Skolplikt och ett kärnkraftverk vid Mälaren

Har alla svenska barn skolplikt? Ja enligt vad jag vet, men hur är det med boendeplats, för föräldrar eller vårdnadshavare, har de rätt bosätta sig var den eller de vill? Visst har man det, men finns någon skola i dess närhet? Det är inte säkert det finns någon skola alls. låt säga inom 10 mils avstånd och till råga på allt inga reguljära kommunikationer. Färdväg kan saknas, det kan vara en familj (vårdnadshavare) bosatta i fjällen i en kåta. Personer som vill leva avskilt och även ekologiskt och naturnära, det finns det inga förbud om, tvärtom är det inte det som uppmuntras? Men hur ska barnen kunna gå i skolan? Det går helt enkelt inte och här får man praktisera hemundervisning. Lagen om skolplikt är inte genomtänkt i alla fall för människor som inte vill bo nära en utbyggd infrastruktur. Det finns heller inga förbud om att skaffa barn.

Ingen anser jag kan tvinga barn bo inhysta på annan plats, långt från hemmet och där en eventuellt fungerande skola skulle finnas. I alla fall när det går i de lägre klasserna, eller låt säga upptill sjuan.
Skolplikt men inga fungerande skolor på ett rimligt pendelavstånd. Var någonstans står i skollagen att barnen inte kan bo hemma under skolåldern? Här måste beslutsfattarna inte räknat med att folk kan bo varsomhelst i Sverige. Vi ser hur trångsynta lagstiftarna är, de tar bara i beaktning eller tar för givet hela Sverige har formen av en befolkning som mera liknar den urbaniserade miljön.

———————————————————–

Vi kan också tänka oss om vi skulle uppföra ett kärnkraftverk vid Mälaren. Ta kylvattnet därifrån med risk att fisken skulle ta skada eller helt dör ut, vilket jäkla liv det då skulle bli. Vi kan jämföra med våra älvar där fiskens vandringar upphört. Vad säger det någon skillnad än att placera ett kärnkraftverk vid Mälaren?

Hur pass demokratiskt är Sverige? Hemundervisning? Andra länder, där inte skolplikt finns liknande Sveriges går att lösa på annat sätt. Likafullt har många andra länder gått förbi oss vad det gäller kunskap. Hur pass bra är den svenska skolan egentligen?

Hur mycket resurser lägger vi på den urbana miljön och låter landet i övrigt utarmas?

Vad var det han hette som byggde folkhemmet, Per Albin va`? Var det såhär han hade tänkt sig?

what´s the difference

7 kommentarer

  1. Brorson

    De danska socialdemokraterna är stolta över hur de har löst skolfrågan i Danmark. I stället för skolplikt för barnen har man infört undervisningsplikt för föräldrarna. Som kan uppfylla denna plikt genom att själva undervisa barnen i hemmet, eller genom att anlita en kommunal skola eller en privat skola. Ett liknande system har införts i den självstyrande provinsen Åland, som tillhör Finland. Svenskar med möjlighet att arbeta en del hemifrån har därför bosatt sig i Åland. som före 1808 var en del av Sverige och där svenska fortfarande är modersmålet.

    Jag förstod nog att ditt förslag att återställa Ångermanälven inte var allvarligt menat, eller har jag fel? Jag uppfattade det som ett utslag av den norrländska vanan att ordinera samma mediciin till ”sörlänningarna”, som de brukar ordinera för Norrland. Jag tror dock att vi skulle förlora för mycket elenergi på ett återställande av Ångermanälven. Jag har själv i debatten framfört förslaget att återställa Voxnan, som är en av de mindre Norrlandsälvarna. Voxnan är till större delen redan skyddad mot utbyggnad, varför mindre än 30 MV skulle förloras om älven återställs Som jämförelse kan nämnas att Ångermanälven ger 1248 MW.

    Tyvärr når Voxnan inte fram till havet, utan rinner strax söder om Bollnäs ut i en stor sjö, som ingår i Ljusnans vattensystem. Stora kraftverk finns i Ljusnans fortsättning mellan nämnda sjö och havet. Emellertid finns en vik av denna sjö mot sydost, som når fram till endast 15 km från havet mellan Söderhamn och Gävle. Jag misstänker att detta kan ha varit Ljusnans utlopp till havet före istiden. Skulle man inte kunna bygga en kanal där för fisken, som därmed skulle kunna vandra hela vägen upp från havet till Voxnans källsjöar nära Sveg?

