En ko på släpet

Av , , 1 kommentar 5

Så kunde man kanske tänka sig driva bilen med biogas. En ko som skiter och en behållare där kodyngan omvandlas till biogas.

Hur bra var den idén – skitbra eller skitdålig?

1 kommentar

Skit i ”förgasarn”

Av , , Bli först att kommentera 5

Så kunde det låta tidigare när bensinbilarna var utrustade med förgasare. Någon elektronik fanns inte, på sin höjd tändspole, brytare och tändstift. Det kunde man ställa in själv och det måste göras med jämna mellanrum – kontroll av brytarspetsar. Samtidigt justerade man tändningen, eventuellt också ventilspelet och även oljebytet. Oftast vid ungefär 1000 mil. Byta olja var viktigt, speciellt innan vi fick syntetoljorna, men även efter. De äldre bilarna brukade jag alltid byta olja på vid 1000 mil.

Som sagt något elektronik fanns inte, eller elektronisk insprutning eller utan förgasare. De bilarna började komma senare och jag undrar om inte japanerna var först med det också som allt inom inom teknik. Ja nu har ju kineserna kommit, även andra som exempelvis Sydkorea plus flera. Men då var det bara förgasare som gällde och ibland kunde man få stopp och det hände det blev skit i förgasaren. Jag brukade ta isär förgasaren – de kunde se lite olika ut beroende av bilmodell – jag hade Volvo och den kunde man nästan utan och innan. I de vanliga modellerna med 1 förgasare var det endera Stromberg eller SU förgasare. De fungerade ungefär på samma sätt. En kolv som sögs uppåt när man tryckte ner gasen (luftspjället öppnades) och i kolven satt det en nål där bränslet kom och ju mer man trampade på gasen desto högre kolv och ju mer bränsle. En ganska enkel och snillrik funktion.

När jag då tog isär förgasaren brukade jag kolla över allting att de var som det skulle. Var nålen sliten? Var flottörnivån rätt och fungerade nålventilen? Det fanns alltid instruktioner och olika mått man måste använda sig av. En gång hände det på min gamla Volvo 144 när jag satt ihop alla delar att den ville börja hacka vid 140. Det är klart man måste testa att den obehindrat toppade toppfarten som vid ungefär 160 (dagens bilar talar vi kanske om toppfarter på mellan 200-300). Långt efteråt och idag har jag faktiskt funderat på detta och det var naturligtvis flottörnivån som var låg, den fick inte bränsle tillräckligt när det skulle prestera max. Jag minns inte riktigt om jag fixade det eller hur det blev. Jag körde i vilket fall många tusen mil ytterligare med den.

Åter, just for fun.

Jag hörde nyss på radion elbilsförsäljningen gått om den traditionella. Inte otänkbart om man tänker på vart de mesta av människorna bor.

Bli först att kommentera

Citroën BX 19

Av , , Bli först att kommentera 2

En gång i tiden ägde jag en sådan också, men inte alltför längesedan. Jag köpte den begagnad av en som jag kände. Citroën som man närmast skrattat åt, var det någonting att ha? I vilket fall köpte jag den och döm om min förvåning vilken kärra. Främst köregenskaperna var de som imponerade mest, även andra saker som kändes riktigt bra. Överhuvudtaget gillade jag den. Det var den gamla typen av hydraualfjädring den man kunde höja och sänka bilen med. Mycket komfortabelt. Jag kommer ihåg då jag drog släpvagn och hade den lastad att den knappt märktes. Bilens automatiska nivåreglering pumpade upp bilens bakvagn i normalnivå. Motorn var inte heller fy skam och släpvagnen märktes knappt av. Problemet var att den ville vara lite hård på bränsle. Att komma ner till de nivåer som dagens bensinbilar har i samma klass var bra långt ifrån. Men totalt var jag mycket nöjd med bilen.

