Budgetanförande för landstingsbudget 2012
I dag har vi haft landstingsfullmäktige där landstingsplanen för 2012 till 2015 samt budget för år 2012 skulle tas beslut om. Efter fem timmars intensiv debatt som emellanåt var rätt belysande om hur visionslös majoritetens förslag var. Från Alliansen framhöll vi hur viktigt det är att landstinget tar ut en ny färdriktning för att trygga god ekonomisk hushållning och trygga framtidens sjukvård. Ett resonemang som vi utvecklar mer i vårt budgetförslag. Totalt hade vi 77 miljoner mer kvar på sista rader samt satsade vi 65 miljoner mer på sjukvård redan för nästa år.
Här nedan är det inledningsanförande som jag höll i början av fullmäktige:
Budgetanförande för landstingsbudget 2012
Ordförande, ledamöter och åhörare
För nionde året i rad föreslår Allians för Västerbotten en budget och landstingsplan tillsammans. Med två olika budgetar som kan ställas mot varandra skulle det finnas goda förutsättningar att nå en diskussion kring vart man vill politiskt. Tyvärr saknas den höjden i majoritetens förslag till landstingsplan. Sett vart den politiska ribban ligger för höjdhopp skulle skolmästerskap för tredjeklassare nå högre höjder.
Nytt för i år är att landstingsplanen ska gälla för fyra år framåt och därmed ska även den politiska kompassriktningen tas ut. Jag måste fråga Peter, Maria och Robert hur de hållit kompassen. För någon kursändring kan inte jag skönja.
Tyvärr kan jag konstatera att med vänsterblockets förslag till landstingsplan och budget fortsätter den politiska styrningen att fungera likt en atlantångare anno 1912. Trots varningar om isberg i många år har den Socialdemokratiskt styrda majoriteten inte valt att byta färdriktning.
I grunden handlar ekonomi- och ledningsproblemen om att den styrande Socialdemokratin använt sig av backspegeln istället för förarrutan då de planerat inför framtiden. Nytt för i år är att landstingsplanen ska sträcka sig för fyra år framåt. Alltså ta höjd för framtiden. För att låna begrepp från höjdhopp skulle jag vilja göra gällande att majoriteten försökt att krypa under ribban istället för att försöka hoppa över.
Allra tydligast blir detta då vi ser till ekonomin. I majoritetens förslag till budget är resultatet förvisso planerat till ett överskott på 113 miljoner. Dessa 113 miljoner är något som landstinget numera är tvungna att klara för att klara av kraven i balanskravslagstiftningen. Nu blir återigen konsekvenserna av år efter år med den illa skötta ekonomin allt tydligare. Endast dem som tar ansvar för ekonomin kan klara av framtidens sjukvård. Vi behöver mer och inte mindre ansvarskänsla för god ekonomisk hushållning.
När man tar ansvar för god ekonomisk hushållning klarar verksamheten att göra avsättningar till den allt växande pensionsskulden, verksamheten klarar av ekonomiska svängningar i konjunkturen samt klarar av investeringar med egna medel. Alliansens klarar av att hushålla med skattebetalarnas pengar medan majoriteten ständigt misslyckas.
För oss i Alliansen är god ekonomisk hushållning hörnstenen i budgetbyggandet. För majoriteten verkar det vara som en manual som man sett men valt att kasta bort.
Alliansen vill ta ansvar för ekonomin. Om vi inte tar ansvar för ekonomin går det inte att skapa trygghet, förutsägbarhet och kontinuitet i verksamheten. I vårt förslag till budget finns det väl tilltagna budgetmarginaler för att på allvar klara god ekonomisk hushållning.
Även om styrningen uppe på atlantångarens däck inte fungerar uträttas stordåd i länets sjukvård. Västerbotten kan vara stolta över all den goda och fantastiska vård som erbjuds för dem som är eller blir sjuk.
Jag har sedan januari gjort ett drygt 60-tal tvåtimmars besök ute i verksamheten. Till det har jag även auskulterat ett flertal gånger i den direkta verksamheten. Vid varje tillfälle har jag blivit imponerad och stolt över de stordåd som uträttas inom Västerbottens läns landsting varje dag.
I de samtal som jag har haft ute i verksamheten är det tydligt att det finns en stor frustration bland personalen som syftar till att vi politiker inte lyssnar på dem.
