Sparpaket Projekt balans 2.0 för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 7
Pressmeddelande 160129: Sparpaket Projekt balans 2.0 för sjukvården
Alliansen har nu via media fått information om att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i landstinget lanserar projekt balans 2.0. Ett stort sparpaket ska presenteras där uppåt 200 miljoner ska det sparas i sjukvården. Projekt balans 1.0 som presenterades under 2011 motsvarande 150 miljoner och det paket som kommer nu är därmed 50 miljoner större. Att landstinget nu måste spara i verksamheten handlar i mångt och mycket om att man inte haft förmåga att politiskt styra och leda verksamheten och därför måste man nu ta till med ett stort yxhugg menar Nicklas Sandström (M) oppositionslandstingsråd, Ewa-May Karlsson (C) gruppledare, Marianne Normark (L) gruppledare, Birgitta Nordvall (KD) gruppledare.
Sparförslagen är inte presenterad för Alliansens gruppledare och vi saknar öppenhet och transparens i arbetet Allianspartierna kommer att återkomma med hur de ser på Projekt balans 2.0 när alla delar och detaljer har presenterats för dem. Sparförslagen har varken förankrats eller processen varit transparant vilket alliansens gruppledare är mycket kritisk till.

Låt undersköterskor, sjukgymnaster och sjuksköterskor ta ansvar för fler arbetsuppgifter

Av , , Bli först att kommentera 4

Pressmeddelande 160126: Låt undersköterskor, sjukgymnaster och sjuksköterskor ta ansvar för fler arbetsuppgifter

Moderaterna i landstinget föreslår att en översyn ska göras av personalens arbetsuppgifter för att frigöra arbetstid till det som de är utbildade för. Det betyder att till exempel att undersköterskor, sjukgymnaster och sjuksköterskor skulle få ta större ansvar för fler arbetsuppgifter. Det är extremt tydligt att landstingets personal inte får jobba på höjd av sin kompetens utan utför en rad arbetsuppgifter som andra yrkesgrupper kan göra istället. Detta skulle frigöra mer tid för att träffa patienter där den faktiska vården skapas menar oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström.

I utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) beskrivs att Många studier, framförallt hos läkare, visar på att väldigt mycket arbetstid går åt till andra arbetsuppgifter som inte skulle behövas utföras av dem.

– Det betyder att landstinget använder den särklass dyraste personalen till sådant som andra skulle kunna säkerligen utföra billigare och bättre menar Sandström.

Moderaterna vill nu att landstingsledningen påbörjar en dialog med landstingens fackförbund i vilka arbetsuppgifter som kan kompetensförskjutas till andra yrkesgrupper. 

Mer information:
Nicklas Sandström (M)
0702544515

Motionen i sin helhet:

 

Låt undersköterskor, sjukgymnaster och sjuksköterskor ta ansvar för fler arbetsuppgifter

I utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) beskrivs att det finns ett flertal tidmätningar avseende hur främst läkare fördelar sin arbetstid. En komplicerande faktor är att tidigare studier är genomförda på olika kliniker/mottagningar, med olika medicinska specialiteter, i olika landsting och med lite varierande definitioner. Men studierna uppvisar ändå likartade slutsatser. Ungefär en tredjedel av tiden ägnas åt direkt patientkontakt i någon form, en tredjedel ägnas åt indirekt patientarbete (journalföring, remisser, intyg, etc.) och en sista tredjedel åt övrigt (möten på och utanför arbetsplatsen, utbildning, förrådsbeställning, hantering av utrustning och lokaler, e-posthantering, icke patientrelaterade resor, handledning, schemaläggning och övrig administration). Det finns inget facit på vad som är en rimlig fördelning mellan dessa kategorier av arbetsuppgifter.

Flera av professionerna inom hälso- och sjukvården har genom olika enkäter tillfrågats i vilken utsträckning de utför arbete som skulle kunna övertas av någon annan. Myndigheten för vård och omsorgsanalys har genom enkätundersökningar till sjuksköterskor, undersköterskor och fysioterapeuter under 2013 frågat bl.a. i vilken utsträckning respektive grupp har arbetsuppgifter som andra yrkesgrupper bör utföra så att kompetensen tas till vara bättre. Svaren visar på en upplevd tydlig potential att omfördela arbetsuppgifter.

Socialstyrelsen publicerade år 2004 en handbok med syfte att vägleda i frågor om delegation och fördelning av arbetsuppgifter till vårdgivare. Trots att myndigheten sedan länge påvisat att omfördelning av arbetsuppgifter möter få hinder, lever uppfattningen om att rättsliga hinder vidare och starka kulturer står i vägen för en förändring.