Just den bilen ändrade min syn på Citroën och franska bilar. Sedan dess har jag haft andra märken, men ingen är lika genomtänkt som en Citroën tycker jag. Den gamla hydraulfjädringen har man slopat – kunde krångla en del när den blev sliten – och idag har man ett annat system som ska uppfylla detta genom att det sitter i själva stötdämparna.
Jag har också hört Volvo skulle ha problem – dieslarna – när det blir kallt, över 15 minus då slutar den riktiga varmluften blåsa och man måste köra dieselvärmaren. Det kanske bara gäller vissa?
Citroëns system har man inga problem med detta, varken diesel eller bensin. Den franska tekniken har löst detta på ett annat sätt som fungerar ypperligt.
Tyska bilar (nazistkärrorna 🙂 har jag dirkt ingen förkärlek till.
Jag har tittat på Citroëns nya, men inga rena elbilar i Sverige ännu. England har och Sverige kommer också.

En recention av någon

Smaken är som baken brukar man säga, så var och en kanske har sin egen favorit. Detta var bara ett inlägg för skojs skull. Någon elbil kanske jag aldrig hinner med eller om det ens kommer ifråga.

Detta också skrivet på skoj bara.

Bli först att kommentera

Från 3 till 4-växlad

Av , , Bli först att kommentera 5

Bara det var ju en sensation med bilarna från äldre tider. Volvo som i särklass var det mest populära märket på den tiden i o f sig även idag om jag själv inte håller Volvo som någon favorit idag. Men vad jag tycker spelar säkert ingen större roll. Det är många faktorer som kan spela in vid val av bil. Men åter till den 3-växlade Volvon. Den hade dessutom osynkad 1:a liksom backen. Det karaktäristiska ljudet när man backade minns säkert äldre Volvoägare. Det tjöt lite liksom. När det var kallt på vintrarna, ni vet 60-talet kunde det vara svinkallt, även mängder med snö. Iblande när det inte var tillräckligt med glykol i kylsystemet kunde det frysa till eller sörja i det. Ett effektivt sätt att få det att tina upp var att backa med så hög hastighet som möjligt och därmed blev det motsatt effekt på kylaren från den varma motorn som tinade upp hela systemet. Glykol kunde vara en bristvara ibland om man inte bodde nära till där den såldes. Glykol i motorn ska man ju alltid se till att ha. Här kan elbilen ha en fördel, liksom i allt annat där olja eller annan vätska inte behöver användas.

När den 4-växlade lådan kom, även alla växlar synkroniserade förutom backen blev det enorm skillnad. Dessutom den nya B-18 motorn. Det var 60- och 70-talets lyxåk. Slitstyrkan och pålitligheten även värmen var en av de bästa. Den kalla Folkvagnen med sin luftkylning kunde vara svinkall vid extrem kyla. Oftast satte man in en s k bensinvärmare i dessa.

Själv är jag ju bara en amatör när det gäller insikten i hur allt fungerade i de gamla bilarna, men av nyfikenhet hade jag en gammal Saab V-4 under en tid och som vanligt på alla Saabar var växellådan oftast det som spökade på dessa i jämförelse med den robusta Volvons. Den började låta illa så jag skröv loss den och lade den på en bänk och tog isär den. Det var ett intressant inslag i mån av amatör. Då kunde jag verkligen se hur en manuell växellåda fungerade. Synkringarna hur de fungerade som bromsar upp dreven innan de går in i varandra. En riktig upplevelse veta detta. Nåväl ingenting var trasigt och inga synliga fel så jag satte ihop den och den fortsatte låta lite lite illa på någon växel. Jag minns inte riktigt vad jag gjorde med bilen sedan. Jag gillade V-4:n, en fin vägvagn, bra på ta sig fram och enkel i stitt utförande dessutom tyckte jag frihjulet var en smart uppfinning. Man kunde frikoppla bara genom att släppa gasen och rulla i utförsbackar och på så sätt spara några droppar bensin.

Men visst är dagens bilar bra mycket bättre än de gamla på så vis, men med mera utrustning kan också fler problem uppstå och inte minst av komplicerade arter. De gamla kunde man själv reparera med lite händighet, speciellt den gamla Volvon. Det sas man behövde bara lite stängseltråd – som man kunde norpa från någon bonde efter vägen – och en tång i bilen så kunde man som oftast laga den provisoriskt. På tal om bönder så fanns det fler av dessa på ”den tiden” också även i vår s k glesbygd. Ännu var inte glesbygden helt avvecklad.

