Befolkningen blir allt äldre

I Sverige har en kraftfull demografisk förändring påbörjats. Befolkningen i Sverige åldras allt snabbare och allt fler kommer att leva länge med kroniska sjukdomar. Det är dramatiska tal. Antalet personer äldre än 85 år kommer att öka med mer än 90 procent till 2035. Det betyder att allt färre ska försörja allt fler äldre. Därför är sjukvårdens viktigaste lösning att fler människor har ett jobb att gå till. Det är när fler människor arbetar och färre personer befinner sig i utanförskap som vi bygger Sverige starkt och skapar välfärd.

I och med den demografiska utvecklingen måste sjukvården börja anpassas till det kommande sjukdomspanoramat med allt fler kroniska sjukdomar. 80-85 procent av sjukvårdens kostnader kan knytas till vård av personer med kroniska sjukdomar. Svensk sjukvård är anpassad för ett akut och snabbt omhändertagande. Däremot faller många gånger personer med kroniska besvär mellan stolarna. Gruppen äldre sjuka är den som drabbas hårdast av bristerna i dagens stuprörsstruktur.

Jag har i den senaste bloggen tagit upp två dellösningar vi moderater har som förslag för gruppen multisjuka äldre. Samtidigt behövs en bättre personalpolitik för utan personalen går inget att genomföra.

Personalen behöver användas på bästa möjliga sätt. Sjukvårdens personal är idag numera färre till antal men har aldrig bestått av så många läkare och sjuksköterskor. Det betyder att landstinget använder den särklass dyraste personalen till sådant som annan personal skulle kunna utföra billigare och bättre. Undersköterskor, sjukgymnaster, medicinska sekreterare och sjuksköterskor skulle kunna ta ett betydligt större ansvar för fler arbetsuppgifter. Men även återinföra andra serviceyrken som kan avlasta personal med sjukvårdskompetens.

Vi vill också se examensbonus för sjuksköterskor och inför karriärtjänster för undersköterskor.

M-förslaget innebär att de studenter, på till exempel sjuksköterskeutbildningar eller lärarutbildningar, som tar examen i avsedd tid ska få en bonus. En grundutbildning på tre år ska ge 50.000 kronor och alla terminer därutöver ska generera ytterligare 10.000 kronor.

Förslaget om karriärstjänster bygger på att Alliansregeringen genomförde en lyckad satsning på karriärtjänster för lärare, där de skickligaste lärarna får ett lönepåslag om 5000 kronor i månaden för en förstelärartjänst och 10 000 kronor i månaden för en lektorstjänst. Det skickar en viktig signal till nuvarande och framtida anställda inom skolan för att visa på att hårt arbete och erfarenhet ska premieras.

En liknande modell för karriärtjänster för undersköterskor bör införas inom landstingets verksamheter. Att lyfta duktig personal i sjukvården skapar attraktivitet till yrket. Det finns oerhört kompetent personal som arbetar hårt med en dålig löneutveckling.