    Även längre norrut finns älvsträckor som skulle kunna återställas utan alltför stora förluster av elenergi. Varför inte återställa Stora sjöfallet – som före utbyggnaden var Sveriges största och ett av Europas mest storslagna vattenfall? Dettaär en komplicerad fråga som bör utredas. Någon nedläggning av Vietas kraftverk, som får en stor del av sitt vatten från sjön ovanför Stora sjöfallet behöver det inte bli, eftersom Vietas vattenförsörjs från ännu en fjällsjö genom en 5 km lång bergtunnel.

    Att bygga ett kärnkraftverk vid Mälaren eller ett av Mälarens källflöden (i första hand Arbogaån) är inte alls så tokigt som det kanske låter. Eftersom vattenomsättningen i Mälaren, som är Sveriges tredje största sjö, är på endast 13 månader, skulle kylvattnen snabbt ledas bort och ersättas med kallt vatten från åns källsjöar c:a 300 m över havet. Som jämförelse kan nämnas att vattenomsättningen i Vättern, som är Sveriges nästa största sjö, är hela 70 år. Jag tror alltså att Mälaren skulle klara kylvattnen från flera reaktorer utan att ta skada. Det har f.ö. funnits planer att transportera kylvatten från Forsmark till fjärrvärmesystemet i Stockholm i stora tankbåtar. Men de planera skrinlades för att man inte ville ”bygga fast sig i kärnkraftsamheället”.

    Vi måste sätta stopp för vindkraftutbyggnaden, eftersom den är extremt naturförstörande utan att ge särskilt mycket el i utbyte Definitivt felplacerade vindkraftverk måste rivas ner. I stället för vindkraft behövs mer kärnkraft. Oh om vi ändå ska satsa på ny kärnkraft, kan kärnkraften också ersätta vattenkraftverk som aldrig borde ha byggts. Vi måste våga ta den debatten. Det är dags nu.

  2. G E Abrahamsson (inläggsförfattare)

    Jag ska väl inte avslöja allt för mycket vad jag menar, men att tänka utanför ”boxen” tror jag kan vara nödvändigt ibland. Man låser lätt fast sig i sitt tänkande och handlar också därefter. Skolan är ett bra exempel som du också visar på.
    Du säger Ångermanälven ”ger 1248 MW”. Vid första anblick tyckte jag det såg lite ut och de siffror jag fick fram är skulle Ångermanälven ge 6900 GWh/år och då med alla tillflöden. Effekten Watt utgås ifrån per timme = h.Bara en iten notering.
    En normal villa förbrukar omkring 20 000 kWh/år. Kan variera men för enkelhetens skull blir det lättare räkna med jämna siffror.
    Vi förmodar att Ångermanälven med alla tillflöden producerar 7000 GW/år fick jag det till ström åt 350 000 villor/år. Ser vi till det är knappast Ångermanälven obetydlig.
    Totalt elproduktion 2018 var 159 700 GWh. Ångermanälven skulle då utgöra ca 4 % av den totala elproduktionen. I procent 2018: Kärnkraft 41, vattenkraft 39, vindkraft 10.
    Jag nöjer mig med det. Kolla gärna upp om du vill.

    Tack för inlägget. Intressant att det tar så lång tid ”byta ut” vattnet. 70 år för Vättern. Det är inga uppgifter jag känner till. Jag får förlita mig till det du uppger är vedertagna.

    Vi kan dock undra hur många villor har Vilhelmina, Åsele, S-uman och D-tea? Inte 350 000. Vill säga har vi en överproduktion av el som vi exporterar. Det är fruktansvärda vinster för elbolagan som vi konsumenter bidrar med förutom industrin som har 0 kr i skatt.
    Visst kunde en del av vinsterna gå tillbaka till bygden?

