Kommer nya statliga medel kunna användas för att rädda Asta-mottagningen?

Av , , Bli först att kommentera 1

Pressmeddelande 210129: Kommer nya statliga medel kunna användas för att rädda Asta-mottagningen?

I en ny överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tillförs Sveriges regioner 445 mkr för att jobba med insatser inom graviditet, förlossning, eftervård och cancerscreening samt vård för personer som utsatts för sexuellt våld och könsstympning. Region Västerbotten får ta del av de resurserna utifrån sin befolkningsandel. I överenskommelsen framkommer att medlen ska användas till att stimulera stärkt och långsiktigt hållbar kompetens samt likvärdig vård över hela landet för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. Insatserna ska utgå från den kartläggning som SKR presenterade under 2020. I den del som rör könsstympning ska även Socialstyrelsens kartläggning som delredovisades under 2020 och som slutredovisas i mars 2021 beaktas.

Regionerna ska säkerställa att det finns en tydlig vårdkedja för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. Vidare ska regionerna arbeta för att kunskapen hos vårdens medarbetare ökar i syfte att bättre kunna upptäcka sexuellt våld och könsstympning, särskilt i de fall kvinnan söker för andra symptom. Vårdens bemötande av målgruppen ska förbättras och hänsyn ska tas till de särskilda behov som kan uppstå efter sexuellt våld och könsstympning. Patienter, inklusive de med en komplex problematik, ska erbjudas, vård baserad på bästa möjliga kunskap. Detta kan vid behov innefatta både somatisk och psykiatrisk specialiserad vård. Utvecklandet och bibehållandet av kompetens är en viktig del i detta.

Moderaternas ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden Elmer Eriksson menar på att nu med dessa skärpta skrivningar blir det helt uppenbart att Asta-mottagningen i länet bör kunna räddas.

–          ”Nu när staten så tydligt pekar på att det är just den typen av verksamhet som Asta har bedrivit som man vill ska utvecklas är det också viktigt att så blir fallet. ”

Eriksson har sedan tidigare skrivit en motion om att återstarta Asta-mottagningen. (se nedan)

 

För mer information

Elmer Eriksson

 

 

Källa:

Tilläggsöverenskommelse om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård för graviditet, förlossning och eftervård 2021-2022.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/01/forstarkta-insatser-for-kvinnors-halsa/

 

Återstarta ASTA-mottagningen

 

Var tredje vecka dödas en kvinna av sin partner, det handlar om liv och död för kvinnor som utsätts för sexuellt övervåld. Vid dessa brott måste samhället ta sitt ansvar och flytta mannen från hemmet så att misshandeln inte kan fortsätta. Personer som utsätts för sexuellt våld måste få tillgång till specialiserad vård ifrån samhället när misshandeln upptäcks.

 

Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver i sin kartläggning Vård vid sexuellt våld 2020 om erfarenheter av sexuellt våld uppmärksammats är upp till medarbetare i vården att från fall till fall bedöma patientens vårdbehov och planera för det fortsatta omhändertagandet. Generellt saknas idag rutiner kring var dessa patienter ska omhändertas. Således kan patienten hänvisas för stöd till allt ifrån en somatisk kliniks kurator, till psykosocial uppföljning och behandling i primärvården eller behandling inom specialistpsykiatrin. I en av landets regioner har specialistpsykiatrin en mottagning som särskilt vänder sig till patienter i behov av behandling och stöd för tidigare sexuellt våld och erbjuder olika former av behandling kopplade till våldserfarenheten.

 

ASTA-mottagningen är ett specialiserat omhändertagande inom psykiatrin för personer som utsatts för sexuellt våld. Mottagningen startades för 20 år sedan med 150-170 patienter per år, varav nybesök cirka 100 patienter. För de flesta patienter tar behandlingen ett år. Efter avslutad behandling på ASTA-mottagningen upplever 90 procent av patienterna en förbättring. Många, uppemot 80 procent, mår så pass mycket bättre att de kan lämna specialistpsykiatrin.

 

Därför vill vi att nedrustningen av en mycket viktig verksamhet som ASTA är upphör, så att de mest utsatta patienterna får en behandling som bevisligen har gett effekt, för att uppnå ett normalt liv. Tidigare har verksamheten haft 4,5 tjänster och haft ett teambaserat arbetssätt som organisatoriskt varit en egen del av psykiatrin. Det har varit framgångsrikt.

 

 

Över 40 år av S-styre i regionen – nu krävs ett nytt styre!

Av , , 4 kommentarer 1

🌹 Socialdemokraterna har styrt över Västerbottens sjukvård i över 40 år. Det har på senare år lett en allt större avsaknad på idéer och brist på vilja och förmåga att leverera lösningar.

LÅNGA VÅRDKÖER
😡 Bara i Västerbotten väntar 4621 personer längre än vårdgarantins 90 dagar. Endast 20% av barn- och unga får den hjälp dem har rätt till inom vårdgarantin för behandling eller utredning inom BUP.

EN EKONOMI PÅVÄG MOT DIKET
❌ Miljarder i lån för reinvesteringar och investeringar på grund av underskott i verksamheten
❌ 333 miljoner kr i underskott som måste återställas.
❌ Till det beräknas det strukturella underskottet motsvara 220-280 mkr, det är pengar som verksamheten kostar mer än vad det finns resurser för.

Region Västerbotten behöver ett nytt styre som tar ansvar för ekonomin och kortar vårdköerna!

 

Läs den senaste debattartikel från Alliansen där vi redogör för varför det krävs ett nytt styre som präglas av förslag och reformer som förbättrar vården i länet.

Det krävs ett nytt ledarskap för en bättre sjukvård i hela länet

 

Vi befinner oss mitt i en världskris och en rådande coronapandemi som vi inte varit med om på årtionden. Västerbotten har drabbats hårdare under senhöst och vinter än vid första utbrotten i våras. Vårdens medarbetare har det riktigt ansträngt just nu vilket kommer att ha bestående effekt för en lång tid framöver. Något som är positivt är att vaccineringen påbörjats. De direkta och indirekta effekterna av coronapandemin kommer att prägla Region Västerbotten under mycket lång tid framöver. Det gör att arbetet med att komma till rätta med det strukturella underskottet motsvarande 220-280 mkr blir ännu tuffare. Förutom en tuffare arbetsmiljö för vårdens medarbetare har även vårdskulden ökat som ett resultat av pandemin.  Det finns några få ljusglimtar i form av bättre samarbete, digitalisering, effektivisering av olika processer som kan överföras till vardaglig verksamhet.

 

Det går inte längre att blunda för verkligheten att sjukvården i länet har kraftiga problem med ekonomin. Från Alliansen kan vi inte nog understryka att för att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård och utveckling är det viktigt att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Vi väljer att inte skjuta utmaningar framför oss. Från våra partier har vi under flera års tid presenterat förslag på reformer och prioriteringar för att vända utvecklingen. Det är ingen tvekan om att det krävs kraftfulla åtgärder.

 

Vi har lagt förslag om att förbättra vårdkedjorna så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde. Vården ska organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop för att undvika dyra lösningar till en sämre kvalité för patienten. Pandemin har visat att läkarmedverkan i kommunernas äldreomsorg måste stärkas, därför väljer vi att göra en riktad satsning på det samt stärka primärvården ytterligare. En av de åtgärderna är en primärvårdsreform med riktade satsningar på primärvården samt en snabbare omställning till Nära vård. En viktig del i vår reform är att införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam. En stärkt primärvård bidrar till bättre vård till en lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser.

 

Vårt vidsträckta län innehåller stora glesbefolkade områden som ställer särskilda krav på hälso- och sjukvårdens utformning. Det krävs en god och nära vård med starka hälsocentraler och sjukstugor, ambulans, akutsjukvårdsplatser, mobila lösningar och distansöverbryggande teknik. Öppettiderna på länets hälsocentraler behöver förlängas. Digitala lösningar och hälsocentralerna ska vara första linjens vård för de som inte har ett akut behov av avancerad sjukvård. Genomförandet av en god och nära vård kommer att ge medborgare en mer tillgänglig vård samtidigt som det är resurseffektivt, en omställning mellan sjukhusvård och primärvård måste prioriteras tydligare. En god och nära vård kan säkerställas om vi får en fungerande samverkan i regionen kring vård och hälsa.

 

Arbetsmiljön måste förbättras så regionen på allvar kan bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste tillskapas, ledarskapet stärkas och fortbildning måste vara en självklarhet i det livslånga lärandet. Arbetet mot den psykiska ohälsan måste stärkas, inte minst i gruppen barn och unga.  Arbetet för jämställdhet inom alla regionens ansvarsområden ska vara prioriterat och transparent.

 

Region Västerbotten har även ett viktigt ansvar för den regionala utvecklingen i länet. Ett hållbart och innovativt tillväxtarbete är viktigt och det är genom tillväxt som skatteintäkterna i Västerbotten kan öka. För att regionen ska vara attraktiv och få goda förutsättningar krävs både regional utveckling och en god hälso- och sjukvård. Båda är beroende av varandra. Effekterna av pandemin riskerar tyvärr att slå ut många mindre företag och det kommer att krävas insatser för dessa företag i vår region. Det behöver bli fler företagare i hela länet och även inom välfärden. Vi vill göra det enklare för mindre företag att etablera sig – valfrihet oavsett var i länet man bor.

 

Om vi ska åstadkomma en bättre utveckling av vårt län krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Regionens grundproblem är att maktinnehavet med mer än 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att våga pröva nya lösningar. Med vårt förslag till tilläggsbudget för Region Västerbotten kan vi ta ett första viktigt steg mot en bättre sjukvård i hela länet. Vår vilja är att du som medborgare ska kunna känna dig trygg i att det finns tillgång till sjukvård i hela länet.

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Förslag för att få en ekonomi i balans för sjukvården i länet

Av , , Bli först att kommentera 5

Alliansen är mycket oroad över den ekonomiska situation som Region Västerbotten befinner sig i. Situationen är på inget sätt ny. Det samlade underskottet i sjukvården 1806 miljoner kronor för åren 2011-2019. Prognosen för år 2020 visar även det på ett fortsatt underskott. År 2019 hade sjukvården 483 mkr högre kostnader än budget. Regionen räddas åter igen av att börsen gick bra. Sammantaget för år 2020 finns ett strukturellt underskott på 580 mkr. Det är den ryggsäck som vi har att bära med oss. Balanskravsresultatet var 333 mkr vilket är pengar som regionen bör återställa inom tre år. Det går inte längre att blunda för verkligheten att regionen har kraftiga problem med ekonomin. Effekten av de åtgärdsprogram som har vidtagits har en allt minskad effekt.

Den strukturjusterade kostnaden, där hänsyn tagits till geografi och befolkningsstruktur, för hälso- och sjukvården uppgick 2019 till 26 774 kronor per invånare. Det är en kostnad som är 1442 kronor högre per invånare än rikets genomsnitt vilket totalt blir 386 miljoner kronor i högre kostnad. Kostnaden per DRG-poäng i specialiserad somatisk vård är högre för länets sjukhus än för genomsnittet av jämförbara sjukhus. Västerbotten redovisar en lägre konsumtion än riket för vårdkontakter i primärvården. I den specialiserade somatiska slutenvården, som under ett antal år varit i fokus, redovisar Västerbotten fortsatt högre konsumtion än riket i genomsnitt.

För att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård och utveckling är det viktigt att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Lösningen att gång på gång skjuta till nya skattemedel utan reformer är inte hållbar. Trots upprepade skattehöjningar under 2000-talet får inte majoriteten bukt med de problem som sägs lösas med att tillskjuta allt mer resurser genom höjd skatt. Organisations- och ledarkultur behöver utvecklas så att den bygger på att alla tar ansvar för överenskomna mål, gör nödvändiga prioriteringar och arbetar med ständiga förbättringar. Alla ska följa överenskomna bemanningsmål som motsvarar budget. Uppföljning ska ske månadsvis och vid avvikelse ska ytterligare åtgärder tas fram.

Förtydligande av att finansieringsprincipen gäller för samtliga nivåer i organisationen måste inskärpas. Vilket innebär att beslut om nya satsningar måste följas av beslut om finansiering. Vid större investeringar måste det även till politiska beslut. Även prioritering av verksamhet måste tydliggöras och inledningsvis behöver verksamhet omprioriteras genom att bland annat minska antalet nya initiativ. Vissa pågående initiativ bör pausas eller avslutas. Den medicinska utvecklingen av både nya läkemedel, medicinska metoder och hjälpmedel gör det möjligt att behandla allt fler och äldre patienter. Det är en mycket positiv utveckling som dock medför kraftigt ökade kostnader. Det är speciellt utmanande för en region med en relativt liten befolkning som samtidigt har ett universitetssjukhus. Uppdraget gäller inte bara för Västerbotten utan för hela den norra sjukvårdsregionen samtidigt som universitetssjukvården behöver investera i ännu mer avancerad medicinteknisk utrustning.

Kärnverksamheten måste prioriteras och vissa andra uppdrag kan förändras. Den ekonomiska styrmodellen med anslagsbudget har nått vägs ände i Västerbotten utifrån nuvarande utformning. Budgeten styr idag inte verksamheten och det saknas incitament för verksamheten att hålla budget. Det finns flera faktorer till det, ett exempel är att verksamheter som håller budget inte belönas för det. Därför vill Alliansen utreda en ny ekonomisk modell där incitamentsstrukturer och mer lokal styrning och ansvar av verksamheten bör vara en del. Först då går det följa upp, utvärdera och utkräva ansvar. Vidare behöver modellen för ekonomistyrning nå högre grad av prestationsbaserad ersättning. Inom den modellen ska verksamheterna inom primärvård och slutenvård få behålla upp till 80 procent av sitt överskott. Alla verksamheter ska årligen beredas möjlighet att inför nämnden redogöra för sina utmaningar och arbetet med att klara detta inom tilldelad budget. Alla verksamheter ska årligen beredas möjlighet att inför nämnden redogöra för sina utmaningar och arbetet med att klara detta inom tilldelad budget.

Arbetet med översyn av lokaler måste utvecklas ytterligare för att åstadkomma mer resurseffektiva lokaler. Därför behövs en översyn av regionens lokaler med utgångspunkt att kunna avyttra, riva och ta in externa hyresgäster som har samband med vård. Till det behöver även en ny hyresmodell knytas där lokalkostnaderna finns med i verksamheternas budgetar. Detta för att varje berörd verksamhet ska ta ett större ansvar för sina lokaler och därmed kunna frigöra resurser och effektivisera lokalnyttjandet. Psykiatrin som finns lokalt i länet bör flytta intill sjukstugorna. Samordning av lokaler även för folktandvården bör prioriteras.

Förslag

· Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en ny ekonomisk modell inklusive styrmodell där incitamentsstrukturer för verksamheterna bör utformas så att det finns riktiga incitament att hålla budget, mer lokal styrning och ansvar men också mer lokalt ansvarsutkrävande. I detta uppdrag ingår även att se över strukturen med ändamålsenligheten i länskliniker.

· Regionstyrelsen får i uppdrag att justera modellen för ekonomistyrning för att nå högre grad av prestationsbaserad ersättning. Inom den modellen ska verksamheterna inom primärvård och slutenvård få behålla upp till 80 procent av sitt överskott ta med sig hela sitt underskott.

· Regionstyrelsen får i uppdrag att justera hälsovalet för att underlätta etableringar av mindre hälsocentraler.

· Regionstyrelsen får i uppdrag att se över samtliga regionens lokaler för att kunna, avyttra, riva och ta in externa hyresgäster.

· Regionstyrelsen får i uppdrag att införa en hyresmodell där lokalkostnaderna finns med i verksamheternas budgetar. Detta för att varje berörd verksamhet ska ta ett större ansvar för sina lokaler och därmed kunna frigöra resurser och effektivisera lokalnyttjandet.

· Regionstyrelsen får i uppdrag att tillställa regionfullmäktige att när coronapandemin börjat avta återinföra avgifter för ej avbokade besök samt se över storlek på avgift.

· Regionstyrelsen ser över 1%-målet för konstinvesteringar som sker i samband med nyinvesteringar i fastigheter med målsättning att halvera det.

· Regionstyrelsen får i uppdrag att se över hur karriärvägar för alla yrkesgrupper kan förbättras, där kompetensutveckling ska löna sig.

· Regionstyrelsen övergripande strategi för upphandling av livsmedel är att närproducerat ska prioriteras framför ekologiska importerade produkter.

· Alla basverksamheter ska årligen beredas möjlighet att inför respektive driftsnämnd redogöra för sina utmaningar och arbetet med att klara detta inom tilldelad budget.

Staten måste komma igång med en informationskampanj om varför man ska vaccinera sig

Av , , 2 kommentarer 5

Det kommer allt mer alarmerande rapporter om att vårdanställda inte vill vaccinera sig. Jag kan i grunden förstå att det finns en oro för något nytt. Samtidigt vet vi att de vaccin som tagits fram är framtagna enligt alla regelverk och utvärderade precis som vanligt. Vi kan alltså känna oss trygga med att de vacciner som erbjuds följer de krav som ställts upp. Jag är övertygad om att den oro som nu finns skulle ha varit lägre om staten kommit igång med sin vaccinationskampanj om varför man ska vaccinera sig. Det är hög tid att staten kommer igång med sitt arbete inför den storskaliga vaccinationsarbetet börjar.

Det krävs ett nytt ledarskap för en bättre sjukvård i hela länet

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi befinner oss mitt i en världskris och en rådande coronapandemi som vi inte varit med om på årtionden. Västerbotten har drabbats hårdare under senhöst och vinter än vid första utbrotten i våras. Vårdens medarbetare har det riktigt ansträngt just nu vilket kommer att ha bestående effekt för en lång tid framöver. Något som är positivt är att vaccineringen påbörjats. De direkta och indirekta effekterna av coronapandemin kommer att prägla Region Västerbotten under mycket lång tid framöver. Det gör att arbetet med att komma till rätta med det strukturella underskottet motsvarande 220-280 mkr blir ännu tuffare. Förutom en tuffare arbetsmiljö för vårdens medarbetare har även vårdskulden ökat som ett resultat av pandemin.  Det finns några få ljusglimtar i form av bättre samarbete, digitalisering, effektivisering av olika processer som kan överföras till vardaglig verksamhet.

 

Det går inte längre att blunda för verkligheten att sjukvården i länet har kraftiga problem med ekonomin. Från Alliansen kan vi inte nog understryka att för att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård och utveckling är det viktigt att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Vi väljer att inte skjuta utmaningar framför oss. Från våra partier har vi under flera års tid presenterat förslag på reformer och prioriteringar för att vända utvecklingen. Det är ingen tvekan om att det krävs kraftfulla åtgärder.

 

Vi har lagt förslag om att förbättra vårdkedjorna så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde. Vården ska organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop för att undvika dyra lösningar till en sämre kvalité för patienten. Pandemin har visat att läkarmedverkan i kommunernas äldreomsorg måste stärkas, därför väljer vi att göra en riktad satsning på det samt stärka primärvården ytterligare. En av de åtgärderna är en primärvårdsreform med riktade satsningar på primärvården samt en snabbare omställning till Nära vård. En viktig del i vår reform är att införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam. En stärkt primärvård bidrar till bättre vård till en lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser.

 

Vårt vidsträckta län innehåller stora glesbefolkade områden som ställer särskilda krav på hälso- och sjukvårdens utformning. Det krävs en god och nära vård med starka hälsocentraler och sjukstugor, ambulans, akutsjukvårdsplatser, mobila lösningar och distansöverbryggande teknik. Öppettiderna på länets hälsocentraler behöver förlängas. Digitala lösningar och hälsocentralerna ska vara första linjens vård för de som inte har ett akut behov av avancerad sjukvård. Genomförandet av en god och nära vård kommer att ge medborgare en mer tillgänglig vård samtidigt som det är resurseffektivt, en omställning mellan sjukhusvård och primärvård måste prioriteras tydligare. En god och nära vård kan säkerställas om vi får en fungerande samverkan i regionen kring vård och hälsa.

 

Arbetsmiljön måste förbättras så regionen på allvar kan bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste tillskapas, ledarskapet stärkas och fortbildning måste vara en självklarhet i det livslånga lärandet. Arbetet mot den psykiska ohälsan måste stärkas, inte minst i gruppen barn och unga.  Arbetet för jämställdhet inom alla regionens ansvarsområden ska vara prioriterat och transparent.

 

Region Västerbotten har även ett viktigt ansvar för den regionala utvecklingen i länet. Ett hållbart och innovativt tillväxtarbete är viktigt och det är genom tillväxt som skatteintäkterna i Västerbotten kan öka. För att regionen ska vara attraktiv och få goda förutsättningar krävs både regional utveckling och en god hälso- och sjukvård. Båda är beroende av varandra. Effekterna av pandemin riskerar tyvärr att slå ut många mindre företag och det kommer att krävas insatser för dessa företag i vår region. Det behöver bli fler företagare i hela länet och även inom välfärden. Vi vill göra det enklare för mindre företag att etablera sig – valfrihet oavsett var i länet man bor.

 

Om vi ska åstadkomma en bättre utveckling av vårt län krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Regionens grundproblem är att maktinnehavet med mer än 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att våga pröva nya lösningar. Med vårt förslag till tilläggsbudget för Region Västerbotten kan vi ta ett första viktigt steg mot en bättre sjukvård i hela länet. Vår vilja är att du som medborgare ska kunna känna dig trygg i att det finns tillgång till sjukvård i hela länet.

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Minska biståndet med 16 miljarder – satsa mer pengar på sjukvården

Av , , 2 kommentarer 10

Västerbotten hade mycket stora problem med ekonomi och vårdköer redan innan pandemin. Det har nu blivit mycket värre. Västerbotten har sedan tidigare ett stort lån för tidigare års investeringar samt 333 mkr som ska återställas av tidigare års underskott. Till det beräknas det strukturella underskottet motsvara 220-280 mkr, det är pengar som verksamheten kostar mer än vad det finns resurser för.

Bara i Västerbotten väntar 4014 personer längre än vårdgarantins 90 dagar. Endast 23% av barn- och unga får den hjälp dem har rätt till inom vårdgarantin för ett första besök inom BUP.

Med vårt förslag till nationell statsbudget skulle 16 miljarder kunna läggas på problem som vi har på hemmaplan till exempel inom sjukvården i Västerbotten.

Hur minskar vi vårdgapet mellan kommun och region?

Av , , 2 kommentarer 3

Coronapandemin har synliggjort behovet av att stärka den medicinska kompetensen inom den kommunala hälso- och sjukvården samt samverkan med regionens läkarmedverkan. Det gäller särskilt gruppen multisjuka, oftast äldre, som har stora behov av en sammanhållen vård och omsorg. Här är behovet som störst av samordning mellan och inom respektive organisation. Det är framför allt mellan kommun och regionen som problemet är som störst. Allt för ofta är såväl vård som omsorg okoordinerad och fragmentiserad. Detta är tyvärr inget nytt problem utan funnits länge och även något jag berört här på min blogg  och på debattplats vid flera tillfällen.

Från Moderaternas sida har vi under en mycket lång tid påtalat bristen av samverkan mellan länets kommuner och regionen. Dels har kritiken handlat om att medicinskt färdigbehandlade patienter blir kvar på sjukhuset i onödan. En annan del av kritiken har handlat om att patienter bollas runt mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal äldreomsorg. Ett bollande som leder till att patienter faller mellan stolorna och skapar lidande när ingen har helhetsansvaret. Något annat som även påtalats är det juridiska hindret som omöjliggör sammanhållen journalföring. Vårdpersonal i regionen och kommunen kan helt enkelt inte läsa varandras journaler fast det hade varit bäst för den enskilde patienten eller brukaren. Det finns goda skäl att stärka upp arbetet med en individuell planering som kombineras med geriatrisk bedömning, stöd och utbildning till patienter och anhöriga. Dessutom att det sker en uppföljning av patienten efter utskrivning, framför allt genom primärvården. Andra konkreta åtgärder som måste komma på plats eller förstärkas är ökad användning av teknik i samband med utskrivning, såsom videomöten samt en fast läkarkontakt med ett tillhörande vårdlag i primärvården.

Även om gruppen till antal är liten så är det viktigt att komma ihåg att de står för betydande andel av den samlade vårdkonsumtionen. Cirka fem procent av befolkningen konsumerar mer än 50 procent av vårdens resurser. Här finns en av de största möjligheterna att effektivisera och få en lägre kostnad samtidigt som det går att skapa bättre vård och omsorg för den kroniskt sjuka patienten. Snittåldern för inflyttning på ett särskilt boende är till exempel vid Umeå kommun 87 år. I genomsnitt, om även servicehus räknas in, stannar en brukare i 1,7 år. Med beaktande av hur mycket sjukvård som krävs för dessa brukare är frågan om hur ändamålsenligt de organisatoriska stuprören är mellan de olika huvudmännen är. Om inte annat behöver frågeställningen problematiseras. Ett exempel är att runt hälften de kvinnor som är 80 år och äldre skrivs in igen på sjukhus inom 30 dagar trots att det individen ansetts varit medicinskt färdigbehandlad. (Socialstyrelsen 2017). Samma rapport visade på att strax under tio procent var inskrivna på sjukhus två eller fler gånger de sista 30 dagarna i livet. Detta vansinniga bollande fram och tillbaka är många gånger orsakat av stora brister i samverkan mellan sjukhusvården, primärvård och kommunernas vård och omsorg. Detta måste brytas!

Ibland lyfts det i debatten om att bara mer resurser i sig skulle lösa de redogjorda problemen. Som bilden visar har svensk äldreomsorg och hälso- och sjukvård relativt sätt andra OECD-länder mycket resurser. Det var alltså inte relativt andra länder en ekonomisk resursbrist som orsakade att så många dödsfall inom äldreomsorgen i Sverige.

En av grunderna till att uppdelningen ser ut som den gör är 1992 års Ädelreformen som förflyttade sjukhemmen från landstingen till kommunerna. Även ansvaret för funktionshinder (LSS) överfördes 1994. Året därpå förflyttades även den psykiska långtidsvården över till kommunerna. Dessa reformer ska ses i ljuset av den lågkonjunktur Sverige befann sig i början av 90-talet vilket skapade ett tryck på offentlig sektor att hålla ned kostnaderna.  Den 1 september 2013 övertog länets kommuner ansvaret för hemsjukvården. I och med båda dessa förändringar i ansvar har kommunerna ett mycket stort åtagande för vård och omsorg.

Finland har åtminstone funderat kring dessa frågor, redan innan pandemin. I finländska Österbotten är de just nu i slutfasen av ett frivilligt bildande av ett nytt organisatoriskt välfärdsområde med start 1 januari 2021.Välfärdsområdet som skulle kunna liknas en svensk region får då en sammanhållen och integrerad specialist-, primärvård samt de ingående kommunernas äldrevård samt sociala arbete. Hittills har 11 av 13 kommuner tagit beslut om en sådan överföring. Kommunerna behålls i övrigt intakta. Även om Sverige inte skulle bestämma sig för att göra motsvarande förändring skulle det säkerligen gå att ta inspiration därifrån. Ett sådant förhållningssätt till en reell problemlösning utifrån ett organisatoriskt perspektiv skulle vara väsentligt mer framgångsrik än som många debattörer just nu hävdar att bara staten tar över så blir allt bra. Staten kommer inte själv att sköta driften av någon hälso- och sjukvård. Ansvaret kommer att delegeras som i Norges fall till ett fåtal Hälsoföretag.

Precis som Coronakommissionen konstaterade har den svenska strategin, som regeringen ytterst är ansvarig för, misslyckats med att skydda våra äldre. Det visade även den kritiska IVO-rapporten som pekade på brister i samverkan mellan landets kommuner och Sveriges regioner. Så även i Västerbotten. Med den kritiken är det lämpligt att starta en framåtsyftande diskussion om hur vi bäst åstadkommer en förbättring av vården av våra äldre. För att detta omänskliga bollande av våra äldre och multisjuka ska få ett slut måste det till politiska åtgärder och beslut. Från Moderaterna vill vi bidra och komma med de lösningar som krävs för att detta ska få ett stopp.

 

 

 

Vi måste öka vaccineringstakten – kosta vad det kosta vill

Av , , 2 kommentarer 6

Följande skriver Moderaternas partiledare Ulf Kristersson idag:

Vi måste öka vaccineringstakten – kosta vad det kosta vill

I Israel har redan var femte invånare fått sin första vaccindos. I Sverige har vi i likhet med övriga EU-länder just kommit igång. Nu behövs ledarskap och konkret handling av regeringen för att vi ska nå målet att massvaccineringen ska vara klar till sommaren.

Varje månad som vaccinet dröjer leder till förluster av många människoliv, som naturligtvis inte kan värderas i pengar. Till det kommer en gigantisk ekonomisk kostnad för hela samhället. För svensk del har Riksbanken talat om upp till 25 miljarder kronor per månad om vaccinet dröjer. Ingen möda får alltså sparas. Och erfarenheterna från den långsamma starten med coronatester i våras måste leda till ökat engagemang nu.

Det är självklart att äldre personer och andra i olika riskgrupper ska ha högsta prioritet. Men Folkhälsomyndighetens ursprungliga plan var inte helt förankrad i sjukvårdens verklighet. Under helgerna har flera regioner själva fått besluta om att även ge vårdpersonal högsta prioritet. Något som andra länder gjort redan från första början.

Dessa prioriterade grupper kommer Sverige säkert klara av relativt snabbt. Men för att få stopp på smittspridningen och kunna återgå till en mer normal tillvaro, krävs immunitet på samhällsnivå. Och för att nå dit måste en mycket stor del av befolkningen vaccineras.

Det kommer krävas enorma insatser för att vi som land ska klara den uppgiften till sommaren. Det handlar om Sveriges största vaccinationsinsats någonsin, som dessutom ska genomföras mitt under en pågående pandemi. Helt avgörande är naturligtvis att regeringen ser till att leveranserna av vaccin kommer fram i tid – detta är entydigt statens uppgift. Men regeringen behöver kliva fram och ta täten på flera kritiska punkter:

Agera så att Astra Zenecas vaccin kan godkännas snabbare i EU

Astra Zenecas covid19-vaccin godkändes i Storbritannien i slutet av december, men inom EU tar det mycket längre tid. Unionens nya läkemedelsmyndighet EMA talade först om februari, men efter kritik talas det nu om slutet av januari. Storbritanniens tillståndsmyndighet håller hög klass, och är alltså klar med sin prövning. Varför är EMA så mycket långsammare? Andra EU-länder protesterar, men från Sverige är det tyst. Den svenska regeringen måste nu agera i Bryssel, ställa kritiska frågor och driva på.

Agera för att Sverige på egen hand kan köpa upp tillgängligt vaccin

Efter växande kritik, inte minst i Tyskland, har EU de senaste dagarna köpt upp fler vaccindoser. Det är bra. Men Sverige bör inte nöja sig med det. Vilka andra möjligheter för Sverige att själv få köpa doser finns, om EU:s kommer för sent? Vilka andra vaccin finns tillgängliga på den internationella marknaden, och hur ser den svenska planen ut för att göra akuta köp på egen hand, om väntade EU-leveranser skulle utebli? Regeringen måste omedelbart redovisa en plan för detta.

Dra nytta även av Försvarsmakten och privata aktörer i vaccinationen

I regionerna finns etablerade system och god erfarenhet för att genomföra storskalig vaccination, och de jobbar på metodiskt och målinriktat. Men den volym vi talar om i massvaccinationen är helt unik, och många aktörer kommer att behöva bidra. Flera privata vårdgivare är redo. Även Försvarsmakten står beredd, enligt ÖB Mikael Bydén. Medan försvaret spelar stor roll i andra länders vaccination, har den svenska regeringen hittills uppvisat ett märkligt ointresse. Regioner runt om i landet upphandlar nu privata aktörer, men bara regeringen kan ge Försvarsmakten i uppdrag att ställa sina resurser till förfogande. Det bör ske omedelbart.

Släpp arbetsgivare och vårdgivare fria när vårdpersonal, äldre och andra riskgrupper är vaccinerade

När vi klarat av de prioriterade grupperna bör även arbetsgivare få en nyckelroll i vaccineringen. Med företagshälsovård och andra resurser skulle många arbetsgivare kunna spela en stor roll när det gäller vaccinering av sina anställda. Här krävs nationell samordning.

En storskalig nationell vaccinationskampanj måste startas

Om vaccinet levereras i tid, och organisationen finns på plats, återstår att få nästan alla att också låta vaccinera sig. Vi vet redan att det finns stora grupper i samhället som i hög grad avstått att testa sig för covid-19, och att risken finns att de inte heller blir vaccinerade. Dessutom finns ett mer eller mindre utbrett vaccineringsmotstånd, även om det ser ut att minska. Det finns ingen tid att förlora om alla invånare i Sverige ska vara startklara redan om en eller två månader. En nationell informationskampanj borde redan vara igång. Regeringen och ansvariga myndigheter måste nu agera.

Ta fram ett svenskt vaccinpass och ett nationellt system för hur det ska användas

I Danmark håller regeringen på att utveckla ett vaccinpass, alltså ett intyg som visar att du är vaccinerad mot covid-19. Man kan förutsätta att vaccinering i framtiden kommer vara ett krav för olika resor. Ett system med vaccinpass skulle också ge möjligheter att öppna upp samhället och gradvis återgå till ett läge där olika näringsidkare och andra tillåts agera utan olika restriktioner. Regeringen måste snarast se till att ett nationellt system för detta tas fram.

Vaccinet är vårt hopp, Sveriges vaccinsamordnare har gjort ett bra jobb och landets regioner jobbar hårt. Men jag befarar att regeringen underskattar de enorma insatser som krävs för att Sverige ska klara av den här unika massvaccineringen. Det kräver ledarskap och proaktiv handling, även nationellt. Det är dags för regeringen att kliva fram och ta täten.

Viktigt att stärka den medicinska kompetensen i äldrevården

Av , , Bli först att kommentera 2

Coronapandemin har synliggjort behovet av att stärka den kommunala hälso- och sjukvården. Precis som Coronakommissionen nyligen konstaterade har den svenska strategin, som regeringen ytterst är ansvarig för, misslyckats med att skydda våra äldre. Det visade även den kritiska IVO-rapporten som pekade på brister i samverkan mellan landets kommuner och regioner. Nu är det förvisso ingen ny kritik, utan ett glapp som egentligen funnits sedan Ädelreformen 1992.

Moderaternas har under en mycket lång tid påtalat bristen av samverkan mellan länets kommuner och regionen. Dels har kritiken handlat om att medicinskt färdigbehandlade patienter blir kvar på sjukhuset i onödan. Vidare har kritik riktats på hur patienter bollas runt mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal äldreomsorg utan att någon har ett helhetsansvar. Även de juridiska hindren som omöjliggör sammanhållen journalföring är något vi länge påtalat.

Nu finns det förslag om att lösningen på bristen på samverkan skulle vara att kommuner ska kunna få anställa läkare. Tyvärr är det inte så enkelt. Kommuner och regioner har ett gemensamt ansvar för att sköra och sjuka äldre får en sammanhållen vård och omsorg som gör att de kan leva ett självständigt liv, utan att i onödan behöva vistas på sjukhus. Det behövs kontinuitet och en god planering, vilket har synliggjorts extra mycket under pandemin. Läkarmedverkan ska inte blandas ihop med ett medicinskt ledningsansvar. Det medicinska ledningsansvaret i kommunerna är tydligt. Kommunen som huvudman har det övergripande ansvaret för en god och säker vård. De medicinskt ansvariga sjuksköterskorna i kommunerna har, enligt lag, också ett särskilt medicinskt ansvar för rutiner, läkemedel, delegeringar, journalföring och hantering av avvikelser.

Utredningen om Nära vård markerar tydligt att bristerna i läkarbemanning ska lösas genom förbättrad samverkan mellan regioner och kommuner, inte genom att kommunerna tar över ansvaret och anställer egna läkare. Det handlar om bättre tillgänglighet, att avsätta tillräcklig med tid för läkare att träffa patienter, en ökad kontinuitet och ett utvecklat teamarbete. Kunskap, kompetens och bra arbetsrutiner behövs för att kunna ge personer med många sjukdomar en god och säker vård. Läkaren behöver finnas i en miljö som erbjuder kollegialt utbyte. Regionerna kan erbjuda en sådan miljö, liksom närhet till läkare inom specialiserad vård.

Det behövs en självrannsakan när det kommer till det svenska sjukvårdssystemet. Hur kommer det sig att vi har förhållandevis få allmänläkare i Sverige? Både andel och antal behöver öka. På vilket sätt bistår sjukhusvården primärvården och kommunerna med geriatrisk kompetens? Här finns det goda exempel att lära ifrån, såväl i vårt län som i andra regioner. En förstärkning behöver ske i primärvården så att det finns resurser att stödja länets äldreboenden. Att säkerställa en bra tillgång till läkare i kommunal hälso- och sjukvård är en komplex fråga som kräver flera parallella lösningar, det vill vi Moderaterna bidra till att hitta svar på.

 

Marie Morell (M)

Regionråd i opposition

Region Östergötland

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Region Västerbotten

 

Artikeln finns publicerad på Folkbladets debattplats som du hittar här.