Glädjande att arbetet med Beroendecentrum går framåt

Av , , Bli först att kommentera 3

För ett par år sedan motionerade jag om behovet av ett beroendecentrum. Sedan dess har en utredning tillsatts och presenterats. Umeå kommun har sedan dess ställt sig positiva och min kollega Lena Riedl (M) aktualiserade frågan igen med en interpellation vid förra landstingsfullmäktige.

I tisdags beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram en rapport där de tidigare utredningarna sammanfattas och presentera en tidsplan. Rapporten ska vara klar i mars nästa år.

Från min och moderaterna i landstingets sida är det glädjande att arbetet med ett beroendecentrum går framåt och att socialdemokraterna vill jobba vidare med denna viktiga och angelägna fråga. Behovet är stort och förhoppningsvis blir det inga fler större hack i arbetet framöver.

Sjukvården behöver en budget för fler jobb

Av , , Bli först att kommentera 4

Idag debatterar och beslutar riksdagen om statens skatter och utgifter för 2016. Ulf Kristersson moderaternas ekonomisk-politisk talesperson är oroad. Regeringens budgetproposition höjer trösklarna in till arbetsmarknaden. Det minskar möjligheterna för framförallt unga och utrikes födda att få sitt första jobb.

Det finns akuta praktiska utmaningar för Sverige i och med flyktningkrisen, utmaningar som ska mötas här och nu. Men på lägre sikt kvarstår utmaningar för den ekonomiska politiken menar Kristersson.

Sjukvården påverkas också av riksdagens budget. En budget för fler jobb är helt centralt för att vi ska kunna få mer resurser till hälsocentralen eller till specialistavdelning på sjukhuset. En budget för fler jobb gör Sverige mer robust att klara utmaningar och fixa välfärden.

Budgeten som regeringen lagt på bordet riskerar att ge 20 000 färre jobb och skatteintäkterna kommer därmed att sjunka. Detta innebär 15 miljoner kronor i minskade skatteintäkter bara för sjukvården i länet.

Det behövs en budget för fler jobb och därmed reformer för att bryta det nya utanförskapet och en ökad kontroll över de offentliga finanserna.

Skillnaderna är tydliga mellan förslagen:

Moderaternas budget:

– 37 000 fler heltidsjobb jämfört med regeringens budgetproposition

– Sänkt skatt på låga inkomster

– Ny anställningsform för unga och utrikes födda

– Behålla rot och utveckla rut

– Tydliga krav på att anstränga sig för att göra sig anställningsbar

– Utbyggd yrkesinriktade vuxenutbildningen

– Rätt till Komvux

– Behåller kontrollen över de offentliga finanserna

 

Regeringens budget:

– 20 000 färre i arbete

– Höjda trösklar in på arbetsmarknaden

– Höjda skatter

– Sämre integration

– Sex av tio får lägre disponibelinkomster

– Minskat antal arbetade timmar

– Dämpad BNP-tillväxt

– Osäkerhet vad gäller ansvar för ekonomin

Källa foto: http://www.lyckobloggen.se/?p=3433

Inrätta en kriskommission för primärvården

Av , , Bli först att kommentera 4

M vill att landstinget ska inrätta en kriskommission för primärvården

 

I en motion från Andreas Löwenhöök (M), vice ordförande i Nämnden för folkhälsa och primärvård, och Nicklas Sandström (M), landstingsoppositionsråd, föreslår Moderaterna att Västerbottens landsting ska inrätta en kriskommission för att hantera den krisartade situation som råder inom delar av primärvården i Västerbotten.

 

– Tillgänglighetsbrister för patienterna, hög arbetsbelastning för personalen och stora svårigheter att rekrytera läkare och sjuksköterskor, är några av de problembeskrivningar som primärvården brottas med. Just nu är situationen som tuffast för primärvården i Skellefteåområdet. Här har läget stegats upp från allvarlig till krisartad med hot om stängning av hälsocentraler. Detta måste mötas med politisk handlingskraft och vårt förslag om en kriskommission är ett sätt att söka politisk samling för att försöka lösa denna krissituation, säger Andreas Löwenhöök.