Vidare i utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) beskrivs myter som lever kvar i vården. Myter som lever kvar om vem som får göra vad. Det finns flera uppgifter som sjuksköterskor gör i dag som kan omfördelas till t.ex. undersköterskor, exempelvis såromläggningar, medicinhantering, provtagningar, sätta och spola kateter, sondmatning och vissa administrativa uppgifter.

Skillnaden mellan undersköterskors medicinska ansvar inom kommunal hälso- och sjukvård och landstingets är påfallande stora. På grund av skillnader i föreskrifterna mellan öppen och sluten vård i Socialstyrelsen föreskrifter hindras många gånger att vidaredelegering kan äga rum. Enligt utredning Effektiv vård (SOU 2016:2) är förändringar av dessa föreskrifter på gång.

Trots den vedertagna uppfattningen om att det finns stor potential i omfördelning av arbetsuppgifter ä
r frågan varför det inte sker i en större omfattning än i dag.

Kulturen på arbetsplatsen dikterar ofta en bestämd uppfattning om vilka personalkategorier som får göra vad. Vården har starka professioner och ansvaret för förändring faller i stor utsträckning på första och andra linjens chefer.

Därför är stödet från högre chefer och den politiska viljan viktig för att kunna avlägsna myterna och stärka stödet för omfördelning av arbetsuppgifter.

Med anledning av ovanstående vill jag:

Att    Landstinget i Västerbotten påbörjar en dialog med landstingens fackförbund i vilka arbetsuppgifter som kan kompetensförskjutas till andra yrkesgrupper.

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

Sverigeronden – Läkarförbundet på besök

Av , , Bli först att kommentera 1

sverigeronden_symbol

Idag gästar läkarförbundet och dess ordförande Heidi Stensmyren Umeå med deras Sverigeronden. Läkarförbundet nationellt genomför just nu en turné där de träffar alla landsting och regioner runt om i Sverige. I dag har turen kommit till Umeå där de ska träffa landstingsledningen samt sittande majoritet och opposition tillsammans med deras lokalavdelning.

 

På dagens träff kommer frågor komma upp om professionens inflytande över sjukvården, om primärvårdens förutsättningar och hur vi skapar ett effektivt resursutnyttjande i vården.

 

Ser fram emot en spännande och givande dialog!

Prao på Geriatriken

Av , , Bli först att kommentera 1

geriatriken

Under slutet av förra året var jag och auskulterade på Geriatriken igen. Likt andra återbesök där det har hunnit gå en tid så märks det hur mycket som hänt sedan sist även om själva grunduppdraget är detsamma. På den avdelning där jag var följde jag med sjuksköterskan Anne som visade mig runt och beskrev arbetet och hur hon upplevde vardagen. En av de saker som var väldigt påtagligt är det merarbetet som bristerna i it-stödet/journalen medför i form av massor av väntan på att kunna logga in och kunna utföra sitt arbete.

 

En mycket positiv arbetsmoment som jag tog del av var den teamrond där alla yrkesgrupper deltog på för att diskutera de aktuella patientfallen utifrån ett helhetsperspektiv. Där kände jag att alla bidrog på ett mycket positivt sätt för vad som sammantaget skulle bli bäst för patienten. Jag är övertygad om att det behövs mer av temaarbete i sjukvården för att få en ökad patientsäkerhet, bättre vård och bättre arbetsmiljö för personalen.

 

Jag får rikta ett riktigt stort tack till Anne som visade mig runt och berättade om hennes vardag och gav mig ett mycket bra besök på geriatriken.

 

Hur ser det strategiska prioriteringsarbetet ut?

Av , , Bli först att kommentera 1
Pressmeddelande 160115: Hur ser det strategiska prioriteringsarbetet ut?

 

År 2008 genomfördes den första prioriteringsarbetet och en andra gång år 2010 och 2011. Det övergripande syftet var att öka nyttan med givna resurser genom omfördelningen. Genom att begränsa utbudet av lågt prioriterade åtgärder skulle det skapas en pool av resurser för att finansiera högt prioriterade, mestadels nya, verksamheter och åtgärder.

Oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) har skrivit en interpellation till Karin Lundström (S) ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden, då det i den senaste landstingsplanen inte går att finna någon beskrivning hur landstinget prioriteringsarbete ser ut.

– Den politiska intentionen av detta arbete var att det ständigt skulle pågå på verksamhetsnivå och en struktur för detta skulle implementeras. Sandström vill nu ha besked hur prioriteringsarbetet fungerar med horisontell och vertikal ut-prioritering, risken är om det inte fungerar att angelägna metoder, läkemedel och medicinsk teknik som kan vara mer kostnadseffektiv eller ge större medicinsk nytta inte kan fasas in. 

