Regeringen satsar mer på ledighet än på jobb – det är ansvarslöst!

Av , , Bli först att kommentera 3

Regeringen satsar över 10 miljarder kronor till de som inte jobbar. Mer skattepengar satsas på ledighetsveckan än på reformer för fler jobb. Bidragslinjen byggs ut och arbetslinjen slaktas. Moderaterna vill göra tvärtom genom:

✅ Bidragstak – så att det alltid lönar sig bättre att jobba än att stapla bidrag
✅ Språkkrav – den som invandrat hit ska lära sig svenska och försörja sig själv
✅ Sänkt skatt på framför allt låga inkomster – så att det lönar sig bättre att jobba
✅ Sänkta kostnader för företag som anställer långtidsarbetslösa

Det är bara genom fler arbetade timmar som vi har råd att finansiera bland annat mer och bättre hälso- och sjukvård i Västerbotten.

Bli först att kommentera

Få ordning på Sverige!

Av , , 3 kommentarer 9

Nu får vi ordning på Sverige!

Förra veckan kampanjade Moderaterna i Umeå för fullt på temat Nu får vi ordning på Sverige! Fokus i kampanjen är den otrygghet som vuxit sig allt starkare i landet och så även i Umeå. Det måste vi åtgärda. Dessutom behöver vi komma tillrätta med arbetslösheten och sätta en halv miljon människor i jobb – en halv miljon som då kan bidra med skatt och skapa välfärd istället för att gå på bidrag.

Läs mer om våra förslag här.

3 kommentarer

Alliansen vill använda 200 mkr för att korta länets långa vårdköer

Av , , Bli först att kommentera 3

Pressmeddelande 210924: Alliansen vill använda 200 mkr för att korta länets långa vårdköer

Redan innan pandemin hade Region Västerbotten långa vårdköer. Pandemin har dessvärre försämrat situationen. Nu när vaccinerna möjliggör att öppna upp samhället och återstarta landet och verksamheten är det av högsta prioritet att leverera på regionens kärnuppdrag – ge sjuka patienter vård menar Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Maria Lundqvist Brömster (L) och Hans-Inge Smetana (KD).

Totalt vill de fyra gruppledarna avsätta 200 miljoner kronor fördelat på i år och nästa år. Dessa medel kan bli ännu mer utifrån hur mycket extra pengar som regeringen tillför regionerna för nästa år med krav om att korta köer.

Dessa medel vill de ska användas för att inom egen regi i samverkan med personal och fackförbund hitta tillfälliga samt långsiktiga lösningar som möjliggör att kapa köer. Utöver det upphandla vård inom landet samt inom Norden. Ett liknande initiativ har tagits av Region Norrbotten. Detta tror de fyra borgerliga partierna skulle kunna skapa väsentligt bättre förutsättningar att kapa en av landets längsta långa vårdköer.

Allianspartierna är mycket kritiska till hur den rödgröna regionmajoriteten väljer att hantera frågan. I år och för nästa år behåller de pengarna i majoritetens eget centralt toppstyrda projekt från regionhuset. För nästa år så avsätter de totalt 89 miljoner kronor varav nästan allt ligger centrala projektmedel. Det är en lösning som allianspartierna kritiserar utifrån att det inte går att kapa köer från regionhuset utan pengarna måste gå till sjukvården. Dessutom är de pengar som majoriteten avsätter alldeles för lite enligt allianspartierna som väljer att gå fram mer kraftfullt med en satsning på minst 200 miljoner kronor.

För mer information

Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition ​​​​​

Ewa-May Karlsson (C)
Gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L)
Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)
Gruppledare

Bli först att kommentera

Besvikelse efter beslut om att inte återstarta Astamottagningen

Av , , Bli först att kommentera 5

Under tisdagens regionfullmäktige debatterades Moderaternas motion som Elmer Eriksson skrivit om att återstarta Asta. Tyvärr kan jag konstatera att den inte vann fullmäktiges gehör. Vi kan konstatera att för den grupp, sexuellt våldsutsatta kvinnor, har förändringen av verksamheten upplevts innebära en försämring. Det är bara att beklaga detta. SVT Västerbotten rapporterar om detta, länk här.

