Utveckla vårdvalet för de multisjuka äldre

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag skriver tillsammans med Marie Ljungberg Schött, sjukvårdslandstingsråd Stockholm läns landsting, om att utveckla ett vårdval för de multisjuka äldre i Dagens Samhälle.

Västerbotten och Stockholm har väldigt skilda förutsättningar men problemen ser likadan ut över hela vårt land. 

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/utveckla-vardvalet-foer-de-multisjuka-aeldre-22664
Artikeln i sin helhet:

Svensk sjukvård funkar generellt mycket bra och ger mycket goda resultat. Tyvärr finns det en grupp av multisjuka, ofta äldre, som har stora behov av vård och omsorg som faller mellan stolarna i välfärdssystemet.

Det är framför allt mellan kommun och landsting som problemet är som störst. Vården för dem är i dag okoordinerad och fragmentiserad.

Den här gruppen ingår i den lilla grupp av befolkningen, cirka fem procent, som konsumerar mer än 50 procent av vårdens resurser. Här finns en av de största möjligheterna att effektivisera och få en lägre kostnad samtidigt som vi kan skapa bättre vård och omsorg för den kroniskt sjuka patienten.

Göran Stiernstedt föreslår i utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) att primärvården delas upp i två delar.

Det nya är den riktade primärvården som vänder sig till den grupp multisjuka med behov av ett helhetsansvar mellan kommun och landsting.

Det innebär att vårdvalet består – med den skillnaden att patienten nu också har möjlighet att välja ett helt multiprofessionellt team i stället för som tidigare enskilda professioner. Men vill man avstå sådan sammanhållen vård är det det förstås också möjligt.

Situationen och förutsättningarna ser olika ut i landet men problemen är lika stora över allt.

Västerbottens inland och centrala Stockholm har helt olika möjligheter att skapa en helhet för den enskilda patienten.

Vi anser att ett juridiskt ramverk som reglerar en mininivå kan vara en rimlig väg att gå, men ska det bli en framgång är det huvudmännens uppgift att fylla överenskommelsen med innehåll byggt på lokala förutsättningar.

Det innebär att det blir de olika huvudmännen tillsammans som definierar vilken målgrupp det handlar om. Det gör även att uppdraget kommer att se annorlunda ut utifrån de lokala förutsättningarna.

Det gör att man på vissa håll startar i väldigt liten skala med bara några patienter för att sedan kunna bygga upp verksamheten efter vad som är mest ändamålsenligt.

I Stockholm handlar det om att exempelvis införa vårdval geriatrik som även innefattar stad och län.

I Västerbotten skulle det till exempel handla om att hitta fungerande samverkansformer som kan skilja sig åt mellan Umeå och Skellefteå och mellan de mindre kommunerna i länet med under 3 000 innevånare.

En annan vinst med att hitta dessa lokala samverkansformer är att det i denna form borde finnas betydligt bättre förutsättningar att hitta bra lösningar för medicinskt färdigbehandlade patienter.

Här skulle lösningar med betalningsansvar kunna hanteras betydligt mer ändamålsenligt.

Den äldre multisjukas behov måste få vara i centrum och inte dagens juridiska och organisatoriska mellanrum där ingen tar det fulla ansvaret.

Ett utvecklat vårdval för denna grupp av multisjuka, där det finns en faktisk möjlighet att välja en helhet för en samlad vård och omsorg, kan bidra till en bättre vård som minskar behovet av dyr sjukhusvård och skapar en bättre tillvaro för den enskilde.

 

 

 

 

Utred vårdval för att lösa kökrisen i barn- och ungdomspsykiatrin.

Av , , Bli först att kommentera 1

Problembilden för barn- och ungdomspsykiatrin är välkänd och situationen har varit problematisk under flera år. Alliansen har idag lämnat in en motion om att utreda vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin för att lösa kökrisen i länet.

Nedan följer pressmeddelandet och motionen i sin helhet.

Pressmeddelande 160222: Alliansen i landstinget föreslår vårdval för att lösa kökrisen i Barn- och ungdomspsykiatrin

Situationen i barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är ohållbar. Köerna har år efter år nått bottenplaceringar i landet. Alliansen i landstinget kommer att gemensamt lämna in en motion med förslag om att införa vårdval för att lösa köerna som är längst i landet. 

 

Alliansen säger följande i ett gemensamt uttalande:

– Det är inte en dag försent att ta itu med köerna i barn- och ungdomspsykiatrin i länet. Unga med psykisk ohälsa förtjänar att få vård i rimlig tid. Därför kommer vi lämna in förslag om att införa vårdval för att lösa de långa köerna. 