Ett av de mest allvarligaste problemen som jag erfarit är att det upplevs som om det är ”någon annan som bestämmer”. Beskrivningen kan låta såhär hos den vårdpersonal som jag har träffat: ”visst är chefen helt okej”, lite som en kompis, men det inte hon som bestämmer, inte hon som har det egentliga ansvaret, det är inte hon som har inflyttande. Den som bestämmer jobbar inte här. Den som bestämmer och har inflyttande jobbar någon annan stans. Detta är tydliga signaler som vi måste välja att lyssna på och ta på allvar.
All duktig och kompetent personal som finns inom landstinget måste få mer att säga till om på sin arbetsplats; genom tydliga uppdrag, mer ansvar och större befogenheter. Till det måste första linjens chefskap stärkas. Vi måste våga flytta ned makt och inflyttande från oss och landstingsledningen ned till dem som jobbar närmast vården. Vänner, här finns nyckeln till det vi vill åstadkomma med våra goda ambitioner.
I mångt och mycket består de beskrivna bristerna jag hittills berört i att det har saknats politiskt mod samt att det funnits en ovilja att ta politiskt ansvar för att styra länets sjukvård. Vad jag upplever idag saknas fortfarande detta mod.
Vården måste ske och erbjudas där den gör störst nytta och är mest kostnadseffektiv. Från Alliansen är vi övertygade om att det ska och sker i primärvården. Därför satsar vi 25 miljoner mer på primärvården än vad majoriteten gör.
Från landstingsledningen sida behövs det ett beställar- och utförarsystem av vården. Prestationsbaserade ersättningar måste kunna bli verklighet framför den nu mer renodlade anslagsfinansieringen. Från Alliansen föreslår vi att vårdavtal ska tecknas med länets sjukhus för att på så sätt stärka det lokala ansvaret men även att flytta drivkraft, ansvar och inflyttande närmare de som jobbar i vården. På så sätt skapas bättre förutsättningar att vända färdriktningen för atlantångaren.
Vid mina besök i verksamheten är signalerna mycket tydliga, det finns en rädsla för att inte klara personalförsörjningen av nya specialistläkare och vidareutbildade sjuksköterskor.
Till exempel är 40 procent av specialistläkarna idag äldre än 55 år. Om några år kommer det inte längre gå att lösa bristen på duktiga specialistläkare och vidareutbildade sjuksköterskor. Från Alliansen sida väljer vi att storsatsa på fler AT/ST-platser samt skapa bättre förutsättningar för att få fler att vilja bli specialistsjuksköterskor. Från Alliansen vet vi vilken betydelse det har och hur det skapar möjligheter att klara av framtidens sjukvård.
Idag är tillgängligheten hos primärvården långt ifrån tillfredsställande, möjligheten att få tid för besök på hälsocentralen, eller möjlighet att per telefon få prata med läkare eller annan vårdpersonal under all kritik. Det växande problemet med människors psykiska ohälsa, särskilt hos unga, måste mötas på ett bättre sätt. Här uteblir de stora satsningarna från majoriteten. Från Alliansens väljer vi att satsa på dem som inte själva kan föra sin talan – barn, psykiskt sjuka och svårt sjuka äldre.
I Västerbottens län har antalet hälsocentraler bara ökat med 5 procent sedan införande år 2010. Den blygsamma ökningen placerar Västerbotten i botten i jämförelse med andra landsting. Vårdvalet förbättrar kvalitén inom primärvården och ökar tillgängligheten för patienten.
Förutsättningarna för vårdvalet måste ses över och göras om för att skapa bättre drivkrafter för att generera fler entreprenörer inom vården. När nödvändiga förändringar har skett skulle det ge stora vinster för länsborna då det skulle leda till en större valfrihet att själv välja sin vårdgivare.
Landstinget måste våga se den nytta som alternativ, konkurrens och ökad valfrihet inom vården medför. Från Alliansen väljer vi en annan väg och vågar skapa bättre förutsättningar för att fler hälsocentraler ska kunna etablera sig. En inställning som skiljer Alliansen markant från majoriteten som med kirurgisk precision, enorm kraft och möda vill ta ned vill motarbeta och bekämpa allt vad privata alternativ och egna initiativ innebär.
Sammanfattningsvis med den kompassriktningen majoriteten tagit ut i sitt förslag till landstingsplan och budget är jag djupt oroad över den uteblivna men ack så nödvändiga kursändringen för landstinget. För de isberg som finns framför oss kommer inte att smälta bort bara för socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet väljer att blunda dem.
Senaste kommentarerna