Moderaterna vill sätta patienten behandlingsrummet och inte i väntrummet

Av , , Bli först att kommentera 3

Svensk hälso- och sjukvård är på många sätt fantastisk. Hög vårdkvalitet och skickliga medarbetare. Trots medarbetarnas insatser så präglas svensk hälso- och sjukvård av långa köer, inte minst cancervården. Det är inte acceptabelt.

I stort sett alla som kommit i kontakt med den svenska hälso- och sjukvården vittnar om samma sak: Den vård som ges är fantastisk och utförd av skickliga, kunniga och engagerade medarbetare. Den medicinska kvaliteten är hög, inte minst inom mycket allvarliga sjukdomar, såsom stroke, cancerdiagnoser och hjärtinfarkt.

Den andra bilden handlar om hur människor tvingas vänta i köer för att få vård. Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde i oktober 2014 har köerna mer än fördubblats inom specialistvården. Det är en utveckling som borde genera regeringen.

Inom specialistsjukvården utmärker sig cancervården med växande köer. De flesta cancerdiagnoser har ett så kallat standardiserat vårdförlopp. Totalt finns det 31 cancerdiagnoser med standardiserade vårdförlopp, vilket täcker in nästan alla cancerdiagnoser. Av dessa 31 standardiserade vårdförlopp så har väntetiden ökat i ungefär två av tre standardiserade vårdförlopp. I två cancerdiagnoser av tre så har alltså väntetiden ökat.

Vi har bett riksdagens utredningstjänst sammanställa de senast tillgängliga uppgifterna gällande väntetider för några av de vanligaste cancerdiagnoserna, ett urval av dem finns nedan. Det är nedslående läsning, framför allt för den som drabbats av någon av diagnoserna. På nationell nivå ser några av siffrorna ut så här:

·       Sex av tio kvinnor med bröstcancer får inte operation inom utlovad maximal väntetid.
·       Fem av sex män med prostatacancer får inte strålbehandling inom maximal utlovad väntetid.
·       Fem av sex personer med lungcancer får inte sin första behandlingsstart inom utlovad maximal väntetid.

I Västerbottens fall så ligger regionen sämre till än riksgenomsnittet i ett antal av cancerdiagnoserna. Inte ens en man av tio med cancer i urinblåsan får inte sin behandling inom utlovad maximal väntetid. Fyra av fem personer med lungcancer får inte sin första behandlingsstart inom utlovad maximal väntetid, vilket ändå är bättre än i riket. Av kvinnor med bröstcancer får sex kvinnor av tio inte sin operation inom utlovad maximal väntetid, vilket är jämförbart med riket. Nio män av tio med prostatacancer får inte strålbehandling inom maximal utlovad väntetid.

Moderaterna vill sätta patienten behandlingsrummet och inte i väntrummet. Därför satsar vi sammantaget mer än en miljard kronor mer än regeringen på svensk hälso- och sjukvård. Detta görs i första hand genom en ökning av de nationella statsbidragen. Vi fördubblar också den nationella satsningen på cancervården, jämfört med regeringen, från 500 miljoner till en miljard kronor.

Det är många siffror i artikeln. Men bakom varje siffra så finns det någon som fått ett besked om cancer. Det är lätt att glömma siffror men vi får aldrig glömma människorna bakom dem.

Camilla Waltersson Grönvall
Socialpolitisk talesperson (M)

Nicklas Sandström
Regionråd i opposition (M), Västerbotten

Digitala vårdmöten bidrar till bättre och mer tillgänglig vård

Av , , 2 kommentarer 1

I en artikel på VK (16/1) beskylls den digitala vårdmötena (nätläkare) som en orsak till underskottet i Region Västerbotten. Jag delar inte den bilden. Förvisso har Region Västerbotten en kostnad för dessa vårdbesök på strax över 5 miljoner kronor. Det ska sättas i jämförelse med det samlade underskottet som är närmare 500 miljoner kronor. Många av de som sökt denna vård skulle ändå Region Västerbotten haft kostnader för genom besök i primärvård, primärvårdsjour eller akutmottagningen.

 

Vän av ordning måste snarare ställa sig frågan varför dessa tjänster nyttjas. Ett av skälen är Västerbottens vårdköer och svårigheter att komma i kontakt med vården. Ett annat helt givet skäl är smidigheten att konsultera vården genom sin egen soffa på bara några minuter än att ägna en halv dag på sin hälsocentral.

 

I en nyligen gjord forskningsstudie konstateras att personer som kontaktat läkare digitalt har i majoriteten av fallen (90%) inte kontaktat annan vård. Endast 3,6 % har efter det digitala vårdmötet med läkare registrerat fysiskt besök i primärvården inom de kommande 7 dygnen. Detta talar för att för den typ av vårdbehov som digitala läkartjänster innebär, möter individens behov och inte leder till fysiskt besök i primärvård

 

En ännu mindre del av digitala läkarmöten efterföljs av besök på jour- eller akutmottagning. Detta talar för att de orsaker som hanteras vid dessa primärt är av mindre allvarlig karaktär även om de för personen ändå är hälsorelaterade problem som är viktiga och värdefullt att så effektivt och enkelt som möjligt lösa med hjälp av läkare.

 

Det är långt ifrån några enstaka diagnoser som hanteras utan uppemot 1400 olika diagnoser sökte patienter vård för via digitala vårdbesök.

 

Jag kan avslutningsvis konstatera att det blir lite av hyckleri när man säger att man är emot privata digitala vårdbesök men samtidigt utvecklar man egna lösningar. Istället borde regionen välkomna dessa tjänster och överväga om det inte hade varit bättre att upphandla tjänsten istället.

 

 

Mer sjukvård – mindre bidrag och bistånd

Av , , 2 kommentarer 8

Precis som sin egen hushållsekonomi är ekonomin för samhället i stort. Man har inte råd med allt, även om det gick att önska att så var fallet. En stor del av våra gemensamma pengar har vi överlåtit till politiker att ta beslut om, därför är det extra viktigt att folkvalda politiker prioriterar rätt. I ett land där tillit mellan varandra och gentemot myndigheter är bland våra största tillgångar är det extra viktigt hur dessa prioriteringar sker.

Just nu sker mycket märkliga prioriteringar från regeringen på friår, ökade bidrag, ineffektiva satsningar på klimatet och bidrag till elcyklar. Detta i en situation när våra medborgare känner att samhällskontraktet knakar i fogarna.

I den budget som Moderaterna presenteras i höstas prioriteras just samhällets kärnuppdrag. Där är sjukvården bland det viktigaste. Därför föreslog Moderaterna en miljard mer än regeringen inklusive stödpartier. Om den budgeten hade fått styra Sverige skulle det ha varit ett mycket välkommet tillskott till Region Västerbottens mycket ansträngda ekonomi. Konsekvensen av en långvarigt röd styrd region gör sig extra påmind när prognosen för året pekar på ett underskott 545 miljoner kronor.

Ett så stort underskott är det näst högsta per innevånare i landet. Dessutom är vårdköerna fortfarande alldeles för långa. Särskilt upprörande är att endast 13 procent av länets unga får en tid inom 30 dagar till Barn- och ungdomspsykiatrin.

I de tuffa prioriteringar som politiker nu måste göra är det är rimligt att sjukvård går före ökade bidrag och bistånd.