Längre vårdköer nu än tidigare

Av , , Bli först att kommentera 5

Under lång tid har de allt växande vårdköerna varit ett återkommande område som diskuterats. Problemet har många bottnar och inte alltid det lättaste att lösa med någon quick fix. Ett av de stora områdena är bristen på personal och att vårdkedjorna i organisationen måste förbättras ytterligare. När köerna blir längre blir det snabbt en ond spiral där patienter som väntat för länge måste undersökas om och komplikationen förvärrats ytterligare vilket förvärrar situationen ytterligare.

 

Under förra året var landstinget i Västerbotten bland de sämsta i landet i uppfyllande av kömiljarden. Västerbotten fick inte ersättning en enda månad när det gäller behandling och åtgärd.

 

Faktum är att det är fler som behöver vänta på sjukvård nu än tidigare. Det är idag fler som väntar på att få en operation eller åtgärd än för fyra år sedan. Det är inte acceptabelt och något som den styrande majoriteten fullkomligt misslyckats med under den här mandatperioden.

 

 

Alla jobb behövs för en bättre sjukvård

Av , , Bli först att kommentera 7

Socialdemokraterna kommer att driva valrörelse som så många gånger tidigare och driva oppositionspolitik oavsett om de suttit vid makten eller inte. Detta är speciellt tydligt i Västerbotten där Socialdemokraterna styrt sjukvården i 34 år.

Under i stort sett varje politisk debatt och uttalande framhärdar företrädare för socialdemokraterna att det är Alliansregeringens fel att sjukvården i Västerbotten inte förmår möta människors behov. De växande vårdköerna med dålig tillägnlighet till primärvård och sjukhusvård, Projekt balans med mera beror enligt dem att regeringen gör för lite och för sent.

Sanningen är att de årliga skatteintäkterna och statsbidragen är 1136 miljoner högre än 2006 då Alliansregeringen tillträdde och införde arbetslinjen och jobbskatteavdraget. Detta trots en djup lågkonjunktur.

Jag förstår om Socialdemokraterna inte vill kännas vid detta. Det sätter fingret på en synnerligen öm punkt; jobbskatteavdraget har starkt bidragit till att skatteintäkterna till att Västerbotten är högre än någonsin, men Socialdemokraterna har inte låtit dessa resurser göra nytta i sjukvården. Detta bottnar i en allmän idé- och initiativlöshet som märks i det dagliga arbetet; de har makten men vet inte vad de ska använda den till. Med tanke på socialdemokraternas långa maktinnehav och inflytande över sjukvården är man svaret skyldigt hur man tänkt klara sjukvården om man återigen skulle vinna valet i höst.

Framförallt hänger välfärdens finansiering på skatteintäkterna. Den politik som Stefan Löfven (S) och partikamraterna nationellt avser driva om de vinner valet, med chockhöjningar av arbetsgivaravgiften för alla anställda som yngre än 25 år, sänkta jobbskatteavdrag och en återgång till bidragslinjen kommer få stora konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och sjukvården i Västerbotten.

Möjligtvis ökar skatteintäkterna något initialt när man höjer inkomstskatten. Men i förlängningen innebär detta mindre pengar i plånboken för löntagare. Det minskar konsumtionen och leder till röda siffror för företagen som tvingas säga upp folk. Det är så man bedriver en politik som hela tiden kommer att tvinga fram krav på nya skattehöjningar för att klara välfärden.

För länet och sjukvården kommer socialdemokraternas politik att få förödande konsekvenser. Minskade skatteintäkter blir mindre pengar till skola, omsorg och sjukvård. Den därtill utlovade chockhöjningen av ungdomsarbetsgivaravgiften kommer att slå hårt mot länet inte minst när vi ska klara av att möta de kommande pensionsavgångarna.

Sjukvården måste därför få en ny politisk ledning som sätter fokus på sitt huvuduppdrag, den direkta sjukvården. Minska vårdskador men framför allt en förändring i hur vården hänger ihop och arbeta mer strukturerat för att få vårdkedjor att fungera bättre. Sätta fokus på personalförsörjningen och en stärkt primärvård är mycket viktigt för att sjukvården kan bli mer kostnadseffektiv och ständigt förbättras. Tillgängligheten måste bli bättre. Samarbetet och samverkan med kommunerna måste förbättras. Antalet kvarliggande, färdigbehandlade patienter måste minska.

