagens intentioner måste säkras i praktiken och de individuella rättigheterna förtydligas för att möjliggöra ett oberoende liv. Goda levnadsvillkor, precis det som är grunden i lagstiftningen. Miljöpartiet tänker inte försämra rättigheter enligt intentionerna med LSS-lagstiftningen och som miljöpartister är det viktigt att vi står upp för LSS och värna om ökad valfrihet, större inflytande och bättre livskvalitet för dem med funktionsnedsättningar. Det är en frihetsreform och en oumbärlig del av det sociala skyddsnätet. Och jag hoppas att miljöpartiet i regeringsställning gör emot eventuella inskränkningar i rätten till jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället.

Jag tror alla partier vill hitta de resurser som krävs och omedelbart ge nya direktiv, jag hoppas att det inte finns någon som kan acceptera förändringar som försämrar för barn och familjer. Nu måste regeringen tydligt ta avstånd från förslagen och skriva om direktiven till utredningen och vi måste tillsammans hitta en gemensam väg framåt där vi sätter individen och dess behov i centrum och istället för att göra besparingar av statsfinansiella skäl.

För oss i Miljöpartiet de gröna Umeå har en fråga vi jobbat med under mandatperioden varit att det ska vara enkelt att medvetet satsa och investera på hållbara och klimatsmarta lösningar. Det är viktigt att vi som kommun skapar förutsättningar för våra medborgare att ta leva hållbart. Vi har bla jobbat för att utöka bygglovsbefrielsen av solceller från 15 till 30kvm, vi har också via Umeåenergi tagit fram projekt där man billigt och enkelt kan hyra solcells anläggningar. Vi har också lagt mål och uppdrag i kommunens budget där kommunens verksamheter och de kommunala bolagen satsats mer och mer på hållbara miljöinvesteringar. Vi kan bla erbjuda fossilfri el och fjärrvärme samt vi ser hur vi effektiviserar energi och resursanvändningen inom kommunens organisation. Där vi bla ser hur kommunen satsat på solceller på kommunens egna fastigheter.

En av de frågor som vi på lokal nivå har drivit är att ta bort avgiften på bygglov för installation av solpaneler helt och hållet och nu kan vi glädjande se att detta nu gett resultat. Idag presenterar Miljöpartiet genom regeringen en lagrådsremiss där det inte ska krävas bygglov för att montera solcellspaneler och solfångare som följer en byggnads form inom detaljplan lagda områden. Förenklingen av regelsystemet för bygglov ska underlätta en omställning till förnybar el och avlasta byggnadsnämnderna och rättsväsendet administrativa så att dessa kan fokusera sina resurser på annat.

Vi har kunnat följa utvecklingen och en snabb ökning av solenergi och den installerade effekten i världen har ökat nära 50 gånger. Detta är en viktig bit i att klara klimatomställningen och målen i Parisavtalet. Men användningen av solceller i Sverige är fortfarande väldigt liten men man ser mer och mer hur detta börjar ta allt större marknadsandelar och det är viktigt att vi inom politiken skapar förutsättningar och incitament så att denna utveckling kraftigt ökar. Genom att vi tar bort bygglovet för solceller gör vi oss av med ett hinder för mer förnyelsebar energi i Sverige

Skolgången är en viktig del av en människas liv. Man kan säga att skolgången och kvaliteten av den formar ofta oss iför det vuxna livet. Som jag har betonat många gånger innan så är det viktigt att skolan blir ett forum där eleverna och lärarna är i centrum och att vi stärker förutsättningarna så att alla ska kunna klara av skolan men också få en kvalitativ och trivsam skolgång. För mig är det också viktigt att skolan blir en plats då individen ska kunna finna trygghet och finna inspiration och utvecklas som individ. Skolan ska inte bara en plats där vi matas in kunskap men också en plats för fri tänkande, uttryck och kreativitet. Det blir då för mig extra glädjande att vår röd-gröna regering nu presenterar ett förlag om att återinföra estetiskt ämne på alla nationella program. Det är genom skolan som grunden läggs för att elever ska bli aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle. Det kräver en jämlik skola med fokus på kunskap och bildning. Skapande och estetiska inslag kompletterar skolans breda kunskapsuppdrag och kan förbättra inlärning och kreativitet.

