Nicke Grahn, fp-politiker, Dorotea

Sportsligt

Av , , Bli först att kommentera 3

– Pappa!! Ska vi ha cykeltävling?

Fyraåringen kommer inrusande sedan hon sett storkillarna köra fram och tillbaka. När jag tvekar blir hon mycket tydlig.

– Du och jag och lillebror ska ha cykeltävling, säger hon med eftertryck.

– Men du, säger jag. Det blir inte rättvist. Du och lillebror har små cyklar och tänk hur det går med min stora cykel. Det blir inte någon rättvis tävling.

Barnet funderar en stund. Sedan går hon iväg till den lille mannen – tvååringen – som håller på att demontera något oklart byggnadsverk. Det mumlar. Jag hör den lille mannen säga

-…ingen bra tompis (ingen bra kompis)

Jag återgår till att ’göra vuxensaker’ som barnen säger, men efter en stund kommer delegationen tågande.

– Vi ska ha cykeltävling, säger fyraåringen igen.

– Ja, men, det blir ju inte rättvist, invänder jag igen.

Fyraåringen vänder sig till sin lillebror och förklarar:

– Du och jag måste komma sist, lillebror. Vi måste låta pappa vinna, annars är vi inga bra kompisar!

Cirkuskonster!

Av , , 1 kommentar 2

Fyraåringen har varit på cirkus för andra gången i sitt unga liv. Hon iakttog noggrant det som visades och framför allt var det fyra ryska akrobater som gjorde intryck.

– Jag ska jobba på cirkus, sa hon när vi gick hem.
– Jaha, men då måste du träna mycket, sa jag.
– Jag har gått på bamsegympa, så jag kan massor.
– Vad kan du göra för konster då?
– Ja, tillsempel kan jag stå på ett ben och äta en korv!

Den medvetna

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi är på väg från dagis. Den lille mannen travar på och stannar om vartannat och ska hoppa i alla vattenpölar. Hans storasyster, fyraåringen, arbetar målmedvetet på att uppfylla alla förväntningar på vad barn i den åldern ska prata om, kiss och bajs således. Inte bara lite. Skulle vi omsätta hennes svada till realiteter skulle hela avloppssystemet överfyllas på några sekunder.

I höjd med bensinstationen har jag tröttnat.

– Kan du säga NÅNTING som inte börjar på kiss och bajs, säger jag argt.

Hon tystnar och tvärstannar. Så höjer hon blicken och ser mig stadigt i ögonen och säger sakta:

– Pappa. Jag är fyra år ett så kort tag. Snart är jag större och då kommer inte jag att prata om kiss och bajs längre.

Tragik och logik

Av , , Bli först att kommentera 1

– Mamma! Vilket fint kort!

Fyraåringen kommer med ett kort som är målat av en konstnär som målar med foten. Flickan med snickarbyxorna förklarar att det finns en förening som heter Mun- och fotmålarna för konstnärer som inte kan använda armarna när de målar. Barnet frågar naturligtvis varför och Flickan med snickarbyxorna berättar och förklarar om neurosedynkatastrofen på 60-talet. Barnet är tyst och begrundar.

– Men varför fick dom inga armar?

– Jo, förklarar Flickan med snickarbyxorna om igen, mammorna hade fått medicin som var giftig så att några barn som föddes hade fått förstörda armar eller ben.

– Jaha, konstaterar barnet.

Någon dag senare leker fyraåringen med sin lillebror. De har byggt ett stall av banankartonger.
Hon föreläser.

-…men fölet har inga öron… mamman har ätit mädesin, vetdu…

Bredare där!

Av , , Bli först att kommentera 1

Fyraåringen brukar sällan motsvara föräldrahandböckernas mallar, men i ett avseende går hon målmedvetet in för att motsvara författarnas mönster: Fyraårsålder=kiss-och-bajsålder. Jag har tröttnat nu. Ordentligt.

– Pratar du så där på dagis också, suckar jag efter att ha lyssnat på en harang till lillebror som bara innehöll varierande ord för olika typer av exkrementer.

– Nä. På dagis vet dom ingenting om att jag jämt säger kiss och bajs, säger barnet allvarligt. Jag är bredare där.

Allting har sin tid!

Av , , Bli först att kommentera 0

– Vaaarför måste du göra vuxensaker jäääääämt??

Fyraåringen är sur för att jag inte leker med henne. Jag försöker hitta deras ytterkläder, som tjänstgör som inredning i en av hennes kojor. En schimpans har byggt bo i galonbyxorna och en liten katt, Kattis, bor i stövlarna. I mössan sitter en gammal bekant, ´nut-Olof.

– Om jag inte gjorde vuxensaker ibland, skulle du gå omkring barfota med en socka på huvudet, en badrock runt magen och två vänstervantar i udda storlekar. Det är väldigt opraktiskt när man ska på utflykt till skogen på dagis.

– Vad är udda storlekar? undrar barnet artigt.

– Hmf, kom hit så att vi kan borsta tänderna. Det är dagisdags nu.

Barnet kommer inte. Hon går stavgång tillsammans med tvååringen. De har ett skohorn, ett trasigt paraply, min innebandyklubba och delar av en smörkärna och plöjer fram och tillbaka i hallen. Sedan tar de ytterligare en handfull vedträn och radar upp i hallen och börjar hoppa över dem. The multiple use of wood. En hästhoppningsbana.

När de passerar badrumsdörren stannar de upp. Fyraåringen höjer förmanande sitt pekfinger och hötter mot mig.

-…för du vet, pappa. Men kan inte bara göra vuxensaker hela tiden. Men måste ha tid att göra andra viktiga saker också!

– Vilka andra viktiga saker? frågar jag, fullt medveten om att nu kommer en intressant tanke.

-…jaa, funderar barnet. Viktiga saker som att bygga en hinderbana och hoppa i den!

Miggpett!!!

Av , , Bli först att kommentera 0

– Paaapppaaaaa!!!!

Den lille mannen kommer upp, mycket upprörd.

– Ett miggpett, pappa!!!

Han pekar upprörd på sitt ena finger. Det syns ingenting.

– Var har du ett myggbett?

– Dääääär!!!

Han pekar på ett annat ställe. Fortfarande ingenting. Flickan med snickarbyxorna får visa var det finns. På andra handen och ett annat finger.

– Ett miggpett!!!

Han förväntar sig att jag ska lösa problemet.

– Dymt gjort!! fräser han.

– Ja, säger jag. Det var dumt gjort av myggan.

Med tanke på var vi bor kommer han att ha många anledningar att vara upprörd de kommande månaderna.

– Iag baisuka upp den!

(Översatt: Jag ska dammsuga upp den!!)