Socialdemokraterna har under sina år vid makten hanterat sjukvården styvmoderligt. Att skylla ifrån sig är inget nytt och egentligen kanske inte det värsta. Det värsta är att de i stället för att driva på för förbättringar av sjukvården väljer att sticka huvudet i sanden. Sjukvården behöver en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård. Efter 34 år är det dags för något nytt.

Denna debattartikel publicerade i gårdagens VK. Läs den här.

God sjukvård trots dåliga politiska förutsättningar

Av , , Bli först att kommentera 5

I dag har landstingsfullmäktige diskuterat årsredovisningen för år 2013. Något som framstår väldigt klart är att trots projekt balans är ekonomin i obalans. Idag får fler vänta på att få sjukvård än när mandatperioden började 2011. En tydligt resultat i fjolårets folkomröstning som majoriteten inte valt att ta hänsyn till.

Personalens goda inom sjukvården insatser bör särskilt lyfta fram med mycket goda medicinska resultat som vi länsbor kan vara stolta över. Det är även medicinska resultat som gav utmärkelsen Sveriges bästa universitetssjukhus och mycket goda resultat för Lycksele och Skellefteå lasarett.

Här nedan är det inledningsanförande som jag höll.

Årsredovisningsanförande 2014

Ordförande, ledamöter och åhörare

Från Moderaterna och Alliansen kan vi konstatera att Västerbotten har till stora delar en väl fungerande hälso- och sjukvård. Särskilt ska personalens insatser under 2013 framhållas. Dessa goda insatser resulterade i utmärkelsen Sveriges bästa universitetssjukhus och även de goda placeringarna för Skellefteå och Lycksele lasarett i samma ranking. Personalens insatser under året är mycket goda utifrån de förutsättningar som funnits. Dessa insatser ledde fram till fram till de mycket goda medicinska resultat som vi som länsbor kan vara stolta över.

Även om mycket är bra går det alltid att göra mer. Framför allt en politisk viljeinriktning som skulle driva att sjukvården utvecklades till att bli mer rättvis och mer tillgänglig för patienterna i hela länet.

Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamheter och ekonomi har utvecklats under 2013 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett andra förslag på kostnadsreduceringar och satsningar som vi är övertygade om hade gett landstinget ett bättre ekonomiskt utfall och färre patienter i en vårdkö.

Enligt årsredovisningen fortsätter landstinget verksamheter att gå med underskott. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde ett underskott på 53 miljonerS)). Inom HSN gjorde verksamhetsområdena medicinsk vård, kirurgisk vård och regionvård ett samlat underskott på 176 miljoner. Primärvården gjorde ett underskott på 17 miljoner.

När engångsposter som AFA och RIPS är exkluderat så blir det samlade resultatet ett 0-resultat. Det placerar Västerbottens läns landsting i jämförelse med andra landsting på plats 16 av 20.

Bristen på läkare och en organisation som inte fungerar som den ska medför att tillgänglighet till sjukvård idag är långt ifrån tillfredsställande.

Landstinget är bland de sämsta i landet i uppfyllande av kömiljarden. Västerbotten fick inte ersättning en enda månad när det gäller behandling och åtgärd.

Kostnader för köp av personaltjänster, främst så kallade stafettläkare har ökat vilket är alarmerande. Trenden med ett ökat köp av sjukskötersketjänster är även det mycket problematisk.

När det gäller avvikelse från måluppfyllelse klarar inte landstinget av viktiga mål såsom tillgänglighet inom primärvård och slutenvård samt att minska andelen vårdskador. Tillgängligheten till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är fortsatt alarmerande dålig och bland de absolut sämsta i hela landet.

För mig som företrädare för Moderaterna är det inte rimligt att västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få tillgång till god hälso- och sjukvård.

Faktum är att det är fler som behöver vänta på sjukvård nu än tidigare. Det är idag fler som väntar på att få en operation eller åtgärd än för fyra år sedan. Det är inte acceptabelt och något som den styrande majoriteten fullkomligt misslyckats med.

I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården befinner sig i krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till upprättad årsredovisning samt alliansens särskilda yttrande.

Tyvärr är (S) emot att stimulera att fler ska jobba efter 65 år

Av , , 4 kommentarer 4

En av frågorna som har debatterats idag på landstingsfullmäktige var den gemensamma motion från Alliansen om att stimulera fler landstingsanställda att fortsätta jobba efter 65 år. Förslaget handlar om att nyttja de pengar som landstinget får genom de sänkta arbetsgivaravgifterna för att stimulera anställda att jobba efter 65 år att hitta individuella lösningar för att vilja jobba kvar längre. Tyvärr så argumenterade den (S)-styrda majoriteten emot detta.