 

Motionen som Elmer skrivit finns här:

Återstarta ASTA-mottagningen

Var tredje vecka dödas en kvinna av sin partner, det handlar om liv och död för kvinnor som utsätts för sexuellt övervåld. Vid dessa brott måste samhället ta sitt ansvar och flytta mannen från hemmet så att misshandeln inte kan fortsätta. Personer som utsätts för sexuellt våld måste få tillgång till specialiserad vård ifrån samhället när misshandeln upptäcks.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver i sin kartläggning Vård vid sexuellt våld 2020 om erfarenheter av sexuellt våld uppmärksammats är upp till medarbetare i vården att från fall till fall bedöma patientens vårdbehov och planera för det fortsatta omhändertagandet. Generellt saknas idag rutiner kring var dessa patienter ska omhändertas. Således kan patienten hänvisas för stöd till allt ifrån en somatisk kliniks kurator, till psykosocial uppföljning och behandling i primärvården eller behandling inom specialistpsykiatrin. I en av landets regioner har specialistpsykiatrin en mottagning som särskilt vänder sig till patienter i behov av behandling och stöd för tidigare sexuellt våld och erbjuder olika former av behandling kopplade till våldserfarenheten.

ASTA-mottagningen är ett specialiserat omhändertagande inom psykiatrin för personer som utsatts för sexuellt våld. Mottagningen startades för 20 år sedan med 150-170 patienter per år, varav nybesök cirka 100 patienter. För de flesta patienter tar behandlingen ett år. Efter avslutad behandling på ASTA-mottagningen upplever 90 procent av patienterna en förbättring. Många, uppemot 80 procent, mår så pass mycket bättre att de kan lämna specialistpsykiatrin.

Därför vill vi att nedrustningen av en mycket viktig verksamhet som ASTA är upphör, så att de mest utsatta patienterna får en behandling som bevisligen har gett effekt, för att uppnå ett normalt liv. Tidigare har verksamheten haft 4,5 tjänster och haft ett teambaserat arbetssätt som organisatoriskt varit en egen del av psykiatrin. Det har varit framgångsrikt.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att regionfullmäktige beslutar:

Att                       Asta-mottagningen återstartar enligt motionens intentioner.

Elmer Eriksson (M)

Ledamot i regionfullmäktige

Bli först att kommentera

Politisk enighet kring behovet av fler kliniska karriärvägar

Av , , Bli först att kommentera 2

Igår behandlade regionfullmäktige Moderaternas motion om behovet av att tillskapa fler kliniska karriärvägar för de yrkesgrupper som jobbar patientnära. (motionen finns här nedanför). Utgångspunkten till förslaget är de olika analyser som har skett av hur vårdnära grupper väljer att fördela sin arbetstid. Det finns helt klart utrymme för att fördela om arbetsuppgifter från och till olika yrkesgrupper. Detta kan sedan vara en viktig del i arbetet med att skapa kliniska karriärvägar.

Idag finns det ett stort problem att sättet att göra karriär i vården är att lämna det vårdnära jobbet och i stället jobba mer med pappersarbete och andra arbetsuppgifter i till exempel olika projekt. Det hade varit så mycket bättre om kompetensen istället kom till användning för patientarbete istället.

Rent logiskt men även alla vittnesmål gör gällande att en person som jobbat 20-30 år har väsentligt bredare kompetens och kan utföra helt andra arbetsuppgifter än en som just har börjat att jobba. Trots det så finns inte någon strukturerad process för hur det går att åstadkomma en karriärväg som möjliggör att en som är ny eller för den delen den som har jobbat några år kan jobba sig framåt att ta sig an arbetsuppgifter med större ansvar och därmed även få en tillhörande löneutveckling.