2011 avskaffade den borgerliga regeringen det obligatoriska estetiska ämnet på gymnasiet. Sedan dess kan man se hur allt fler elever har sedan dess valt bort ämnena, då vissa andra ämnen ger fler mervärdespoäng. Resultatet blir att i en mer konkurrensinriktad skolmiljö så har estetiska ämnen valts bort trotts att många elever skulle ha velat delta på kurserna och i vissa skolor har det inneburit att de helt har försvunnit.

Det estetiska ämnet ska omfatta 50 gymnasiepoäng. Utrymmet för det estetiska ämnet skapas genom att gymnasiearbetet reduceras till 50 gymnasiepoäng, i stället för 100 gymnasiepoäng som i dag. Införandet gäller alla nationella program, utom det estetiska programmet, där karaktärsämnena istället förstärks med 50 gymnasiepoäng. Förslaget hoppas kunna träda i kraft redan 2019.

Med Miljöpartiet i regeringen så har vi satsat på en skola som ska vara jämlik och se till fokus på lärare och elever. Det är viktigt att elever ska klara skolan. En bra skolgång lägger grunden för hela livet framåt och enklare möjliggör för framtida arbete och i synnerhet om man någon dag vill vidare utbilda sig. Idag är det bara två tredjedelar som klarar av gymnasiet och fler måste klara av gymnasiet, vi måste satsa på kvaliteten och stärka förutsättningarna för elevernas att nå kunskapskraven.

Därför presenterar vi i Miljöpartiet genom regeringen ett förslagspaket om hur fler elever ska kunna fullfölja och klara gymnasiet. Förslaget innebär bland annat mer stöd och en mentor till alla elever, samt ett tydligare ansvar hos rektorn att utreda frånvaro. Sammantaget ska förändringarna ge eleverna bättre stöd både i kunskapsutvecklingen och studiesituationen i övrigt. Förslaget presenterar också fem konkreta förslag om hur man ska kunna höja kvaliteten i gymnasieskolan. Som:

1, Alla elever som behöver ska få stöd i utbildningen i dess helhet. Det kan handla om extra anpassningar eller särskilt stöd, och det ska gälla alla skolformer.

2, Alla elever ska ha en mentor som följer deras kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska uppmärksamma om eleven behöver stöd och då skyndsamt informera berörd personal.

3, Om en elev byter skola ska uppgifter om exempelvis extra anpassningar eller särskilt stöd överlämnas till den nya skolan för att underlätta övergången för eleven.

4, Rektorn får ett tydligare ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro, oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig.

5, Kommunernas ansvar för hur ungdomar är sysselsatta justeras, så att det blir tydligare vilka ungdomar som omfattas

Att få en trygg och stabil plattform för framtiden är en viktig del i varje ung människas liv, detta skapar självkänsla och ett hop för framtiden, men främst ger en möjligheter och bra val att kunna följa sina drömmar och forma en framtid för sig själv. Det är upp till oss i politiken att skapa de förutsättningar som behövs så att man ska kunna klara detta.

Som ordförande för Fairtrade Umeå så hade vi går nöjet att anordna en föreläsning med Sveriges egen klimatguru Pär Holmgren. En punkt som Pär lyfte var att enligt hen så var den viktigaste utmaningen att få bukt med gällande de mål som agenda 2030 presenterar att bekämpa fattigdomen i världen och jag håller med. I fattiga regioner så saknas resurser för att en på allvar kunna satsa på ett omställningsarbete, även om viljan finns. Vi ser också mer och mer hur påtagliga klimat och naturkatastroferna har blivit på senare år och vi ser hur det är fattiga regioner som drabbas hårdast av dessa klimatförändringar, detta oftast då dessa regioner är beroende av jordbruk för sin överlevnad, ett jordbruk som nu allt för ofta utplånas. Tyvärr blir också en av följderna av detta att antalet hungriga människor i världen ökar. Vi har alla ett gemensamt ansvar för klimatet och vår jord och som ledande land i klimatomställningen är det viktigt att vi stärker arbetet mot att bekämpa klimatförändringar, fattigdom och tryggad livsmedelsförsörjning. En åtgärd för detta är att vi investerar i jordbruk i de mest utsatta länderna.