Mitt anförande som jag höll:

Ordförande, ledamöter och åhörare

Från Alliansen ser vi att personalförsörjningen är landstingets största utmaning. Regeringen har satsat på läkar- och sjuksköterskeutbildningsplatser vid Umeå universitet vilket gör att framtiden ser något ljusare ut på lång sikt. Men detta räcker inte. Landstinget står inför stora pensionsavgångar och har under lång tid inte lyckats rekrytera ny personal i tillräcklig omfattning.

Att medarbetarnas yrkeskompetens och förvärvade kunskaper tas tillvara optimalt är viktigt, även när det gäller landstingets seniora medarbetare. Landstinget ska arbeta aktivt med personalförsörjningen och arbetsmiljön för att anställda ska orka arbeta minst till 65 år men gärna stimuleras att jobba längre.

Regeringen har sänkt arbetsgivaravgiften för medarbetare som arbetar efter 65 år. Alliansen i landstinget anser därför att de resurser som sänkningen av arbetsgivaravgiften ger, ska tillfalla den enskilt anställde som sjukvården bedömt ha behovet av efter att denne fyllt 65 år. Det ger verksamheterna ökade möjligheter att hitta lösningar för att stimulera prioriterade medarbetare att arbeta efter 65 år. Det kan handla om att ge den enskilt anställde sänkt arbetstid eller högre lön.

Jag upplever trots allt att detta är tankar och idéer som delas av den politiska majoriteten. Tyvärr har de hakat upp sig och valt att missförstå första att-satsen till att handla om att den nedsatta arbetsgivaravgiften per automatik ska tillfalla den enskilde. Från Alliansen ser vi framför oss att detta är en fråga mellan berörd och dennes chef. Alltså ett beslut som ska ske så nära den de berör som möjligt.

Avslutningsvis med det förtydligandet vill jag yrka bifall till motionen.

Viktigt med ett minskat utanförskap

Av , , 3 kommentarer 3

Utanförskapet har minskat med 200 000 person sedan 2006 och väntas minska med ytterligare 80 000 personer mellan 2014 och 2018. Mot det står en opposition i svensk politik som verkar ha som uppfattning att ju mer staten tar över, ju längre människor är sjukskrivna och ju fler som förtidspensioneras, desto bättre liv för dem. Rehabiliteringskedjan och alliansens arbetslinje har visat att det faktiskt går för tusentals människor att bryta ett utanförskap och skapa fler arbeten.

För sjukvården betyder ett minskat utanförskap ett mindre tryck på sjukvården men framför allt att då fler människor jobbar kommer fler skattekronor in till hälso- och sjukvården.

Minskade resurser till vården med (S)-politik

Av , , 2 kommentarer 9

Idag presenterar socialdemokraterna ett vallöfte om att sjukvården ska få 2 miljarder ökade resurser. Det som de glömmer att berätta är att finansieringen av detta tas bland annat ifrån den de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga och en politik som innebär färre jobb. Detta slår dubbelt mot sjukvården. Dels har landstingen väldigt många unga som jobbar vilket innebär att då de sänkta arbetsgivaravgifterna tas bort blir det en ökad kostnad. Bara för landstinget i Västerbotten handlar det om runt 25 miljoner. Sedan går (S) till val på en politik som monterar ned alliansen arbetslinje vilket innebär 80 000 färre jobb som i sin tur betyder kraftigt sänkta skatteintäkter för sjukvården. Nettoeffekten av dessa löften om 2 miljarder blir i slutändan färre skattekronor till sjukvården. Sverige behöver fortsätta att värna arbetslinjen och låta jobben komma fler till del, först då finns det mer resurser till utökade satsningar för sjukvården, skolan och omsorgen.

Tomma löften från (S) om inlandssjukvården

Av , , Bli först att kommentera 56

Följande insändare från Alliansen publicerades i gårdagens Folkbladet.