Sammantaget mycket glädjande att ett enigt regionfullmäktige valde att bifalla motionen. Nu får vi hoppas på verkstad i frågan.

 

Motion

Umeå 23 januari 2020

Karriärvägar för fler yrkesgrupper

I utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) beskrivs att det finns ett flertal tidmätningar avseende hur främst läkare fördelar sin arbetstid. En komplicerande faktor är att tidigare studier är genomförda på olika kliniker/mottagningar, med olika medicinska specialiteter, i olika landsting och med lite varierande definitioner. Men studierna uppvisar ändå likartade slutsatser. Ungefär en tredjedel av tiden ägnas åt direkt patientkontakt i någon form, en tredjedel ägnas åt indirekt patientarbete (journalföring, remisser, intyg, etc.) och en sista tredjedel åt övrigt (möten på och utanför arbetsplatsen, utbildning, förrådsbeställning, hantering av utrustning och lokaler, e-posthantering, icke patientrelaterade resor, handledning, schemaläggning och övrig administration). Det finns inget facit på vad som är en rimlig fördelning mellan dessa kategorier av arbetsuppgifter.

Flera av professionerna inom hälso- och sjukvården har genom olika enkäter tillfrågats i vilken utsträckning de utför arbete som skulle kunna övertas av någon annan. Myndigheten för vård och omsorgsanalys har genom enkätundersökningar till sjuksköterskor, undersköterskor och fysioterapeuter frågat bl.a. i vilken utsträckning respektive grupp har arbetsuppgifter som andra yrkesgrupper bör utföra så att kompetensen tas till vara bättre. Svaren visar på en upplevd tydlig potential att omfördela arbetsuppgifter.

Socialstyrelsen publicerade år 2004 en handbok med syfte att vägleda i frågor om delegation och fördelning av arbetsuppgifter till vårdgivare. Trots att myndigheten sedan länge påvisat att omfördelning av arbetsuppgifter möter få hinder, lever uppfattningen om att rättsliga hinder vidare och starka kulturer står i vägen för en förändring.

Vidare i utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) beskrivs myter som lever kvar i vården. Myter som lever kvar om vem som får göra vad. Det finns flera uppgifter som sjuksköterskor gör i dag som kan omfördelas till t.ex. undersköterskor, exempelvis såromläggningar, medicinhantering, provtagningar, sätta och spola kateter, sondmatning och vissa administrativa uppgifter.

Skillnaden mellan undersköterskors medicinska ansvar inom kommunal hälso- och sjukvård och landstingets är påfallande stora. På grund av skillnader i föreskrifterna mellan öppen och sluten vård i Socialstyrelsen föreskrifter hindras många gånger att vidaredelegering kan äga rum. Enligt utredning Effektiv vård (SOU 2016:2) är förändringar av dessa föreskrifter på gång.

Trots den vedertagna uppfattningen om att det finns stor potential i omfördelning av arbetsuppgifter är frågan varför det inte sker i en större omfattning än i dag. Kulturen på arbetsplatsen dikterar ofta en bestämd uppfattning om vilka personalkategorier som får göra vad. Vården har starka professioner och ansvaret för förändring faller i stor utsträckning på första och andra linjens chefer.

Därför är stödet från högre chefer och den politiska viljan viktig för att kunna avlägsna myterna och stärka stödet för omfördelning av arbetsuppgifter.

Region Västerbottens har, de senaste åren, haft ett stort fokus på att tillskapa kompetensstegar för sjuksköterskor. Vilket är mycket bra. Detta arbete behöver breddas till att omfatta fler vårdnära yrkesgrupper. Det finns några få goda exempel som till exempel specialistpsykolog. Sammantaget skulle det alltså behövas fler karriärvägar för fler vårdnära yrken.

 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att regionfullmäktige beslutar:

 

Att                       Region Västerbotten tillskapar fler karriärvägar för fler vårdnära yrkesgrupper.