 

För mer information kontakta: 

 

Nicklas Sandström (M) 070 254 45 15 

Marianne Normark (FP) 070 243 57 04 

Ewa-May Karlsson (C) 070-663 64 94 

Birgitta Nordvall (KD) 070 278 58 10

 

 

Utred Vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin

Den psykiska ohälsan är den ohälsa som ökar mest i samhället, inte minst bland barn och ungdomar. Den psykiska ohälsan i barn- och ungdomsåren riskerar att fortsätta i vuxenlivet om man inte får hjälp. Därför är en tidig insats och en sammanhållen vård för dessa unga så oerhört viktig. Det ger bättre möjligheter att hantera livsproblem och minska risken för framtida psykisk ohälsa. 

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Västerbottens läns landsting har år efter år dragits med stora problem och är sedan månader tillbaka sämst i landet när det gäller tillgängligheten.

I SKL:s väntetidsdatabas (vantetider.se) går följande att utläsa, vårdgarantin på ett besök inom 30 dagar uppnår man endast i tre av tio fall under oktober månad 2015. I månad efter månad under året ligger Västerbottens läns landsting sämst till i landet. Genomsnittet av besök inom 30 dagar är i riket nio av tio fall. 

Psykiatrin är ett område där det är extra viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan patienten, anhöriga och behandlare. Om detta förtroende inte finns är det svårt att nå goda resultat. 

Den psykiatriska vården för barn och unga i länet bedrivs av kompetent personal men de räcker inte till då problemen funnits under lång tid.  Den bristande tillgängligheten inom barn- och vuxenpsykiatrin drabbar även anhöriga som får ta konsekvenserna av en vård som inte svarar mot behovet. 

Vårdval handlar i grunden om att stärka patientens egenmakt i vården. Genom ett vårdval öppnas det upp en möjlighet att som anhörig/patient att själv välja vart du vill gå för att få hjälp och stöd med psykisk ohälsa för barn och ungdomar. Detta medför en ökad mångfald och på så sätt en ökad tillgänglighet. 

Med anledning av detta yrkar vi att fullmäktige beslutar:

 

Att utreda vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin

Läkarintyg för laktosfri kost?

Av , , Bli först att kommentera 2

I VK (17/2 2016) kan man läsa om allsidig kost och att fler och fler barn undviker olika baslivsmedel i onödan. För att motverka det så föreslås nu att det återigen ska krävas läkarintyg för att få ta del av denna kost. Detta innebär en extra pålaga för primärvården som redan idag har stora problem med läkarbemanning.

Det finns läkarintyg på gott och ont som ska rapporteras till myndigheter eller kommuner. Vissa är mer och vissa är mindre berättigade än andra. Ett exempel för att koppla till artikeln i VK är barn som behöver laktosfri kost. Artikeln i sig tar upp ett viktigt problem och med goda intentioner föreslås det att det ska krävas läkarintyg. Men även goda intentioner kan ha problem, utredningen ”Effektiv Vård” (SOU 2016:2) tar upp just exemplet läkarintyg för laktosfri kost.

Utredningen menar att värdet av att skolan på detta sätt involverar hälso- och sjukvården, där tid tas från vården som kan användas till annat, i stället för att direkt acceptera vårdnadshavarens bedömning kan ifrågasättas.

Vidare menar utredningen att kravet innebär i praktiken att vårdnadshavare kontaktar primärvården, får tid för läkarbesök, behovet redogörs och läkaren skriver intyget baserat på uppgifterna från enbart vårdnadshavaren.

Jag vill betona att det är ett problem om barn undviker allsidig kost i onödan, men frågan är om det är riktigt att belasta primärvården med krav om läkarintyg i dessa fall. Ett alternativ till läkarintyg skulle kunna vara att en dietist styrker behovet för barnet, vilket skulle avlasta primärvården om nu inte kommunen själv kan hitta en modell för detta.



Den sammankopplade vården

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag deltar jag i panelen på Dagens medicins seminarium – Den sammankopplade vården. Seminariet tar sin utgångspunkt i den kraftfulla utveckling som sker med ny teknik och hur den ska kunna användas i sjukvården för bättre beslutstöd och dokumentationshantering. Intressanta föredragshållare kommer att gå in på hur det bättre ska möjliggöras att följa patienten över organisationsgränser och få vården mer sammanhängande. Ett sådant är exempel är patentdatasystemet Apotti i Helsingfors som kommit långt med detta. Jag kommer att få den tacksamma rollen att i min panel mötas med frågeställningen: Vi vet vad som behöver göras – hur får vi det att hända? Ska bli en riktigt intressant och lärorik dag!