Tomma löften från (S) om inlandssjukvården

Socialdemokraterna i länet meddelar nu att de slutit ett kontrakt med sig själva om att inte lägga ned några fler akutvårdsplatser (Folkbladet 7/4). Som väljare måste man påminnas om att det är exakt samma löfte som gavs redan för fyra år sedan av Peter Olofsson (S). Om nu akutvårdsplatserna fungerar väl och är en viktig del av en trygg inlandssjukvård varför öppnas då inte platserna upp igen? Realiteten är att S misslyckades med att hålla sitt löfte från första början. Istället drogs akutvårdsplatser och ambulanser in i bl.a. Dorotea, Sorsele, Malå och Åsele. Det Socialdemokraterna lyckats bäst med under denna mandatperiod är att rusta ned hälso- och sjukvården för västerbottningarna med hjälp av sitt prestigeprojekt ”Projekt balans”. Kanske är det inte bara väljarna som tappat förtroende för S-gruppen i landstinget utan även deras partidistrikt eftersom de nu tvingas ingå i ett kontrakt med sig själva.
Sedan Alliansen tog över styret nationellt har vi aldrig varit fler som bidragit med mer. Alliansen kommer inte bara med löften, vi levererar och håller det vi lovar. Allians för Västerbotten är beredd att kämpa för att varje Västerbottning ska ha en trygg, rättvis och jämlik vård i hela länet. Rösta på Alliansen i Västerbotten i september!

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Marianne Normark (FP)
Gruppledare

Olle Edblom (C)
Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

Kommer akutvårdsplatser nu öppnas upp igen?

Av , , Bli först att kommentera 50

Pressmeddelande 140410: Kommer akutvårdsplatser nu öppnas upp igen?

Efter det att Socialdemokraterna har gett besked om att de skrivit ett kontrakt med sin landstingsgrupp om att den vid en eventuell valvinst i höst är de förbundna att inte lägga ned några fler akutvårdsplatser har Alliansen väckt ett antal frågor. Allians för Västerbotten vill nu veta om de stängda akutvårdsplatserna nu kommer att öppnas upp igen av Socialdemokraterna då de återigen kommit till insikt om att det är så viktig del av en trygg inlandssjukvård. Ett liknande vallöfte gavs av Socialdemokraterna inför valet år 2010 och direkt efter valet med prestigeprojektet Projekt balans nedmonterades inlandssjukvården säger Nicklas Sandström (M) oppositionslandstingsråd, Marianne Normark (FP) gruppledare, Olle Edblom (C) gruppledare, Birgitta Nordvall (KD) gruppledare i en kommentar.

Interpellationen i sin helhet

Kommer akutvårdsplatser nu öppnas upp igen?

I media går det nu att läsa att det Socialdemokratiska partidistriktet har skrivit ett kontrakt med sin landstingsgrupp om att den vid en eventuell valvinst i höst är förbundna att inte lägga ned några fler akutvårdsplatser. Minnesgoda väljare vet att det var samma löfte som gavs för fyra år sedan inför valet år 2010. Det första som Socialdemokraterna gjorde efter valet var med prestigeprojektet Projekt balans montera ned inlandssjukvården med borttagande av akutvårdsplatser i flera kommuner och ambulanser.

Om nu akutvårdsplatserna fungerar väl och är en viktig del av en trygg inlandssjukvård varför öppnas då inte platserna upp igen?

Allians för Västerbotten vill utifrån ovanstående ställa följande frågor till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):

1. Är Dorotea kommun skyltfönstret för den socialdemokratiska inlandssjukvården?
2. Kommer tidigare stängda vårdplatser att öppnas upp igen nu efter att ditt partidistrikt skrivit kontrakt med er om att akutvårdsplatserna är en viktig del av en trygg inlandssjukvård?

2 miljarder mer till cancervården

Av , , Bli först att kommentera 40

I dag presenteras regeringens vårbudget och med den även en stor satsning på cancervården. Totalt ska 2 miljarder satsas och första året tillskjuts 500 miljoner. Bakgrunden till beslutet är att det finns skillnader mellan landstingen i överlevnad för patienter och tid till behandling för vissa cancerformer. Många landsting har alltför långa väntetider och de regionala skillnaderna är för stora. Medianväntetiden för exempelvis prostatacancer, som är den vanligaste cancerformen för män, är 140 dagar i Västra Götalandsregionen men 210 dagar i Stockholms läns landsting. För en del cancerformer får patienter vänta tre gånger så lång tid mellan remiss och behandlingsstart som i andra delar av landet.

 

Situationen i Västerbotten inom vissa områden är skapliga medan inom andra finns det stor förbättringspotential. Jag tycker att satsningen är en viktig satsning för att få cancervården mer jämlik i Sverige. Det är orimligt att det ska skilja så mycket mellan olika landsting som det gör idag.