 

I motionen föreslår Moderaterna att landstingsstyrelsen skyndsamt ska inrätta en kriskommission för att hantera situationen i primärvården genom att vid specifika primärvårdsmöten förstärka landstingsstyrelsens arbetsutskott med representanter för verksamheterna och arbetsutskotten för nämnderna för folkhälsa och primärvård.

 

Moderaterna skriver att syftet med kriskommissionen är att brett politiskt, och i samråd med verksamheten, ta tag i den rådande situationen. Några av det frågor som de vill att kommissionen ska diskutera är:

Det övergripande uppdraget för hälsocentralerna

 Hur mer resurser kan tillföras primärvården

 Anställning av stödjande personal som kan avlasta läkare och sjuksköterskor, t.ex. läkarsekreterare, servicepersonal och liknande

 Hur de datasystem som läkare och övrig vårdpersonal jobbar med kan utvecklas idag upplevs dessa som tröga och tidskrävande

 Primärvårdens joursystem

Bättre tillvaratagande av den hälso- och sjukvårdskompetens som finns hos nya svenskar

 – Vi ser hur läget i primärvården har förvärrats ytterligare och därför anser vi att landstingsfullmäktige bör pröva frågan om att inrätta en kriskommission där hälsocentralernas situation kan diskuteras på ett lösningsinriktat sätt. Vi som parti har inte alla politiska svar på primärvården problem. Men vi är beredda att ta ansvar och på ett konstruktivt sätt delta i arbetet för en hållbar framtid för primärvården i Västerbotten, säger Nicklas Sandström.

 

 

Motionen bifogas.

 

Motion

Skellefteå/Umeå den 19 november 2015

 

 

Inrätta en kriskommission för primärvården

Under lång tid har primärvården i Västerbotten befunnit sig i ett allvarligt läge. Tillgänglighetsbrister för patienterna, hög arbetsbelastning för personalen samt stora svårigheter att rekrytera läkare och sjuksköterskor, är några av de problembeskrivningar som primärvården brottas med. Problematiken har över tid flyttat runt i länet och nu är det framförallt Skellefteåområdet som brottas med en mycket tuff situation.

 

De senaste åren har situationen för primärvården i Skellefteåområdet stegats upp från allvarlig till krisartad. En generell läkarvakansgrad på ca 60 %, stor frustration över arbetsbelastningen, rationaliseringsprioriteringar och hälsocentraler som hotas av stängning är verkligheten. Verksamheterna ger uttryck för desperation, uppgivenhet och på sina håll talas det om en ”systemkollaps”.

 

På Morö Backe hälsocentral har verksamheten gjort omfattande prioriteringar av arbetsuppgifterna och har riktat resurserna till den direkt sjukvårdande verksamheten. Förebyggandearbete och folkhälsoinsatser får stå tillbaka.

 

I Bureå och Skelleftehamn har det tagits fram risk- och konsekvensanalyser för det aktuella läget med bristande läkarbemanning. De innehåller en rad konsekvenser som direkt går ut över patienterna. Till exempel att medicinska rutiner ej kan följas, att upptäckt av svåra sjukdomar, exempelvis cancer, försvåras och kommer att upptäckas senare eller missas. Det finns också framtaget en prioriteringslista som utesluter vissa patienter. I förlängningen kan hälsocentralerna komma att stängas om inte läkarsituationen förbättras.

 

Med allt detta som bakgrund efterfrågar hälsocentralernas personal och allmänheten politiskt handlande. En del av detta är framtagande av en handlingsplan för att motverka stängning av hälsocentraler, som Moderaterna tidigare har framfört i landstingsfullmäktigedebatten. En annan del är Moderaternas uppmaning att söka politisk samling för att försöka lösa denna krissituation.

 

Redan i april 2014 föreslog Moderaterna att det ska inrättas en primärvårdskommission för att hantera det allvarliga läget som primärvården i länet befinner sig i. Detta diskuterades i en interpellationsdebatt vid landstingsfullmäktiges möte i juni 2014. Svaret blev då att det var onödigt att inrätta ett nytt politiskt forum, men samtidigt gavs ett erkännande till att ”dialogen mellan politiker och verksamhetsrepresentanter för primärvården kan däremot stärkas”. Det sades också att; ”Ett bra förslag i interpellationen är att diskutera det övergripande uppdraget för hälsocentralerna tillsammans med representanter för verksamheten. Landstingsstyrelsens arbetsutskott är ett lämpligt forum för en sådan dialog”.

