Köerna till sjukvården i länet måste bort!

Av , , Bli först att kommentera 1

 
Under 2012 var det en fjärdedel av länsborna som behövde komma i kontakt med vården men fick vänta längre än två månader. Nästan varannan som behövde få en åtgärd/operation fick vänta längre än två månader. Av åtta indikationer om god sjukvård som mäter tillängligheten till sjukvården som används i årsredovisningen försämrades sju av dem och den åttonde förblev oförändrad.(Se bild. Röd färg har det skett en försämring och gul oförändrad samt grön färg förbättring)
 
Landstinget i Västerbotten är bland det sämsta i hela landet när det gäller tillgång till sjukvård. Till exempel klarade landstinget av att uppfylla kömiljardens krav för åtgärd/operation endast en enda månad under hela 2012. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot det som var budgeterat från kömiljarden.
 
Den onödiga väntan och bristen på tillgänglighet är något som i första hand drabbar den enskilde. I andra landsting ser det betydligt bättre ut.
 
För mig som företrädare för Moderaterna är det inte rimligt att västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få tillgång till god hälso- och sjukvård. Från Moderaterna och Alliansen har vi en annan politik med förslag på hur sjukvården kan bli mer tillgänglig.
 

Fortsatta ekonomiska problem för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 2
Vid dagens landstingsfullmäktige kommer årsredovisningen för år 2012 att diskuteras. Från Alliansen kan vi konstatera att Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård. Den är till delar världsledande och de mediciniska resultaten är mycket goda. Som medborgare går det att känna sig trygg i att det finns tillgång till sjukvård i hela länet. Trots det är det mycket som går att göra för att sjukvården ska utvecklas, bli rättvisare och mer tillgänglig för patienterna.
 
Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2012 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett eget förslag på kostnadsreduceringar och satsningar som vi är övertygade om hade gett landstinget bättre ekonomiska förutsättningar.
 
Enligt årsredovisningen fortsätter landstinget verksamheter att gå med underskott. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde ett underskott på 19 miljoner samt landstingsstyrelsen med 9,5 miljoner. Det mest anmärkningsvärda och i allra högsta grad oroande är att underskottet i den sjukvårdande verksamheten går med 89 miljoner i underskott.
 
Även med det justerade resultatet uppnås inte heller målsättningen om god ekonomisk hushållning. Totalt saknas det runt 30 miljoner för att klara den målsättningen. Mellan perioden 2005-2012 uppnådde landstinget endast i genomsnitt 0,4 procent i god ekonomisk hushållning av en uppsatt målsättning på 2 procent. Detta ser Alliansen mycket allvarligt på.
 
Den totala sjukfrånvarotiden samt långtidssjukskrivningarna över 60 dagar ökade under 2012. Att personalen i högre utsträckning är sjuka är alarmerande. Bristen på läkare och en organisation som inte fungerar som den ska medför att tillgänglighet till sjukvård idag är långt ifrån tillfredsställande. Under 2012 var det en fjärdedel av länsborna som behövde komma i kontakt med vården som fick vänta längre än två månader. Nästan varannan som behövde få en åtgärd/operation fick vänta längre än två månader. Den onödiga väntan är något som ytterst drabbar den enskilde. I andra landsting ser det betydligt bättre ut.
 
Det är inte rimligt att Västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få vård. Landstinget är bland det sämsta i landet när det gäller tillgång till sjukvård. Till exempel klarar landstinget att uppfylla kömiljardens krav för åtgärd/operation endast en enda månad under hela 2012. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot budgeterat från kömiljarden.
 
Allians för Västerbotten var och är övertygad om att resurser kan överföras från sådant som inte är sjukvård till den direkta sjukvården. Alliansen har en tydlig färdriktning med de politiska förslag som presenteras. Förslagen tar sin utgångspunkt i en solidariskt finansierad sjukvård som ska erbjuda alla länsbor vård på lika villkor efter eget val. En vård som ökar tryggheten, inte skapar otrygghet med till exempel indragna ambulanser och vårdplatser.
 
Rätten till en likvärdig vård får aldrig sättas i fara av politisk godtycklighet, geografiska eller sociala gränsdragningar eller begränsningar av valfriheten. Politik ska inte vara ett hinder som stoppar utveckling. Politik ska uppmuntra till att göra annorlunda och bättre. Kvalitén inom vården påverkas positivt av att människor själva får göra egna val. Kvalitén i vården förstärks också då personalen i verksamheterna får vara med och påverka.
 