Jämför vi idag med en elbil finns säkert många fördelar förutom priset för den ”fattige” och att den måste laddas. Men varför inte när väl hela systemet är utvecklat, om det blir och med tiden lär vi nog få reda på hur populär den blir. I städerna borde den bli det om strömmen räcker till.

Skrev detta bara för skojs skull.

Bli först att kommentera

Tiden när inte dubb- eller vinterdäck fanns

Av , , Bli först att kommentera 7

Jag kommer väl ihåg hur de gamla däcken såg ut, jag tror viss de kallades diagonal med tyg kord. Hur människor klarade sig då på vintrarna och med dåliga vägar, vill säga plogning som idag var inte vanlig på det sätt som nu ändå sker. Vissa stickare kunde vara oplogade under lång tid, dygn. Bilarna och bilismen var inte lika utvecklad och efter de större vägarna här i inland och glesbygd var den gamla gula bussen som upprätthöll mycket av kommunikationen. På så vis har det skett närmast en explosionsartat uppgång av trafiken. Det kryllar av allehanda fordon, bussar, lastbilar och bilar.

När så de nya däcken kom, jag minns de första det måste vara någon gång i mitten av 60-talet de första stålradialdäcken sattes på den bil jag minns till, den gamla PV:n. Mjukare gummi och och sidokorden med stålsträngar lite kors och tvärs. Även de första vinter- och dubbdäcken kom ungefär under samma tid enligt mitt minne och var då de som började användas. Visst var det tillräckligt höga hastigheter på bilarna redan då och i jämförelse med dagens var de ju rena gamla hästtransporter med trähjul. Men något annat visste man ju inte om så visst gick det bra då också.

Det hände svåra olyckor även då om inte mer än idag om vi räknar till hur många bilar det finns. Statistik om detta finns säkert ta fram, jag tänker inte nu. Den som vill får gärna ta fram.

Beträffande föroreningar vet vi att de mesta kom till med industrialismens uppgång. Ser vi till det äldre samhället när endast hästar användes som transportdjur plus all kreaturen var utsläppen låga. Att idag säga att hästar och djur (tamdjur) är ett problem beträffande koldioxiden kan inte vara sant. Det är ju främst städernas utveckling, koncentrationen dit som skapat de problemen. Jag menar inte att inte städer ska få finnas men måste man inte hålla sig till sanningen vilket/vilka som skapat problemen?

Visst har vi utvecklats och utvecklingen gått framåt, men visst har CO2 ökat också sedan början av 1900-talet i jämförelse med idag, det vet vi alla. Vi tillverkar enorma mängder stål eller metaller och det torde vara största utsläppskällan. Även vindkraften måste tillverkas, eller själva komponenterna. Stål, järn, plast, elektronik men även betong. Det går att välja och kärnkraften har vi valt bort som är i särklass den mest effektiva och släpper inte ut något CO2 heller. Våra älvar har utnyttjats maximalt och fisket, det gamla finns knappt kvar. Jag såg neråt landet någonstans dog laxen i sina försök att vandra uppströms där det blev stopp vid dammluckorna.

Visst har vi utvecklats både samhälle och människa men mycket har också blivit rent ut sagt förstört om vi räknar till hur vi nu lever och vilka problem vi skapat. Kan vi ha kommit till en typ av återvägsgränd där vi famlar lite i ett mörker. Jag menar vet politiker och alla som är med och styr samhället egentligen vad som krävs eller hur den framtida utvecklingen egentligen ska se ut? Dagens tekniker som vi tror är lösningen, vad händer med dessa om 50 år? Skulle vi ta på allvar det vi är ute efter måste allting stagnera, men se hur det låter. Staten måste rädda jobben. Vi är fast i det system vi skapat under alla år, det som vi dagligt kallar välfärd. Där ingår många faktorer, handel inte minst.