Det är med glädje vi nu kan presentera att Miljöpartiet genom regeringen fått igenom att Sverige kommer att under de kommande tre åren ge en halv miljard kronor till den Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD), ett specialiserat FN-organ som stödjer fattiga kvinnor och män i fattiga regioner runt om i världen för att säkra och utveckla ett hållbart jordbruk. Genom detta kan vi stärka fattiga regioner genom att via jordbruket kunna sälja varor på lokala marknader eller starta sina egna företag som leder till ökade inkomster och förbättrade levnadsvillkor. Genom detta kommer dessa regioner kunna stärka sitt arbete med klimatomställningen och jämställdhet.

IFAD främjar utvecklingen i fattiga regioner och hållbar livsmedelsproduktion genom förmånliga lån och gåvor och integrerar miljöaspekter, klimatanpassning och jämställdhet. Många IFAD-stödda program riktar sig till de allra fattigaste personerna och genomförs i avlägsna områden runt om i världen, där få andra organisationer är aktiva. IFAD:s projekt främjar ofta småskaligt jordbruk och inkluderar särskilt unga personer, kvinnor, och ursprungsbefolkningar. IFAD har ett globalt mandat att arbeta med fattigdomsbekämpning och är verksamt i 96 länder över hela världen. Från 2010 till 2015 har IFAD:s verksamhet bidragit till att lyfta 24 miljoner människor ur fattigdom.

El, flytande biodrivmedel och biogas är de förnyelsebara drivmedel som står till buds när transportsektorn ska bli 100 procent fossilfri. Om Sverige ska vara ett föregångsland måste vi redan nu ta fram en plan för hur såväl väg, sjöfart- och i möjlig utsträckning även luftfartens energiförbrukning ska kunna bli fossilfri till 2030. Utgångspunkt måste därvid vara att hela kedjan fungerar. Det vill säga, produktion och distribution av hållbara alternativ måste säkerställas samtidigt som efterfrågan garanteras genom att fordon som tankar biogas eller laddar med laddstolpen finns på marknaden. Styrmedel måste rikta in sig på samtliga områden, med inriktningen att fossila drivmedel ska sluta säljas 2030.

För att få till stånd ökad användning av biodrivmedel krävs långsiktiga spelregler som gör att företag vågar göra nödvändiga investeringar i hållbar biodrivmedelsproduktion. Därför har Miljöpartiet i regeringen infört världens mest ambitiösa reduktionsplikt, en lag som kräver att drivmedelsföretagen successivt reducerar det fossila innehållet i de flytande bränslena. Lagen bör kompletteras med ett tydligt slutdatum för när den sista tanken med fossilt bränsle säljs. Miljöpartiet verkar för att allt fordonsbränsle i Sverige ska vara 100 procent förnybart 2030.

Under den senaste tiden har man kunnat se olika utspel från framträdande Miljöpartister om att man kan tänka sig styra med Moderaterna om det skulle bli maktskifte. Idag kan man se ytterligare utspel om hur man vill samarbeta hellre med V än med L eller C i en kommande röd-grön styrd regering. Man stödjer sina uttalanden med att man måste vara pragmatisk och det viktigaste är att till vilket pris som helst hålla den gröna rörelsen levande.

För mig blir detta mycket märkligt, hur kan man redan nu måla upp scenarion om med vem man vill och inte vill samarbeta med? Valet är den 9 september och efter det kan man börja arbeta fram olika konstellationer. För mig är det viktigast som Miljöpartist att vi håller oss till vår politik och våra gröna värderingar och inte att man nu ska, i mina ögon försöka bjuda ut sig till högst bjudande. Jag tycker att dessa ledande på riksplanet måste sluta skicka upp alla dessa ”testballonger” vilket förvirrar och skapar oro bland våra medlemmar och våra väljare.

Är dessa miljöpartister redo att exempelvis stödja moderaterna som i sin tur samtidigt får stöd av SD?? Det är inte jag i alla fall. Eller är dessa miljöpartister redo att kompromissa bort ytterligare medlemmarnas vilja för att få hålla kvar vid någon form av makt??

Jag är dock mycket tacksam över Gustav Fridolins uttalande idag om att man inte idag kan eller vill specificera hur framtidens politiska strukturer kommer se ut.