    • Brorson

      Jag tog siffrorna för olika älvars elproduktion ur en tabell, som dock var utan tidsangivelse. Jag har alltså ingen anledning att ifrågasätta dina uppgifter för Ångermanälven. Men tar man de siffrorna måste man räkna upp elproduktionen i Voxnan på samma sätt, och då blir slutsatsen att förlusten av elproduktion vid ett återställande av Voxnan är ytterst marginell jämfört med ett återställande av Ångermanälven. Det var vad jag ville visa. Den övre delen av Voxnan är skyddad mot utbyggnad av naturvårdsskäl.

      Vättern ligger på och är i sig själv en ytterst märklig naturformation. Man kan säga att Vättern ligger i en djup sprickdal högt uppe på en bergsrygg. Detta innebär att det mesta regnvatten, som faller i sjöns omgivningar inte rinner ner i sjön, utan direkt till havet. Detta förklarar den långsamma vattenomsättningen. Vattenytan ligger 88 m över havet, men eftersom sjön är en av de djupaste i Sverige magasinerar den mycket värme från sommar till vinter, vilket ger ett varmt klimat längs stränderna. Ungefär halvvägs mellan sjöns nordspets och sydspets, ungefär där sjön korsas av Göta kanal, går gränsen mellan landhöjning och landsänkning, vilket leder till att sjön på lång sikt tippar mot söder,

      Vättern hotas av planer att ta vattenledningsvatten därifrån till Örebro, Stockholm, Malmö och Köpenhamn samt av planer på ett gigantiskt vattenkraftverk mellan Vättern och Vänern. Jämfört med andra stora sjöar i södra Sverige är Vätternvattnet mycket rent. Exploatörerna ser endast till den enorma vattenvolymen och inte till den nederbörd som rinner ut i sjön, Slutligen konstateras att Vättern är Sveriges farligaste sjö, sett till antal omkomna vid kraftiga väderomslag. Sjön kan liknas vid en enorm långsmal balja, där vattnet skvalpar fram och tillbaka.

      Vindkraftutbyggnaden drar med sig behov av nya kraftkällor för att kompensera bortfallet av vindkraftel när det inte blåser. Vindkraftutbyggnaden leder till allvarlig naturförstörelse, inte bara på de platser där vindkraftverken byggs. Kärnkraften kan inte som vattenkraften korttidsregleras för att anpassas till efterfrågan. Om vattenkraften dessutom ska anpassas till elproduktionen i vindkraftverken, blir konsekvenserna för miljö och natur katastrofala.

      Om vindkraften ska ersätta kärnkraften krävs något annat, när det inte blåser. Och vad finns kvar, om dessutom alla fossila bränslen ska fasas ut?

      Svarar här så slipper jag hamna i ”mest kommenterat”.
      Tyvärr så är folk mer intresserade över ishockey (främst NHL) och fotboll hur det går där. De stora problemen vi står inför, energiförsörjning, klimat och allt det övriga som gör att vi på sikt kan överleva överskuggas av just detta. Media är är stor del i att vi har fått det på detta sätt. Även nöjen i kvadrat är viktigare.
      Mvh/gea

  3. Jörgen k

    Hur man än beskriver beräkningar kommer det alltid någon med andra uppgifter, uppdiktade eller inte, men andra försök till att flytta fokus.

    Vattenkraft bygger på fallhöjd och volym, det är det enda som har betydelse. Då resonemanget om återställande av energiproduktion förs på tal är det alltid i områden med hög förbrukning och så fort det ska testas något nytt hamnar det högt upp i Norrland…..

    Samhällsekonomiskt och energitekniskt måste utbyggnad ske på de platser där energibehovet är som störst. Med andra ord ska produktion förläggas i och runt de stora städerna vilket då först ger en balans mot Norrland som har ett radikalt överskott av produktion av energi.

    Det finns stora arealer som är direkt tillgängliga i södra Sverige och om Vänern och Vättern finns i planerna för omdaning så är det inget att gnälla över. Producera där det förbrukas är väl det logiska, eller är det skillnad på skit och skit?