Från Alliansen har det varit överordnat att ha en långsiktighet i det ekonomiskt ansvarstagande, först då undviks tvära kast och panikåtgärder. Eftersom socialdemokraterna inte åtgärdat problemen tidigare har de samlats på hög. I kombination med att vården ständigt utvecklas kommer behoven av kostnadsreduceringar bli allt större.
 
Alliansen anser att omstruktureringar i vårdkedjan är helt nödvändiga men att primärvården måste få förutsättningar för att klara de 15 000 nya besök som överförts från slutenvården. Primärvården ska dessutom, utan större framförhållning, ta hand psykisk ohälsa bland barn och unga. Det är orättvist att som Socialdemokraterna ställa orimliga krav på primärvården utan att tillräckliga resurser tillförs.
 
Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en ekonomi i balans och en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal. Det går att få mer sjukvård för skattepengarna genom att göra väl avvägda satsningar och rätt prioriteringar. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandatet att vid nästa val ta över styret för landstinget i Västerbotten. 
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd     
 
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
 

Dag 1 på landstingsfullmäktige

Av , , Bli först att kommentera 3

Idag är första dagen av två av landstingsfullmäktige. I dag ska det främst diskuteras och debatteras en rad inkomna interpellationer. Jag har bland annat ställt frågor om hur arbetsmiljön på Sorsele sjukstuga, hur det kommer sig att landstinget är sämst i landet i en nationell miljöranking samt hur antalet kvarliggande patienter kan minska på länets sjukhus. På beslutslistan finns ärende om ambulerande läkare som mina partikamrater Liv Granbom och Andreas Löwenhöök lagt. Annars är det stora ärendet frågan om folkomröstningen, en fråga som blev återremitterad vid förra fullmäktige efter en intensiv och lång debatt. Nu har det som meddelats på tidigare bloggar nåtts en kompromiss om frågeställningen och valdag.

Alldeles för många överbeläggningar i sjukvården i länet

Av , , Bli först att kommentera 2

 
Ny statistik från SKL visar att sjukvården i Västerbotten är tredje värst i landet på antalet överbeläggningar av patienter sett till det antalet vårdplatser som finns. På hundra vårdplatser så är det i genomsnitt 104 inskrivna patienter. Att det förhåller sig på det här sättet kommer inte direkt som någon överraskning då det inom ramen för Projekt balans reducerades 10 procent av länets vårdplatser. Att vårdplatserna inte räcker till efter en sådan kraftigt och snabb reduktion är inte oväntat.
 
Från Alliansen föreslogs inte en lika kraftig vårdplatsreduktion och i senaste budget avsattes 20 miljoner till ytterligare vårdplatser vilket skulle ha minskat antalet överbeläggningar kraftigt. Patienter försvinner inte bara för att vårdplatserna tas bort. Jag vill samtidigt framhålla att antalet vårdplatser detsamma ett mått bra på sjukvård.

Kaffe bra för att minska olyckor i trafiken

Av , , Bli först att kommentera 4
I en ny studie som publicerades i British Medical Journal visar en australisk forskargrupp att kaffe minskade antalet olyckor. Gruppen har analyserat uppgifter om 530 yrkeschaufförer som hade varit med om en trafikolycka under det senaste året, och jämfört med motsvarande uppgifter om 517 förare som inte hade varit olycksdrabbade.
 
Alla deltagare i studien brukade köra långa pass, vilket ökar risken för att nicka till vid ratten. Drygt fyra av tio deltagare i studien uppgav att de rutinmässigt brukade använda koffein för att hålla sig vakna, antingen i form av kaffe, te, energidrycker eller koffeintabletter. Användandet av koffein minskade risken att drabbas av olycka med 63 procent, enligt forskarnas slutsats. Resultatet har justerats för faktorer som lastbilschaufförernas ålder, sömnvanor, symtom på sömnapné, nattlig körning, antal avverkade kilometer och antalet raster.
 
Gruppen vill dock lyfta fram att effekterna av koffein är kortvariga och ämnet ska inte användas som ersättning för ordentlig sömn, regelbundna raster och rimliga körscheman, skriver forskarna i tidskriften.