 

Mer information:
Nicklas Sandström (M)
0702544515
Interpellationen i sin helhet:

 

Hur ser det strategiska prioriteringsarbetet ut?

 

Mellan år 2010 och 2011 genomfördes för andra gången en prioriteringsprocess i Västerbottens läns landsting. Den första genomfördes 2008. Det övergripande syftet var att öka nyttan med givna resurser genom omfördelning. Genom att begränsa utbudet av lågt prioriterade åtgärder skulle skapas en pool av resurser för att finansiera högt prioriterade, mestadels nya, verksamheter och åtgärder. 

 

Processen skulle baseras på verksamhetsföreträdarnas bedömning av vad som var högt respektive lågt prioriterat. Den skulle leda till ett politiskt beslut om omfördelning samt präglas av öppenhet och bred delaktighet. Allt detta med resultat och analys finns väl beskrivet och dokumenterat i den Sammanfattande rapport och analys av prioriteringsprocessen i Västerbottens läns landsting 2010-11.

 

När prioriteringsomgång två var avslutat var den politiska intentionen att detta arbete ständigt skulle pågå  verksamhetsnivå och en struktur för detta skulle implementeras. 

 

Det pågår inom landstinget nu ett positivt arbete med en horisontell prioritering kring ett ordnat införande av medicinsk teknik och läkemedel. Däremot saknas en struktur för en horisontell och vertikal ut-prioritering vilket riskerar att innebära att andra mer angelägna metoder, läkemedel och medicinsk teknik som kan vara mer kostnadseffektiv eller ge större medicinsk nytta inte kan fasas in. 

 

I den senaste landstingsplanen återfinns inte någon beskrivning av hur landstingets prioriteringsarbete ser ut.  

 

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till Karin Lundström (S) ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

 

  • Hur har Västerbottens läns landsting utformat sitt arbete med vertikala och horisontella ut-prioriteringar i verksamheten? 
  • Vilket mandat har hälso- och sjukvårdsdirektören och landstingsdirektören att göra horisontella ut-prioriteringar?
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd 

Förmågan att politiskt styra i en djungel av styrdokument?

Av , , 1 kommentar 3

Pressmeddelande 160113: Förmågan att politiskt styra i en djungel av styrdokument? 

 

Oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) skriver i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) att landstinget behöver se över den djungel av styrdokument som har antagits genom åren.

 

  • Självklart finns det ett behjärtansvärt motiv bakom alla dessa, riktlinjer handlingsplaner och policies men allt detta måste sammantaget vägas mot de nackdelar som finns med den administration som krävs för att följa upp och revidera alla dessa dokument. Risken finns även att olika styrsignaler konkurrerar mot varandra och skapar en otydlighet och effekterna av styrsignalen uteblir. En annan aspekt som måste vägas in är om det går att nå en attitydförändring genom ett antaget dokument eller om det i själva verket handlar om andra faktorer som påverkar såsom till exempel det lokala ledarskapet.

 

Mer information:

Nicklas Sandström

0702544515

Interpellationen i sin helhet:

Förmågan att politiskt styra i en djungel av styrdokument? 

 

I en artikel i Västmanlands läns tidning 2015-11-19 finns en uppgift att landstinget har 3 strategier, 20 policies, 264 riktlinjer och 281 handlingsplaner. Ett inte helt orealistiskt antagande är att Västerbottens läns landsting har minst lika många.

 

Det kan handla om tobakspolicies, mångfaldspolicies, uppförandekoder, miljöpolicies, resepolicies osv. Dessa olika former av policies följs också upp på olika sätt, inte minst genom enkäter till verksamheterna. I vissa av dessa fall är policyn en följd av ett juridiskt krav att upprätta en policy, t.ex. arbetsmiljöpolicy. 

 

Många policies berör områden och frågeställningar där det är svårt att uppnå någon högre konkretionsnivå, t.ex. ”bemöta med respekt”, ”bejaka mångfald” osv. Avsikten med dessa policies torde vara att uppmärksamma en fråga eller ett område, att signalera ett värde för att påverka en viss kultur genom att utfärda en policy. När det handlar om riktlinjer kan de innehålla både beslutade rutiner, tillämpningsanvisningar till lagstiftning eller regler landstinget själva beslutat om. Många gånger har dessutom dessa styrdokument tagits på politisk nivå. 

 

Just nu pågår ett positivt arbete med att se över de antagna policys utifrån kopplingen till det nya ledningssystemet vilket är bra. Det arbetet är dock inte heltäckande utan handlar främst om delar av de policys som finns och inte alla de styrdokument som har till uppgift att ge styrsignaler till verksamheten. 