 

 

 

Nu när läget i primärvården har förvärrats ytterligare så anser Moderaterna att landstingsfullmäktige bör pröva frågan om att inrätta en kommission där hälsocentralernas situation kan diskuteras på ett lösningsinriktat sätt. Förslagsvis en kriskommission där landstingsstyrelsens arbetsutskott förstärks med representanter för verksamheterna och arbetsutskotten för de tre nämnderna för folkhälsa och primärvård – som har till uppgift att följa utvecklingen i primärvården ur ett befolkningsperspektiv.

 

Syftet med kriskommissionen är att brett politiskt, och i samråd med verksamheten, ta tag i den rådande situationen. Några av det frågor som kommissionen bör diskutera är:

 

           Det övergripande uppdraget för hälsocentralerna

           Hur mer resurser kan tillföras primärvården

           Anställning av stödjande personal som kan avlasta läkare och sjuksköterskor, t.ex. läkarsekreterare, servicepersonal och liknande

           Hur de datasystem som läkare och övrig vårdpersonal jobbar med kan utvecklas – idag upplevs dessa som tröga och tidskrävande

           Primärvårdens joursystem

           Bättre tillvaratagande av den hälso- och sjukvårdskompetens som finns hos nya svenskar

 

Moderaterna är ödmjuka inför att vi inte har alla politiska svar på hur primärvårdens problematik ska lösas. Men vi konstaterar att primärvården är i ett så krisartat läge att det nu krävs politisk samling kring frågan. Genom förslaget med inrättandet av en kriskommission är vi beredda att ta ansvar och på ett konstruktivt sätt delta i arbetet för en hållbar framtid för primärvården i Västerbotten.

 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att landstingsfullmäktige beslutar:

 

Att       landstingsstyrelsen skyndsamt inrättar en kriskommission för att hantera situationen i primärvården genom att vid specifika primärvårdsmöten förstärka landstingsstyrelsens arbetsutskott med representanter    för verksamheterna och arbetsutskotten för nämnderna för folkhälsa och primärvård.

 

 

 

Andreas Löwenhöök              Nicklas Sandström

Moderaterna                            Moderaterna

 

 

 

Handlingsplan för att motverka hälsocentralsstängningar

Av , , Bli först att kommentera 2

Min partikollega Andreas Löwenhöök lyfter fram behovet av att ta fram en handlingsplan för att motverka att hälsocentraler stängs. Detta inte minst utifrån långtgående planer att stänga ned hälsocentraler i Skellefteå utifrån läkarbrist. Det som förvånar mig är hur positiva Vänsterpartiet (Folkbladet 19/11 samt SVT 18/11)  är till de aktuella planerna att stänga ned Hälsocentraler i länet. Jag har som svårt att köpa logiken att det blir fler läkare med färre hälsocentraler.

 

Pressmeddelande och interpellation finns här nedan:

 

Pressmeddelande 151118: M kräver handlingsplan för att motverka hälsocentralsstängningar

 

Många år av bristande fast läkarbemanning har lett till att situationen på flera av hälsocentralerna i Skellefteåområdet är krisartad. Drygt 60 % av distriktsläkartjänsterna bland hälsocentralerna i Skellefteåområdet är obesatta. På Morö Backe hälsocentral har verksamheten gjort omfattande prioriteringar av arbetsuppgifterna och har riktat resurserna till den direkt sjukvårdande verksamheten. I Bureå/Skelleftehamn har en risk- och konsekvensanalys för det aktuella läget tagits fram och presenterats. Bureå/Skelleftehamn lyfter även fram att hälsocentralerna kan komma att stängas om inte läkarsituationen förbättras. Mot bakgrund av detta kräver nu Moderaterna att det presenteras en handlingsplan för att motverka hälsocentralsstängningar.