    Svara här igen: Javisst är det så, varför ska det mesta av elproduktionen ske här där vi minst behöver den. Det här uppstod för längesedan när vi tolkades som mer eller mindre värdelösa invånare, vilket vi idag kanske också gör. Det enda man kunde finnan nyttan i att tillgodose övriga Sverige som bidragit till det välstånd som man nu värnar om i den urbana miljön. Allt annat verkar ointressant, exempelvis hur vi här i norr och inte minst skällsordet för landskapet ”Lappland” som länge ansetts mindervärdigt och med mindervärdig befolkning. Det är så det gått till att vi har det som vi har. Till viss del i alla fall.
    mvh/gea

    • Brorson

      Om Jörgen k ö.h.t. har läst det jag skrivit, har han läst slarvigt. Men låt mig förtydliga: Vättern avvattnas till havet genom vattendraget Motala ström, som redan är fullt utbyggd. De åtta kraftverken i strömmen ger tillsammans 84.2 MW / 337.5 GWh. Jämför med de siffror för Ångermanälven, som jag själv och GEA har lämnat.

      Vi har båda rätt. Skillnaden beror på vad man mäter. Jag tror att mina uppgifter avser installerad effekt, vad turbinerna maximalt kan producera per sekund eller liknande, medan GEA:s uppgifter avser årsproduktionen. Om vattendraget är fullt utbyggt kan denna aldrig (med bara små variationer mellan olika år) överstiga den årliga nederbörden i det område som avvattnas till vattendraget ifråga GEA har alltså inte kommit med siffror, som han själv har hittat på, för att flytta fokus från det som diskuteras.

      Om man leder bort Vättern-vatten åt något annat håll, kommer antingen elproduktionen i Motala ström att minska, eller också kommer Vättern att tömmas på vatten, vilket vore en naturkatastrof utan like i Sverige sedan istiden. Alla större åar och vattendrag i södra Sverige är redan fullt utbyggda. Det enda som återstår är mindre forsar, som tillsammans skulle ge någon enstaka procent jämfört med nuvarande elproduktion, om de också byggs ut. Med andra ord finns inte mer vattenkraft att hämta ur vattendrag i södra Sverige.

      Eftersom elkonsumtionen i södra Sverige kraftigt överstiger elproduktionen i vattenkraftverk kärnkraftverk och övrigt under vindstilla dagar, kan tillgången på el till elkonsumenter i södra Sverige bara säkras på något av följande sätt:
      1) Import av el, som produceras med kol, olja eller naturgas eller med kärnkraft.
      2.) Nya överföringsledningar från Norrland, nya och högre vattenmagasin i Norrland, etc, d.v.s. en ännu värre naturförstörelse i Norrland, än den som redan skett.
      3) Ny kärnkraft. De nya reaktorerna ska naturligtvis byggas i samma landsända, som redan idag har brist på el. Alltså inte i Norrland, som har överskott på el.

      SVAR: Jag har också ibland funderat om det exempelvis anges 20 MW på ett vindkraftverk vad det innebär. Jag har kommit fram till det måste vara per timme. Går vi ner på sekunder blir det jättekomplicerat. 1 Ws = Joule (J) vilket anger energi. Vilket på en timme utgör 3600 sekunder. Ser vi då vad som händer har vi plötsligt 3600 watt och då är benämningen effekt. Det blir betydligt lätthanterliga räkna när vi kan hålla oss till en timme (h). I övrigt har jag ingen specialutbildning i ämnet förutom att det kan vara intressant hålla reda på lite fakta.
      Strömmen vi förbrukar och betalar för är också per timme. Var det inte det Maud Olofsson skulle försöka ändra i. Det blir ganska komplicerat att ”hacka upp” timmen och ställer bara till mer besvär än gör nytta.

      Ett är ändå säkert, vill de ta ström härifrån får de allt börja kompensera oss bättre. I annat fall återställ Ångermanälven.

      • Jörgen K

        I det lilla kan man jämföra det mesta då det gäller elproduktion med en solpanel, det är greppbart för de flesta…
        Köp en solpanel på 1KW, jo under förutsättning att man uppfyller kriteriet kan den producera 1KW, skulle det bli alldeles för soligt och varmt sjunker effekten… ! På ett dygn skulle den kunna producera 24KWh (1 KW*24 timmar), men….

        På natten är det tomt och på dagen kan det vara molnigt, regn och snö gör sitt till så på årsbasis klarar denna solpanel att leverera cirka 100W (0.1KW) vilket är endast cirka 10% av vad som märkplåten visade på …..