Behandling är bättre än sprututbytesprogram

Av , , 3 kommentarer 4

För en tid sedan hade jag tillsammans med länsordförande Anders Ågren och riksdagsledamoten Edward Riedl inne en debattartikel i VK där vi argumenterar för att behandling är en bättre lösning än sprututbytesprogram. 

Behandling är bättre än sprututbytesprogram

I flera år har Sverige haft en nolltolerans mot narkotika men under de senaste åren har det tagits flera steg mot en mer öppen syn på droger och dess användning. På olika sätt har politiken försökt hantera detta och införa åtgärder som till en början verkade rimliga. 2006 inleddes ett samarbete mellan landsting och kommun för att tillsammans söka ett tillstånd från socialstyrelsen om att införa ett sprutbytesprogram. Narkotikamissbrukarnas gamla sprutor byts där mot rena och nya för att förhindra smittspridningen av bland annat Hepatit C och HIV.

 
Problemet med ett sprutbytesprogram handlar om att det ger signalen att samhället duckar för rådande missbruksproblem snarare än hjälper narkomaner att ta sig ur sitt missbruk. Att bara byta till en ren spruta löser inga problem utan arbetet med att stoppa drogmissbruk måste vara bredare än så där rätt insatser och rätt verksamheter hjälper människor att komma tillbaka till samhället.
 
Risken är stor att politiken går från att vara tillmötesgående till att nästan acceptera drogmissbruk vilket också har hänt i många andra länder. Moderaterna i Västerbotten vill inte stödja en sådan utveckling och säger därför nej till ett sprutbytesprogram.
I flera länder, däribland Danmark, där man redan idag delar ut heroin till missbrukare har man betydligt fler narkomaner än i Sverige. I dessa länder så präglas tyvärr narkotikadebatten om att sopa problem under mattan med hjälp av statligt knark snarare än att hjälpa drogberoende människor ut ur sitt narkotikamissbruk.

Reformer som syftar till att legalisera droger i form av sprutbytesprogram och utskrivning av legal narkotika riskerar också att förändra attityden till droger och göra missbruk mer accepterat. Risken är också stor att trösklarna in i ett missbruk sänks inte minst bland unga människor.

 
Huvudlinjen i svensk narkotikapolitik måste vara fortsatt nolltolerans mot droger och fortsatt arbete för drogfrihet. Moderaterna i Västerbotten har drivit på om ett beroendecentrum som vi tror skulle kunna vara en viktig del i ett sådant arbete. Med ett beroendecentrum går det att tydligare se till den enskilde missbrukarens behov där den enskilde individen kan få tillgång till rätt personal med rätt kunskaper. Detta ger samordningsvinster både för samhället och för individen. Ett beroendecentrum där man arbetar för att hjälpa människor ut ur missbruk är en betydligt bättre lösning än fria sprutor.
Anders Ågren (M)
Förbundsordförande, Moderaterna i Västerbotten
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Edward Riedl (M)
Riksdagsledamot för Västerbotten

Patientrörlighetsdirektivet genomförs i svensk rätt

Av , , Bli först att kommentera 1

 

Regeringen beslutade för en tid sedan att om ny lagstiftning i syfte att genomföra det så kallade patientrörlighetsdirektivet, vilket reglerar rätten till ersättning för vård i annat EU-land. Den nya nationella lagstiftningen reglerar bland annat villkoren för ersättning för utlandsvård, hur ersättningens storlek ska beräknas, rätten att ansöka om förhandsbesked och möjligheten att överklaga besluten till allmän förvaltningsdomstol. Vidare föreslås även landsting och kommuner överta kostnadsansvaret för viss utlandsvård.
 
Det är positivt att patientens makt stärks och möjligheten öppnas att söka vård i ett annat EU-land. Även om jag inte tror att så många kommer att nyttja den möjligheten så kommer den att finnas och stärkas. Samtidigt ställer det krav på landets landsting att tillgodose god vård med hög tillänglighet där patienter inte behöver vänta flera månader på vård. Jag har svårt att se att svenska medborgare i grunden har ska ha ett behov att söka vård utomlands. Däremot om man vänder på det hela så öppnar motsvarande lagstiftning upp för att andra EU-medborgare kan söka vård i Sverige vilket ger intäkter till den svenska sjukvården.