 

– Jag har idag lämnat in en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande, Peter Olofsson (S), där jag vill veta hur landstingets handlingsplan för att motverka stängningen av hälsocentraler i Skellefteåområdet ser ut. Läget är desperat och det talas om ”systemkollaps” från verksamheterna, det måste vi politiskt reagera på, säger Andreas Löwenhöök (M), vice ordförande i Nämnden för folkhälsa och primärvård.

 

Interpellationen i sin helhet:

 

Handlingsplan mot hälsocentralsstängningar

Många år av bristande fast läkarbemanning har lett till att situationen på flera av hälsocentralerna i Skellefteåområdet är krisartad. Drygt 60 % av distriktsläkartjänsterna bland hälsocentralerna i Skellefteåområdet är obesatta. Detta får nu långtgående konsekvenser för såväl patienter som personalen vid dessa hälsocentraler. Det talas om en desperat situation och ”systemkollaps”.

 

Bristande läkarbemanning medför att läkarnas arbetsuppgifter flyttar över till andra yrkesgrupper och det leder till en ökande arbetsbelastningsspiral inom primärvården. Distriktssjuksköterskor tar över vissa läkaruppgifter, vilket ökar belastningen på sköterskor. Därför måste andra yrkesgrupper ta över distriktsjuksköterskeuppgifter, och så fortsätter det. Sammantaget medför den allt mer ansträngda situationen att medarbetare nu söker sig från primärvården. Till exempel finns det personal som har sökt sig till sjukhusen (specialistsjukvården), kommunerna eller till bemanningsföretag för få en mer dräglig arbetssituation. Jag har också fått starka signaler om frustration över arbetsbelastningen för kvarvarande personalgrupper.

 

För patienterna får den krisartade situationen stora konsekvenser. På Morö Backe hälsocentral har verksamheten gjort omfattande prioriteringar av arbetsuppgifterna och har riktat resurserna till den direkt sjukvårdande verksamheten. Förebyggandearbete och folkhälsoinsatser får stå tillbaka.

 

I Bureå/Skelleftehamn har en risk- och konsekvensanalys för det aktuella läget tagits fram och presenterats. Den innehåller bland annat konsekvenserna:

 

                    Ingen uppföljning av läkare när det gäller prov-svar, inremisser, signering.

                    Medicinska rutiner kan ej följas.

                    Sköterska som triagerar kan ej konsultera.

                    Ingen läkemedelsförskrivning med uppföljning.

                    Receptförskrivning kan ej utföras/ försvåras.

                    Upptäckt av svåra sjukdomar, ex cancer, försvåras och kommer att upptäckas senare/ missas.

                    Prioriteringslista utesluter vissa patienter om den ska följas.

                    Intygs-skrivning kan ej tillgodoses vilket drabbar patienten, ex sjukskrivning.

 

Listan utöver detta är lång och hälsocentralerna i Bureå/Skelleftehamn lyfter fram att hälsocentralerna kan komma att stängas om inte läkarsituationen förbättras. Detta måste vi politiskt agera mot och ta fram en handlingsplan för att motverka.

 

Mot bakgrund av detta så har jag följande fråga till landstingsstyrelsens ordförande, Peter Olofsson (S):

 

                    Hur ser landstingets handlingsplan för att motverka stängningen av hälsocentraler i Skellefteåområdet ut?

 

 

 

Andreas Löwenhöök

Moderaterna

 

 

Ska hälsocentraler i Umeå och Skellefteå stängas?

Av , , Bli först att kommentera 2

Ska hälsocentraler i Umeå och Skellefteå stängas?

 

I en artikel kring hur kostnaderna för hyrläkare ska minskas SVT (17/11 -15)[1] föreslår landstingsrådet LiseLotte Olsson (V) att genom ”Slå ihop tätt belägna hälsocentraler” ska kostnaderna minskas.