        I snitt räcker det att ladda batteriet i bilen……och investeringen betalar aldrig tillbaka sig någonsin…

        Installerad effekt i ett vindkraftverk är i storleken numera nära 3 MW (3 miljoner watt), men vad händer i praktiken? Blåser det för mycket eller för lite, så begränsas effektuttaget tillika när ledningsnätet inte kan hållas frekvensstabilt fasas vindkraften undan….Teoretiskt 72 MWh (3MW*24timmar)…men…

        Verkligt effektuttag av vindkraften motsvaras inte högre än 10% av installerad effekt, den pendlar mellan 8-11% under normala förutsättningar…och investeringen betalar aldrig tillbaka sig någonsin…

        Vattenkraften har nära 95% verkningsgrad mot installerad effekt tillika som kärnkraft och är oerhört frekvensstabil.

        Så att fasa ut mindre vattenkraftverk till förmån för teknik som inte kan nyttas till mer än en tiondel av installerad kapacitet är en total katastrof. Ska det finnas något jämförelsetal måst sol och vind alltid vara minst 10 gånger upp för att kunna jämföras med vatten och kärnkraft, detta missas konstant i debatten….

        SVAR: Jag har i alla fall påpekat detta och ifrågasatt exaktheten. I efterhand kanske det går att göra vissa prognoser med vindkraften. Med solpaneler torde det vara gansks meningslöst häruppe.

        Nu står inlandskommerna ( i alla fall Åsele) och gläds åt vindkraftsutbyggnaden. Främst torde det vara markägarna som tar de största vinsterna och några tillfälliga jobb torde det också bli. Är det dessa skattepengar man hurrar över? Vad blir det i slutändan, några futtiga kronor som täcker ett hål eller hindrar det rinner igenom för fort i kommuners utgifter.
        Det sista som lämnar människan sägs normalt vara hoppet. Men hur länge har de här ”fattigkommunerna” hoppats? Jag tror inte vindkraften ger några lyft, kanske luft i förhoppningarna.

  4. Brorson

    Lösningen på storstädernas problem finns i Norrlands inland, västra Bergslagen, det småländska höglandet (exkl de stora städerna Jönköping och Växjö) samt Öland och Gotland. Dock inte genom fortsatt naturskövling, utan genom utflyttning.

    Glesbygdsborna behöver bundsförvanter i kampen för överlevnad. Var finns de? Norrlands inland, som utgör hälften av Sveriges yta, har färre invånare än Malmö kommun, som upptar sju promille av Sveriges yta. För att uppväga storstädernas dominans räcker det inte att gles- och landsbygdsbor i norr och syd går samman. Tillsammans utgör de nämligen mindre än en miljon – mindre än hälften av invånarna i Stockholms län.

    Bundsförvanter måste sökas bland storstadsborna, bland de som lider av nackdelarna med att bo i en storstad. Som vill, men inte vågar flytta ut till en bygd, som all service försvinner från. När butiken slår igen, skolan läggs ner, bussen dras in. När den lantliga tystnad, lugn och ro, som man väntat sig, störs av monstruösa vindkraftverk och gigantiska vindkraftparker.
    Vi ska inte heller glömma dånet från vattenkraften, när vattnet i spegeldammarna släpps ut.

    Det, som glesbygdspolitikerna trodde skulle bli räddningen för deras kommuner, håller i själva verket på att bli dödsstöten för dessa kommuner. Det som rikspolitikerna trodde skulle bli räddningen för Sverige, att bygga nya bostäder för en växande befolkning på den åkermark som omger våra storstäder, hotar i själva verket landets livsmedelsförsörjning. Och storstadsbornas möjligheter till rekreation hemmavid. Trängseln i motionsspåren i kvarvarande skogsområden är nästan ofattbar, för den som inte upplevt densamma.

    Vindkraften är ett ekonomiskt bedrägeri, som Jörgen K så väl har beskrivit här ovanför.

    SVAR: Jag vill bara påpeka att sena inlägg/kommentarer öppnas först på morronen nästa dag, oftast. Detta var bara ett rent info till alla som skriver kommentarer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.