Dra lärdom av goda privata exempel

Av , , 2 kommentarer 4

I dagens Folkbladet har jag följande insändare:

Dra lärdom av goda privata exempel

Nyligen presenterades patientundersökningen över vilka hälsocentraler som patienterna rankar bäst. Även i år toppar de privat drivna hälsocentralerna likt de gjort de senaste åren. Undersökningen efterfrågar patienternas syn på delaktighet, bemötande, kontinuitet, information och tillgänglighet. Det är viktiga delar för patienterna ska känna sig sedd och hörd i sin kontakt med vården. Värdet i vården skapas i mötet mellan personal och patient.

Tyvärr är det de landstingsdrivna hälsocentralerna som ligger i botten av listan. Här borde det finnas gott om utrymme att ta lärdom av vad det är som gör att de privat drivna hälsocentralerna gör för att patienterna ska tycka att det funkar bättre för dem. Beklagansvärt verkar Socialdemokraterna lika ointresserade av det som att se över förutsättningarna att fler privat drivna hälsocentraler kan få möjlighet att etablera sig i Västerbotten. Välfärden mår bättre av att patienter får fler alternativ att välja på.

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

Låt andra yrkesroller ta större ansvar för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 4

Följande debattartikel blev publicerad i dagens Norran.

 

Låt andra yrkesroller ta större ansvar för sjukvården

 

Sjukvårdens personal är idag numera färre till antal men har aldrig bestått av så många läkare och sjuksköterskor. Det betyder att landstinget använder den särklass dyraste personalen till sådant som annan personal skulle kunna utföra billigare och bättre. Undersköterskor, sjukgymnaster, medicinska sekreterare och sjuksköterskor skulle kunna ta ett betydligt större ansvar för fler arbetsuppgifter.

 

I utredningen ”Effektiv vård” (SOU 2016:2) redogörs ett flertal tidmätningar avseende hur främst läkare fördelar sin arbetstid. En komplicerande faktor är att tidigare studier är genomförda på olika kliniker/mottagningar, med olika medicinska specialiteter, i olika landsting och med lite varierande definitioner. Men studierna uppvisar ändå likartade slutsatser. Endast en tredjedel av tiden ägnas åt direkt patientkontakt i någon form, en tredjedel ägnas åt indirekt patientarbete (journalföring, remisser, intyg, etc.) och en sista tredjedel åt övrigt (möten på och utanför arbetsplatsen, utbildning, förrådsbeställning, hantering av utrustning och lokaler, e-posthantering, icke patientrelaterade resor, handledning, schemaläggning och övrig administration).

 

Flera av professionerna inom hälso- och sjukvården har genom olika enkäter tillfrågats i vilken utsträckning de utför arbete som skulle kunna övertas av någon annan. Myndigheten för vård och omsorgsanalys har genom enkätundersökningar till sjuksköterskor, undersköterskor och fysioterapeuter under 2013 frågat bland annat i vilken utsträckning respektive grupp har arbetsuppgifter som andra yrkesgrupper bör utföra så att kompetensen tas till vara bättre. Svaren visar på en tydlig upplevd potential att omfördela arbetsuppgifter.

 

Socialstyrelsen publicerade år 2004 en handbok med syfte att vägleda i frågor om delegation och fördelning av arbetsuppgifter till vårdgivare. Trots att myndigheten sedan länge påvisat att omfördelning av arbetsuppgifter möter få hinder, lever uppfattningen om att rättsliga hinder vidare och starka kulturer står i vägen för en förändring.

 

Skillnaden mellan undersköterskors medicinska ansvar inom kommunal hälso- och sjukvård och landstingets är orimligt stora. På grund av skillnader i föreskrifterna mellan öppen och sluten vård hindras många gånger att vidaredelegering kan äga rum. Det finns flera uppgifter som sjuksköterskor gör i dag som kan omfördelas till undersköterskor, exempelvis såromläggningar, medicinhantering, provtagningar, sätta och spola kateter, sondmatning och vissa administrativa uppgifter. Trots den vedertagna uppfattningen om att det finns stor potential i omfördelning av arbetsuppgifter är frågan varför det inte sker i en större omfattning än i dag.

 

Kulturen på arbetsplatsen dikterar ofta en bestämd uppfattning om vilka personalkategorier som får göra vad. Vården har starka professioner och ansvaret för förändring faller i stor utsträckning på första och andra linjens chefer. Därför är stödet från högre chefer och den politiska viljan viktig för att kunna avlägsna myterna och stärka stödet för omfördelning av arbetsuppgifter.