 

Med hänsyn till ovanstående, ställer jag mina frågor till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):

 

  1. Delar du din majoritetskollegas uppfattning att slå ihop hälsocentraler där det finns en geografisk närhet?

 

Om så

 

  1. Vilka hälsocentraler berörs i så fall av förslaget?
  2. Hur blir det fler läkare genom att minska antalet hälsocentraler?
  3. Hur ska detta kommuniceras gentemot de listade patienterna?
  4. Tror du att stora basenheter bidrar till ökad trivsel och en attraktiv arbetsplats?

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd


[1] http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbotten/#./sa-ska-stafettlakarna-stoppas?&_suid=144783007721807779733081314695

Förbättra villkoren för vårdpersonalen

Av , , Bli först att kommentera 1

Alla som arbetar inom vård och omsorg ska ha rätt till en rimlig arbetsmiljö, karriärmöjligheter och ett tydligt ledarskap. Det måste alltid löna sig att arbeta och utbilda sig. Viljan att anstränga, förkovra och specialisera sig ska uppmuntras. Det är ett gemensamt ansvar att säkra kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården.
Medarbetare i vården och omsorgen är välfärdens kärna. Deras arbetsinsatser, kunskaper, erfarenheter och engagemang är avgörande för vårdens kvalitet. Det är i mötet mellan vården och omsorgens professionella medarbetare och patienternas och brukarnas behov som kvalitet uppstår och utvecklas. Utan kompetent personal som känner att landstinget kan möta upp deras drivkrafter blir alltså kvaliteten lidande vilket blir kostsamt för alla inblandade.

Vårdnära service gav bättre och billigare vård

Av , , 2 kommentarer 6

En satsning i Lindesberg på vårdnära service visar att det mesta blev bättre när sjuksköterskorna fick fokusera på att vara sjuksköterskor skriver man på Dagens Medicin.

Projektet går i korthet ut på att arbetsuppgifter som städning och mathantering köps in från Regionservice och flyttas därmed från sjuksköterskornas belastning.

Per-Olov Larsson sjukhuschef säger att det är billigare att ta in hyrpersonalen än att betala för övertid och extrapass. De utredningar som gjort visar också att arbetsbelastningen minskat.

Sjuksköterskan och avdelningsföreståndaren Bosse Qvarnlöv stämmer in i hyllningssången.

– Arbetsmiljön har betydelse både för att rekrytera ny personal och behålla den vi har. En dräglig vardag där jag kan arbeta med det jag utbildat mig för, säger han till Sveriges Radio P4 Örebro.

Det är glädjande att ta del av resultatet från projektet i Lindesberg som gett personalen bättre villkor och samtidigt som det finns ekonomiska fördelar. Moderaterna i landstinget har länge pointerat att, till exempel sjuksköterskor inte ska behöva städa toaletter eller liknande, utan jobba med det man är utbildad till. Det finns mycket att vinna på en sådan lösning.

Betala hur mycket som helst för vad som helst?

Av , , Bli först att kommentera 3

Sjukvården i Västerbotten står inför en mycket allvarlig situation med en kostnadsutveckling som är ohållbar. Ohållbar utifrån att om detta får fortsätta flyttas kostnader för dagens sjukvård till morgondagen skattebetalare. Vi har som politiker ett ansvar att förmedla att det finns en bortre gräns i välfärdstatens åtaganden när det gäller sjukvård när det innebär att den sker av morgondagens skattebetalare.

 

Utvecklingen av sjukvårdens möjligheter går idag så snabbt att de allra senaste preparaten eller behandlingen knappt har införts innan nästa står på tur. Många gånger till det bättre för patienten men emellanåt är vinsten så marginell i förhållande till kostnaden att det inte blir försvarbar.  Det finns många exempel på hur vissa mediciner och behandlingar som lanseras är tio gånger så dyra men kan knappt ge någon påtaglig medicinsk förbättring. Här finns ett ansvar att förvalta skattebetalarnas pengar varsamt och ställa sig frågan om vi har råd att betala hur mycket som helst för vad som helst. Jag tycker inte det utifrån de mycket stora underskott som sjukvården går med och de oerhört stora utmaningar som finns framför oss med en allt åldrande befolkning och en fortsatt större efterfrågan på mer och bättre sjukvård. Vi måste förvalta varje skattekrona på bästa möjliga sätt och det måste även gälla inom sjukvården.