Vem har rätt och vem har fel och är det egentligen någon som vet? Jag beräknar att minst halva jordens befolkning överkonsumerar. Måste vi inte börja återanvända mer, men då får vi problemet med den s k tillväxten – att den stagnerar – vilket i sig skapat de problem vi idag har.

Apropå vinterdäck och den gamla tiden var det kedjor som gällde. De gamla krångliga och inte som dagens snabblänkar.

Bli först att kommentera

Elbilar 2021

Av , , Bli först att kommentera 3

Vad gör man i höstmörkret och pensionär med intresse för bl a bilar. Ja man kan ju alltid följa med elbilsutvecklingen om man vill vare sig man tänker skaffa en eller inte.
Den varma och fina hösten har varit välkommen, men nu verkar snön (äntligen för vissa) komma. Ljust blir det i alla fall. Det måste varit en billig höst för snöröjningen.

Elbilar 2021 Citroën förbjuder Polestar

Bli först att kommentera

Hoppla mina pållar

Av , , 2 kommentarer 7

Nu är det dags för riktiga hästkrafter. 2 pållar med 2×4-legpower drift vilka torde ta sig fram i princip överallt. Vad är 4-weeldrive mot det. Visserligen behöver jag ett stall, men det behöver racerförare också, ett stall. Det är lika komplicerat om inte mer när människor i stort antal springer omkring, ger order och servar. Mina 2 pållar klarar jag på egen hand, visst pruttar det en aning men det går att slänga på ängen och så kommer det in i kretsloppet igen. Sedan skördar man ängen hur stor den är, men oavsett blir det en del i födan åt mina små pållar. Fossilfritt och miljövänligt. Är det inte det som gäller – klimatsmart?

Jag tycker det låter dyngbra

2 kommentarer

Norge byggde upp sin starka ekonomi och välfärd tack vare oljan

Av , , Bli först att kommentera 5

Det var så det gick till, vi minns hur deras statsskuld var positiv och de visste inte vad de skulle göra med överskottet. Vi ser nu också hur de gått förbi f d ”storebrorslandet” Sverige i nästan allting. Deras sjukvård är bra mycket bättre än vår och här ingår även vården av gamla. Det visar deras låga dödstal i jämförelse med Sveriges som ligger bland topparna i Europa jämfört per miljonen invånare.

Det är nästan allting de dragit fördel av tack vare oljan. Nu har de byggt ut Norge även de vi kallar glesbygd hos oss. Man har investerat och nu mer och mer övergått till det fossilfria samhället vilket är oljans förtjänst. Sverige är fortfarande i sin linda och ligger långt efter i princip allting.

Eftersträvan av det fossilfria samhället måste tydligen bli värre innan det som anses bli bättre. Miljöpartiet hade goda intentioner i början men har nu fallit i händerna till det Socialdemokratiska partiet som gått mer och mer till höger.

Att tillverka bilar, maskiner och allt som kräver metaller bidrar tveklöst till större utsläpp. Här har också Miljöpartiet verkat i motsats till vad eventuellt skulle stå för. Den här beskrivningen lägger jag ut igen för jag tycker den innehåller så mycket positivt hur världen ser ut i negativ mening. 10 % av jordens rikaste bestämmer jargongen. kan vi annat vänta då?

Stormar, orkaner, regn och översvämningar ökar i världen och drbbar de redan mest utsatta sedan tidigare och vi pratar om att minka utsläppen och så medverkar vi till att öka dem. Har jag fel, eller är det den utvecklingen vi ska ha då kan vi lika gärna skita i alltihop.

Vem bryr sig?

Skattesänkningar (för de rikaste) med högerpolitik är det som dragit ner Sverige och som vi tänker fortsätta med?

Har gamla och sjuka blivit en handelsvara?

Huvudsaken det går att tjäna pengar på näst intill vad som helst. Se på de kriminella gängen vi fått. Det fanns inte tidigare.

Regeringen står maktlös. Har de gett upp?