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Bli först att kommentera

Så här fördelar regering dina skattepengar i nya statsbudgeten

Av , , 4 kommentarer 4

Sverige har flest dödsskjutningar i EU. Men regeringen väljer att satsa sju gånger så mycket på ledighetsvecka som på Polisen. Helt uppebart en mycket tydlig felprioritering.

4 kommentarer

Bara om vi får ordning på invandringen kan integrationen lyckas

Av , , Bli först att kommentera 16

Varannan vuxen som invandrat till Sverige är beroende av bidrag för sin försörjning. Ska integrationen lyckas bättre och fler barn se sina föräldrar gå till jobbet så behöver invandringen kraftigt minska.

Bli först att kommentera

Oviss framtid för Lycksele BB

Av , , Bli först att kommentera 3

VK skriver idag om situationen på förlossningen på BB i Lycksele. Frågan har varit minst i fokus senaste månaderna, med all rätt. Det är djupt problematiskt att en akut verksamhet har sommarstängt. Situationen blir ju inte desto mindre allvarlig när det inte finns någon långsiktig lösning och än mindre någon politisk vilja eller ambition från det styrande och ansvariga s-partiet att sjösätta en handlingsplan som faktiskt kan lösa problemet på kort och lång sikt. Att det varit skört i förlossningsvården i länet kan ju inte komma som någon blixt från klar himmel. Barnmorskor och facken har påtalat detta under en längre tid. Därför blir socialdemokratins handlingsförlamning så beklämmande. Länet behöver tre BB utifrån vår geografi, från Moderaterna sida är detta något vi värnar och vill hitta de lösningar som går för att möjliggöra det.

Bli först att kommentera

Valsedeln fastställd – grunden lagt för ett maktskifte i regionen!

Av , , Bli först att kommentera 7
Enormt hedrad och ödmjuk att en enig nomineringsstämma beslutade att jag ska vara etta på den södra regionvalsedeln! 😊
Valsedeln innehåller ett riktigt bra lag som tillsammans kan lägga grunden till ett maktskifte i Regionen. Valsedeln består av 61 namn vilket är åtta fler än vid förra valet. 💙Ⓜ️
Det är mycket som är bra i sjukvården i Västerbotten när man väl får den. Däremot behöver vi få ordning på regionens långa vårdköer, personalpolitik och urusla ekonomi. Länet är i ett stort behov av ett borgerligt maktskifte som prioriterar att förbättra ekonomin, bättre och kostnadseffektivare hälso- och sjukvård med en god personalpolitik och en köfri vård. Efter nästa val står jag beredd att axla ansvaret att leda regionen. 👊
Bli först att kommentera

Debatt: Regionen behöver en förstärkt cancervård

Av , , Bli först att kommentera 4

Regionen behöver en förstärkt cancervård

Var tionde minut får en person i Sverige det omvälvande beskedet att de har cancer. Mer än en halv miljon svenskar är just nu drabbade av cancer. Det är den dödsorsak som är näst vanligast i Sverige. Prognoser visar på en utveckling i Sverige där antalet människor som lever med en cancerdiagnos kommer att ha fördubblats inom 25 år. Antalet människor som lever med kronisk cancer ökar därmed stadigt och det hänger samman med förbättrade medicinska möjligheter att hjälpa fler patienter att överleva svåra cancersjukdomar.

Coronapandemin har på många sätt påverkat vården. Trots att många operationer som kunnat vänta skjutits framåt i tiden har trots allt cancervården varit prioriterad. Det som däremot är mycket oroväckande att antalet personer som upptäcks och diagnostiseras med cancer har minskat under pandemin. Antalet rapporterade tumörer har minskat med cirka 10 procent under föregående år. Störst nedgång har varit i den norra sjukvårdsregionen. För Västerbottens del handlar det om ungefär en mindre cancerpatient per dag under hela året. Det är en oroväckande cancervårdskuld som kommer att behöva åtgärdas.