 

Det är extremt tydligt att landstingets personal inte får jobba på höjd av sin kompetens utan utför en rad arbetsuppgifter som andra yrkesgrupper kan göra istället. En omfördelning av arbetsuppgifterna skulle frigöra mer tid för att träffa patienter där den faktiska vården skapas. Därför vill Moderaterna i landstinget att landstinget i Västerbotten påbörjar en dialog med landstingens fackförbund i vilka arbetsuppgifter som kan kompetensförskjutas till andra yrkesgrupper.

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

Läkarna är eniga, privat drivna vårdcentraler fungerar bäst

Av , , Bli först att kommentera 2

Läkarförbundet har nyligen släppt en utredningsrapport för deras primärvårdsenkät 2015. Rapporten presenteras delvis något vi redan vet. Primärvården har idag stora problem, kanske främst, med personalförsörjningen. I rapporten menar man på att vi närmar oss ett läge i Sverige där primärvården inte kan garantera en godtagbar kvalitet över hela landet.

För Moderaterna i landstingets del har vi som förslag att bland annat inrätta en kriskommission för primärvården här i Västerbotten, som ett led i att kunna få ett nytt grepp om primärvårdens problematik i länet.

Rapporten fokuserar också på hur läkarna ser på sin arbetsplats och valfrihet i primärvården.

Rapporten visar en del uppseendeväckande resultat gällande privat drivna vårdcentraler.

  • 94 procent av läkarna som jobbar på privat drivna, ägarledda vårdcentraler, respektive 95  procent av läkarna hos Praktikertjänst, instämmer helt eller i stor utsträckning i att de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig.
  • 88 procent av läkarna på alla privat drivna vårdcentraler instämmer helt eller i stor utsträckning i att de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig.

    Andel är betydligt lägre på offentligt drivna vårdcentraler

  • 74 procent av läkarna på offentligt drivna vårdcentraler skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig.


    Hur läkarna uppfattar vårdcentralernas möjligheter att erbjuda en fungerande fast läkarkontakt har en än större skillnad visar rapporten.

  • 80 procent av läkarna som jobbar på privat drivna, ägarledda vårdcentraler, respektive 86 procent av läkarna hos Praktikertjänst, är nöjda med förutsättningarna att erbjuda en fungerande fast läkarkontakt.
  • 73 procent av läkarna på alla privat drivna vårdcentraler är nöjda med förutsättningarna att erbjuda en fungerande fast läkarkontakt.


    Resultatet för offentligt drivna vårdcentraler

  • 45 procent av läkarna på offentligt drivna vårdcentraler är nöjda med förutsättningarna att erbjuda en fungerande fast läkarkontakt.
    Just tillgänglighet är oerhört viktigt, inte minst, för de mest sjuka äldre och patienter med kroniska sjukdomar. Tillgänglighet är också  något vi brukar sticka ut i negativ bemärkelse i  internationella jämförelser.

    En sista spaning i rapporten är i analysen som visar att höginkomsttagare visserligen generellt är mest nöjda med sin vårdcentraler. Men det riktigt intressanta är skillnaden i hur mycket mer nöjda patienter med låga inkomster är hos privat drivna ägarledda vårdcentraler och hos Praktikertjänst är än i primärvården i stort.

Etapp 1 i Projekt balans 2.0 betyder mindre personal till sjukvården.

Av , , Bli först att kommentera 0

Pressmeddelande 160204: Etapp 1 i Projekt balans 2.0 betyder mindre personal till sjukvården.

Nu har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i landstinget lanserat etapp 1 av projekt balans 2.0. Den här delen berör Hälso- och sjukvårdsnämnden och förväntas kunna spara upp till 150 miljoner kronor. Av de förslag som presenterats ställer sig alliansen positiv till att landsting ska minska kostnaderna för staffetläkare. Men för att förslaget ska kunna få full effekt kommer det att krävas stora personalminskningar vilket alliansen vill ha ytterligare belyst samt vilka effekter det kommer att få på vårdköerna. Västerbotten har redan idag bland Sveriges längsta vårdköer menar Nicklas Sandström (M)oppositionslandstingsråd, Ewa-May Karlsson (C) gruppledare, Marianne Normark (L) gruppledare, Birgitta Nordvall (KD) gruppledare.

 

– Många av de förslag som socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet presenterar nu borde ha gjorts för länge sedan menar gruppledarna i alliansen. Underskotten har tillåtits skena iväg i verksamheten under allt för många år så risken är stor att det kommer att krävas ytterligare och betydligt mer kännbara besparingar framöver befarar alliansen.