Här i den svenska glesbygden väljer man utarma ännu mera och ta ytterligare resurser härifrån

Bli först att kommentera

Har utsläppen minskat eller ökat i världen?

Av , , Bli först att kommentera 6

Det finns två sätt att mäta på, de totala utsläppen oavsett folkmängd och utsläpp per capita (per individ). Ser vi först till utsläppen per capita får vi fram dessa siffror.

Ser vi till de totala utsläppen per land ser det ut så här: 1   2   3 (2016)

Det är svårt få någon riktig kläm på det här med hjälp av info från webben, men jag har gjort så gott jag kunnat.

Sverige ligger bra till både per capita och totalt. Utsläppen sedan 70-talet har minskat för Sveriges del det är sant. Modernare teknik främst har gjort det.

Tyvärr så ljuger man regeringen där Miljöpartiet är med att målet är koldioxidneutralt fram 2030. Kina har satt samma mål fram till 2060 och Japan till 2050.

Det verkar som man gått med i Parisavtalet för att fördröja målet med koldioxidneutralt. Jag menar är det så bråttom som man påstår att temperaturen i världen stiger hastigt kan man inte vänta i ett halvt sekel förändra. Naturligtvis är detta mer eller mindre bluff och båg politik. Vad vi hittills vet går det inte få utveckling vare sig av löner eller levnadsstandard utan tillväxt. .Det hänger samman och det vet man ändå bluffar de oss med att Parisavtalet och dess mål är en koldioxidfri värld inom en generation. Även våra kraftbolag har detta som mål.

Jag tror motsatsen att utslagningen i världen kommer öka, avstånden mellan fattig och rik kommer öka, eller om vi håller oss till Sverige, skillnaden mellan land och stad kommer öka till stadens fördel ännu mera. Vill man vända på det kan man säga att det blir ännu större nackdel för miljön bo i en stad, men sker på bekostnad av utarmningen av landsbygd och de redan nu glest befolkade delarna av landet Sverige.

Att Isabella Lövin avgår har sin förklaring att hon i ärlighetens namn inte kan sitta i regeringen som lovat koldioxidneutralt fram till 2030 och nu tänker statliga SSAB – som redan är Sveriges största utsläppare – köpa upp ett stålverk i Nederländerna. Informatören säger nu att det först 2045 ska ha som mål bli koldioxidneutralt. Det är klart en sådan regering kan man inte sitta i när man går ut med målet att vi alla svenskar ska förbereda oss på och handla därefter bl a köpa dyra elbilar (som kräver enorm energi tillverka) och inte ger någon större minskning totalt sett och samtidigt säger nuvarande största utsläppare att målet är satt till 2045. Trovärdigheten i den miljö- och klimat politik som förs är absolut inte trovärdig. Socialdemokraterna har som enda intresse sitta kvar i regeringen kosta vad det kosta vill och tar ingen hänsyn till vad de går ut med och lovar. Trovärdigheten i vad de lovar går tvärtemot varandra.

Jag menar man kan ju inte ljuga folk rakt i ögonen, eller kan man det?

Sedan Miljöpartiet tillträdde i regeringsställning har utsläppen ökat.

Den som tror sig ha bättre uppgifter får gärna lämna.

Sverige har andra minst lika svåra problem som man inte förmår göra något åt. Skydd för människor är minst lika viktigt, det klarar man inte av. Att människor i hela landet upplever trygghet. Är regeringen körd?

Trygghet kan definieras på olika sätt, både att inte riskera livet men även känna ekonomisk trygghet.

Klimatet kan inte vänta, men för MP får det det

Bli först att kommentera

Den svenske ”knäppgöken” till försvarsminister utsätter Sverige för stor fara

Av , , Bli först att kommentera 7

Nu framkommer att amerikanarna spionerat på Sverige och saab från Danmark i samband med med vilka som skulle få sälja sina stridsflygplan.

Läs mer här och här.

Samtidigt vet vi att Sveriges försvarsminister tagit hit amerikanare som ska få information om den svenska kusten,

se tidigare inlägg

Bli först att kommentera