Cancervården i Västerbotten är generellt välfungerande när du väl får vård. Problemet är de långa väntetiderna. Region Västerbotten endast en av 31 diagnoser inom ramen för det uppsatta målet inom ramen för standardiserade vårdförlopp (SVF). Under 2021 klarades endast 46 procent av de ställda diagnoserna inom ledtiden, vilket är sämre än rikssnittet. Från Moderaterna ser vi att de standardiserade vårdförloppen behöver utvecklas. Rehabilitering och återbesök ska ingå i förloppet. Moderaterna nationellt vill se en samlad nationell barncancerstrategi som utgör en central del av en uppdaterad nationell cancerstrategi. Barncancerstrategin ska bland annat innehålla fördubblade satsningar på barncancervården och säkerställa att alla barncancerpatienter och deras nära anhöriga ska erbjudas en rehabiliteringsplan och psykosocialt stöd. Vidare behöver den nationella cancerstrategin uppdateras i syfte att stärka den långsiktiga medicinska vården gällande cancersjukdomar och prioritera att korta köerna och ledtiderna. Ett annat område som behöver uppdateras är den snabba utveckling som sker inom ny diagnostik med hjälp av artificiell intelligens och biomarkörer samt vad gäller ökade möjligheter till individuell cancerbehandling med precisionsmedicin så som immunterapier samt cell- och genterapier.

Moderaterna vill nationellt att det införs en vårdgaranti för cancerpatienter och det arbetet behöver påbörjas regionalt. Den lagstadgade vårdgarantins nuvarande 90-dagars tidsgräns för första besök respektive behandling inom specialistvården räcker inte till. Vårdgarantin ska därför knytas till standardiserade vårdförlopp som tagits fram och kontinuerligt utvecklas inom cancervården. Till vårdgarantin ska specifika resurser knytas inom ramen för en kömiljard. Om cancervård inte kan ges inom uppsatta tidsgränser ska patienten ha rätt att vända sig till en annan vårdgivare och bli ersatt för de merkostnader detta innebär. Detta som ett tydligt redskap för att alla som drabbas av cancer ska få rätt vård i rätt tid.

Det finns mer att göra när det gäller det förebyggande arbetet och hur vården blir mer jämlik. I en rapport från Vårdanalys (2019:8) påvisas att i de stora diagnosgrupperna lunga, tjocktarm, ändtarm, bröst och finns omotiverade skillnader i vård och behandling utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer.  Därför vill vi se vårdcoacher för dessa grupper inom cancervården som finansieras inom ramen för de nationella stimulansmedlen. 1500 cancerfall per år i Sverige är direkt kopplade till matvanor. Sverige är sämst i Norden när det gäller kosten. Hälsosamma matvanor minskar risken för cancer och även för andra vanliga sjukdomar och tillstånd såsom hjärt- och kärlsjukdom, diabetes samt övervikt och fetma. Förutom minskad risk för tjock- och ändtarmscancer bidrar goda matvanor till att hålla en hälsosam vikt och skyddar därmed i förlängningen mot andra fetmarelaterade cancerformer. Ett viktigt förebyggande arbete är de olika screeningprogram som kommit på plats genom åren. Tyvärr ligger Västerbotten efter Stockholm när det gäller screening för tjocktarmscancer, glädjande nog ska det vara på plats även här. Ett annat sätt att sänka tröskeln är att införa självtest för HPV likt Region Skåne redan gjort. Socialstyrelsen menar att användningen av HPV självtest kan förväntas bidra till att fler personer screenas och att detta kan leda till att fortsätta minska sjuklighet och minskad dödlighet i livmoderhalscancer. Region Västerbotten skulle även omgående erbjuda en ”catch-up” vaccination till kvinnor mellan 21-26 år som inte blivit erbjudna HPV-vaccin under sin skolgång. Det skulle på sikt minska antalet dödsfall i cancer.

Moderaterna prioriterar en förstärkt cancervård såväl nationellt som regionalt. Vi ser att mer behöver göras för att minska antalet dödsfall och lidande.

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Artikeln är publicerad på VK-debatt, länk finns här.

Bli först att kommentera