Vi vill ta ansvar för sjukvården

Idag skriver jag på Folkbladets debattsida om behovet av ansvarstagande för patienter och ekonomi för sjukvården i länet. Jag berör även hur felaktigt beslutet var att dra in på akutsjukvård i länet har varit. Läs hela artikeln här nedan.

Sjukvården i Sverige står inför stora framtida utmaningar. De allt växande behoven och ökade förväntningar som finns på sjukvården måste prioriteras på rätt sätt. Här finns en enorm utmaning att lyckas fortsätta gasa men samtidigt även bromsa för att fortsätta hushålla skattebetalarnas pengar. Det krävs politiskt mod att våga välja det som är viktigt men även prioritera bort det som är mindre viktigt. I och med att utbudet ökar av sjukvård krävs det att vara ansvarsfull med den sjukvård som ska erbjudas. Ytterst handlar det om att prioritera samhällets resurser på bästa möjliga sätt.

Till exempel nya dyrare mediciner kan vara tio gånger dyrare än de som redan finns men de gamla fungerar lika bra finns det inget skäl att välja den nya framför det gamla. Det handlar även om hur många vårddygn en patient behöver vistas på sjukhus innan det är dags för att komma tillbaka till hemmet eller till sitt äldreboende.

Västerbotten har i jämförande statistik 27,5 procent fler vårddagar per 1000 innevånare än resten av landet. Motsvarande siffra i jämförelse med Östergötland är 62 procent fler vårddagar. Västerbotten har även betydligt fler vårdtillfällen per 100 000 innevånare än riket och Östergötland. Medelvårdtiderna är även betydligt längre i Västerbotten än i andra delar av landet. Geografi eller ålder är till stora delar justerade för men det är inte heller hela förklaringen då våra regiongrannar ligger betydligt bättre till.

Dessa skillnader kan inte heller förklaras enbart av skillnad i vårdbehov utan är troligen också en effekt av skillnader i hur vården fungerar och hur vården är organiserad med tre sjukhus. Skillnaden regionalt är även påtagligt inom Västerbotten då vårdkonsumtionen i Umeåregionen är betydligt högre än resten av länet. Det gäller särskilt i åldersgrupperna 65 år och äldre som är den grupp som är mest resurskrävande.

Det är lätt att tro att många vårddagar och vårdtillfällen skulle betyda att medborgarna skulle få bättre vård än resten av landet men så är det inte. I kvalitetsstatistiken placerar sig Västerbotten i mitten. Därför är dessa högre kostnader för sjukvård inte ett mått på att länsborna skulle få betydligt bättre vård för de extra pengar som detta kostar. Totalt motsvarar dessa skillnader i jämförelse med andra landsting cirka 235 mkr mer än riksgenomsnittet och 630 mkr mer än Östergötland som är ett jämförbart landsting. Oerhört mycket pengar i sammanhanget som andra lansting kan använda till att förbättra sjukvården om de användes mer resurseffektivt.

Utifrån denna analys har de styrande socialdemokratierna valt att skära ner på akutvård som ambulanser i Åsele och längst kusten samt akutvårdsplatser i hela inlandet. Detta trots att det inte är tillgången till akutvård som är Västerbottens kostnadsproblem utan hur hela vårdkedjan hänger ihop. Spareffekten på att skära ner på akutvården i länet handlar endast om några enstaka miljoner i ett samanhang på 8,5 miljarder. Att minska på tillgången till akutvård kan snarare ge en sammantaget högre totalkostnad för att inte kunna ge propplösande behandling tillräckligt snabbt till en strokepatient.

Genom att prioritera att ge vård på rätt vårdnivå och jobba förebyggande kan sjukvårdens resurser användas mer resurseffektivt. Mycket av dagens sjukvård skulle kunna ske på en lägre omhändertagandenivå och till en lägre kostnad. Den handlar framför allt att stärka upp primärvården där allra flest patienter söker vård. Genom att sätta patienten i centrum genom hela sin vårdresa går det att få en sammanhållen vårdkedja där hälsocentraler, sjukhus och kommuner hjälper patienten igenom.

Det krävs ett bättre och tydligare samarbete och samverkan mellan kommunerna och landstinget för att säkerhetsställa god vård och kostnadseffektiv sjukvård och omsorg för våra länsbor. Som nu sker med de avtal som tecknas mellan landstinget och några av inlandskommunerna vältras istället kostnaderna över till kommunerna.

Det krävs noga analyser och rätt beslut för att få vården att fungera bättre i Västerbotten. Om patienten sätts i centrum genom sin vårdresa går det att använda skattebetalarnas pengar mer resurseffektivt för att klara av möta de stora kostnadsutmaningarna som nu sker med ökad demografi, kompetensförsörjning och kunna erbjuda den senaste sjukvården. Sjukvården i länet kan bli bättre, mer tillgänglig och mer rättvis där hela länet har tillgång till akutsjukvård. För att kunna nå dit krävs det ett nytt politiskt ledarskap.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd