Klart med nya ambulansflyg

Av , , Bli först att kommentera 4

Igår var en glädjande dag då det blivit klart med upphandlingen av nya flygplan för Sveriges flygambulansverksamhet. Genom det av alla regioner gemensamt ägda kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg har så till slut upphandlingen av en nationell ambulansflygflotta avslutas. Totalt handlar det om sex flygplan med option för upp till fyra ytterligare flygplan. Flygplanen kommer att levereras under 2021.

Flygplanen av modell PC-24 är en modern jetmaskin med specialanpassad medicinsk inredning i kabinen och avancerad navigations- och kommunikationsutrustning ombord. Den rymliga kabinen gör det möjligt att transportera tre liggande patienter samtidigt och är anpassad för IVA-, kuvös- och ECMO-transporter och kan enkelt byggas om så att organtransporter kan genomföras med upp till sju sittplatser för personal.

Flygplanets prestanda och kapacitet och den rymliga och anpassningsbara kabinen, skapar bästa tänkbara förutsättningar att genomföra patientsäkra och effektiva transporter och innebär att Svenskt Ambulansflyg kan tillgodose alla regionernas behov av olika flygambulanstransporter.

Ägandet av infrastrukturen kommer således att ske genom kommunalförbundet medan driften (piloterna och själva flygtransporterna) kommer att upphandlas.

En jämställd hälso- och sjukvård

Av , , Bli först att kommentera 0

Att vård ska ges på lika villkor är en självklar utgångspunkt för Nya Moderaterna. Många studier av jämställdhet i hälso- och sjukvården visar att kvinnor och män behandlas olika när det inte finns skäl för det. Vi vet att det finns tydliga skillnader mellan HBTQ-personer och heterosexuella när det gäller hälsa, särskilt tydlig är denna skillnad bland unga. En stor bakgrund till detta är att HBTQ-personer i större utsträckning är utsatta för av osynliggörande, diskriminering, mobbning, hot om våld och våld. Sjukvården fyller därför en viktig funktion i arbetet med att motverka diskriminering och fördomar.

 

För att komma tillrätta med de skillnader som finns är det viktig att landstinget kontinuerligt arbetar med jämställdhet och har ett HBTQ-perspektiv som en del i sitt kvalitetsarbete. Det är viktigt att löner och arbetsvillkor fördelas rättvist och att landstinget bedriver en personalpolitik som gör att familjeliv och arbetsliv kan kombineras.

 

 

Varför så få BUP-besök per helårsarbetare i Västerbotten?

Av , , 2 kommentarer 4

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Västerbotten är en följetång i sjukvårdspolitiken i Västerbotten. Det har under många år varit en av landstingsfullmäktige, numera regionfullmäktiges mest debatterade frågor med anledning av dem många problem som finns inom verksamheten inte minst tillgängligheten.

 

Nu har en ny rapport kring hur många besök per helårsarbetare som görs i respektive län kommit.Flest gör Gotland med 512 besök per helårsarbetare och i Västerbotten med bara 218 besök placerar länet sig på näst sämsta placeringen i landet. Allt detta från statistik ur rapporten Psykiatrin i siffror, som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Uppdrag psykisk hälsa står bakom.

 

På grund av detta har jag väckt följande fråga till ansvarig socialdemokratisk politiker:

Varför så få BUP-besök per helårsarbetare i Västerbotten?

 

I Västerbotten är antalet besök per helårsarbetande personal i öppenvården, inom barn- och ungdomspsykiatrin, år 2018 bara 218. Detta kan jämföras med Gotland som har 512 och Sörmland med 448 besök. Rikssnittet är 329 besök. Allt detta från statistik ur rapporten Psykiatrin i siffror, som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Uppdrag psykisk hälsa står bakom.

 

Den sammantagna placeringen för Västerbotten är näst sämst. Det är förvisso en placering bättre än vid den förra statistiken. Trots att Moderaterna lyfte denna fråga år 2017 med krav om åtgärder och förbättringar har inget hänt.

 

 

 

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson(S)

 

1.                         Är du nöjd med Västerbottens placering?

2.                         Tänker du vidta några åtgärder för att förbättra antalet besök per helårsarbetare inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Västerbotten?

3.                         Ser du ett samband mellan få besök per medarbetare och att Västerbotten har bland Sveriges sämsta tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri?

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Motverka den växande psykiska ohälsan och särskilt hos barn och unga

Av , , Bli först att kommentera 1

Den psykiska ohälsan ökar mest i samhället, inte minst bland barn och ungdomar. Den psykiska ohälsan i barn- och ungdomsåren riskerar att fortsätta i vuxenlivet om man inte får hjälp. En tidig insats och en sammanhållen vård för dessa unga är oerhört viktig. Det ger bättre möjligheter att hantera livsproblem och minska risken för framtida psykisk ohälsa.
Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har bland landets sämsta tillgänglighet och har under många år inte levererat tillfredsställande resultat. Psykiatrin är ett område där det är extra viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan patienten, anhöriga och behandlare. Om detta förtroende inte finns är det svårt att nå goda resultat. Skolhälsovården måste bli en integrerad del av vårdkedjan.

Hela psykiatrin behöver stärkas men situationen har varit oacceptabel under lång tid för barn och unga med psykisk ohälsa i Västerbotten. Vi menar att det krävs ett vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin för att öka egenmakten hos drabbade patienter, korta vårdköerna och bryta upp med dem långvariga problemen inom den offentligt drivna barn- och ungdomspsykiatrin i länet.

Bra ledarskap är en förutsättning för en bra vård

Av , , Bli först att kommentera 2

Bra ledarskap och chefskap är nödvändigt för att få välfungerande välfärdsverksamheter som bidrar till att uppfylla uppsatta mål. Att leda och coacha andra medarbetare och få dem att växa är en viktig del av chefskapet. Det är även viktigt att chefen bidrar till en arbetsmiljö där goda exempel sprids och lyfts fram, där utvecklingskraften får komma till sin rätt och där medarbetarna ges inflytande över verksamhetens innehåll. Hälso- och sjukvården ska tillhanda hålla goda stödsystem för regionens chefer som möjliggör att medarbetarna kan fullfölja uppdrag på ett bra sätt.

 

Det är viktigt med ett närvarande ledarskap, som har kännedom om verksamhetens och medarbetarnas utmaningar och möjligheter. För att säkra framtida förnyelse och ledning behöver hälso- och sjukvården i identifiera och stödja utveckling av medarbetare med intresse för att leda. Fler måste vilja och våga vara chefer inom hälso- och sjukvården. Det uppnås bara genom att göra ledarskapet attraktivt och tydligt. Det ska finnas tydliga och kända karriärvägar som gör det möjligt att bli ledare och chef. Goda ledare och chefer måste stöttas aktivt och ges möjlighet att utvecklas och vidareutbildas.