 

Självklart finns det ett behjärtansvärt motiv bakom alla dessa, riktlinjer handlingsplaner och policies men allt detta måste sammantaget vägas mot de nackdelar som finns med den administration som krävs för att följa upp och revidera alla dessa dokument. Risken finns även att olika styrsignaler konkurrerar mot varandra och skapar en otydlighet och effekterna av styrsignalen uteblir. En annan aspekt som måste vägas in är om det går att nå en attitydförändring genom ett antaget dokument eller om det i själva verket handlar om andra faktorer som påverkar såsom till exempel det lokala ledarskapet. 

 

 

 

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande fråga till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S)

 

  • Hur många strategier, policies, riktlinjer och handlingsplaner finns i Västerbotten läns landsting?
  • Hur många av dessa har reviderats de senaste tio åren?
  • Anser du utifrån antalet styrande dokument som finns i Västerbottens läns landsting att det underlättar eller försvårar den politiska förmågan att styra och leda? 
  • Om så avser du vidta några åtgärder? 
 
mvh
 
Anton Bergström
Politisk Sekreterare (M)
Västerbottens läns landsting
072-5501160

 

En mer effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 2

Idag kommer Göran Stiernstedt utredningen om effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Det som de lyfter fram som några av de stora delarna i utredningen är att det sällan råder resursbrist i sjukvården utan att resurserna avvänds på fel sätt. Till det många kloka resonemang om primärvårdens roll i sjukvården, ett allt för stort sjukhusfixering och den grupp på fem procent som står förbrukar mer än 50 procent av resurserna av sjukvården. Det ska bli en mycket intressant läsning att få ta del av de mer utvecklande resonemang som finns i utredningen till de förslag som kommer.

Prao på infektionskliniken

Av , , Bli först att kommentera 3

infektion

(på bild: Jag, Jens, Nora och Helena)

I december var jag och praoade på infektionskliniken. Det var verkligen intressant att se hur mycket som hänt sedan sist jag var där. Kliniken består av tre stora delar med sluten- och öppenvård samt konsultstöd till övrig sjukvård. Slutenvården handhar hjärtklaffsinfektioner och infektioner i hjärnan samt patienter som kräver isoleringsvård till exempel öppen lungtuberkulos och patienter med multiresistenta bakterier med hög spridningsbenägenhet. Öppenvården har uppföljning av patienter som haft slutenvård samt öppenvårdsbesök av patienter med HIV och kronisk hepatit B och C. Den sista delen är konsultstöd som ger stöd till bland annat andra vårdavdelnigar på NUS och övriga sjukhus i regionen.

Det blev återigen ett mycket bra, lärorikt och intressant besök, så stort tack till alla som bidrog till att jag fick ett bra besök!

 

 

 

Varför når inte kvinnor topplöner i landstinget?

Av , , Bli först att kommentera 3

VK har idag en uppseendeväckande artikel kring att de publicerar de 100 personer i landstinget i Västerbotten som tjänar mest. I sak är det inte konstigt att de som ligger i topp gör det utifrån att de har i många avseenden fått jourkomp-ersättning utbetald, i vissa fall vid sin pensionering. En annan förklaring är att några av dem delar på extremt tunga jourlinjer, oftast i inlandet, vilket innebär en oerhörd arbetsbelastning. Många gånger går därmed de väldigt höga lönerna kan förklaras med.

 

Däremot det som är extremt beklämmande och borde bli en varningssignal till tjänstemanna och den politiska ledningen varför andelen kvinnor som finns med på listan har minskat mellan år 2009 och 2015. Här krävs en djupare analys kring vad det är för strukturer som gör att inte kvinnor innehar de befattningar/tjänster som genererar dessa löner. Ser förutsättningarna olika ut när en man respektive kvinna åtar sig tunga jourlinjer? Är det mer accepterat att män samlar på sig jourkomp som sedan betalas ut? Dessa med fler frågor behöver vi politiskt ställa och kräva åtgärder på.

 

Dagens medicin – Ohållbart att fortsätta flytta kostnader för sjukvård till morgondagens skattebetalare

Av , , Bli först att kommentera 2

Före jul fick jag publicerad en artikel på Dagens medicins debattsida. I artikeln lyfts perspektivet att det blir ohållbart att fortsätta flytta kostnader för sjukvård till morgondagens skattebetalare där gränsen för vad som är tillräckligt bra eller ”good enough” och det allra senaste och bästa har sakta glidit isär. Läs hela artikeln här.