Regionen behöver bli en bättre arbetsgivare

Av , , Bli först att kommentera 5

Regionen behöver bli en bättre arbetsgivare som kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. För det krävs ett batteri av förbättringar. Moderaterna tillsammans med alliansen i Region Västerbotten satsar i sitt budgetförslag 17 miljoner kronor redan i år. Tyvärr prioriterar inte den rödgröna majoriteten en sådan satsning.

 

Några av Moderaterna och Alliansens förslag

* Det ska löna sig bättre att utbilda och kompetensutveckla sig.

* Bättre löneutveckling för specialistutbildad vårdpersonal.

* Det måste löna sig bättre att jobba när andra är lediga

* Individuellt satta löner som är konkurrenskraftiga.

* Generell höjning av ob-tilläggen.

* Karriärstegar bör prövas för olika yrkeskategorier. Göra det enklare att arbeta efter 67 års ålder

* Arbeta med schemaläggning för att möta vårdens behov och bättre arbetsvillkor

* Låta fler kompetenser ta plats inom vården för att avlasta vårdens legitimerade vårdarbetare.

* All personal ska få jobba på toppen av sin kompetens

* En bättre introduktion för nya medarbetare

* Skapa fler kliniska karriärvägar i vården

* Stärka det goda och nära ledarskapet i sjukvården genom bland annat utbildning och mentorprogram.

Efter (M)-krav så slopas nu förmånsbeskattningen för vårdpersonal under pandemin

Av , , 1 kommentar 2

Moderaterna agerade under förra året och såg till att det infördes undantag av förmånsbeskattning med anledning av krisen. Vi menar att det är självklart att inte vårdpersonal ska behöva betala mer skatt och ägna tid åt komplicerande deklarationer för att man får parkera gratis vid jobbet eller för att någon bjuder på mat för insatser i pandemin. När S/MP-regeringen skulle leverera förslag med anledning av Moderaternas krav införde man tidsgränser så att undantagen av beskattning upphörde nu vid årsskiftet. Nu har Moderaterna i riksdagens skatteutskott säkrat att undantag av förmånsbeskattning för fri parkering och vissa gåvor så att undantagen gäller tillsvidare under krisen.

Får regionen vaccin så vaccineras länets befolkning

Av , , Bli först att kommentera 3

Det kommer allt fler alarmerande signaler om att tidsplanen för vaccineringen förskjuts allt längre fram i tiden. Region Västerbottens vaccinsamordnare säger exempelvis idag följande ” Enligt planen ska den sista fasen av vaccinationen, för friska personer över 18 år, ske mellan april och juni, men det är inte säkert att tidsplanen kommer att hålla.”. Det är mycket bekymmersamt. För att Sverige som land ska klara målet att hela den vuxna befolkningen ska ha erbjudits vaccination innan halvårsskiftet krävs det stabila leveranser av vaccin från läkemedelsbolagen. De förseningar som nu drabbar regionerna förskjuter vaccinationerna. Att vaccinera 8,2 miljoner svenskar med drygt 15 miljoner doser vaccin är en utmaning. Men det är ingen omöjlighet. Regionerna har mångårig vana vid stora vaccineringar. Den som nu genomförs är dock den största någonsin och planeringen har pågått sedan i somras.

Vaccinet, och att så många som möjligt väljer att vaccinera sig, är en nyckel till att bekämpa pandemin. Det är därför fullt förståeligt att debatten är livlig. Den blir dock mer stringent om utkrävande av ansvar riktas mot rätt part. Den överenskommelse som finns mellan regeringen och SKR är glasklar i fördelningen av roller och ansvar: Regeringen ansvarar för leveranserna och regionerna för vaccineringen enligt Folkhälsomyndighetensprioritetsordning.

I länet finns dagsläget en stor överkapacitet i form av mycket kvalificerad personal att tillgå om vacciner börjar komma. Det är enormt frustrerande att veta att de bara står och stampar och vill börja vaccinera. Budskapet från de övriga 20 regionerna är detsamma.

Enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKR ska regeringen ta fram nationell kommunikation kring vaccination och vidta åtgärder för att vi ska nå en så hög vaccinationstäckning som möjligt i befolkningen. En nationell kommunikationsinsats behöver komma igång snarast och riktas till de grupper som av ett eller annat skäl idag är tveksamma till vaccin eller svåra att nå. Med stöd i en nödvändig nationell kampanj för att motivera till vaccinering och skapa trygghet, kommer regionerna att fortsätta att ta sitt ansvar: att sprida information om när och var vaccinering kan ske för den som bor i regionen.

Sveriges regioner är skickliga på att hantera oväntade situationer. De stresstestas varje dag. Men de kan inte styra över tillgången på vaccin. Sedan vaccineringarna startade den 27 december har läkemedelsbolagens leveransplaner ändrats gång på gång och med korta varsel. En rigorös och detaljerad planering måste gång på gång göras om och osäkerheten kring hur mycket vaccin som kommer om en, tre eller sju veckor gör förutsättningarna minst sagt utmanande. Västerbotten och alla andra regioner i Sveriges hoppas nu att läkemedelsbolagen verkligen förstår allvaret i situationen och säkrar kommande leveranser redan under det första kvartalet. Det är i slutänden bolagens förmåga att förse regionerna med vaccin som bestämmer takten för vaccinationerna. Just nu lever de inte upp till det alls.

Läkemedelsbolagen måste leverera, staten måste säkra att så sker och kommuner och regioner behöver få tydliga förutsättningar för sin planering. Det är en kedja som kräver att alla i laget levererar.

Dopat resultat skymmer de verkliga utmaningarna

Av , , Bli först att kommentera 2

Pressmeddelande 210210: Dopat resultat skymmer de verkliga utmaningarna

Regionens bokslut är färdigt och visar på ett stort positivt ekonomiskt resultat för år 2020, likt resten av landets regioner. Bakgrunden är de enormt stora extra coronarelaterade statsbidrag som betalades ut under förra året. Totalt handlar det om 751 miljoner. Idag under pågående pandemi är det dessutom mycket svårt att veta hur länet och regionens sjukvård kommer att påverkas på lång sikt menar Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Maria Lundqvist Brömster (L) och Hans-Inge Smetana (KD).

– Det är självklart mycket positivt att regionen fått extra statsbidrag, det är något våra partier i riksdagen varit överens om. Däremot är förvaltningens bedömning av det strukturella underskottet på runt 220-280 miljoner kronor det som riktigt bekymrar oss. Därför krävs en fortsatt stram politik som prioriterar vård framför annat. Som gör en nödvändig omställning till mer kostnadseffektiv nära vård samt minskar regionens långa vårdköer.

Vidare menar alliansens gruppledare att det inte är rimligt att få så höga statsbidrag i framtiden. De pengar som vi nu får är det som staten har lånat och som på sikt behöver betalas tillbaka. Därför är det av största vikt att på allvar göra en omställning till en ekonomi i balans. I den omställningsplan som alla partier ställt sig bakom är hittills bara nått cirka 50 procent. Det kommer inte att räcka för att nå målet om en ekonomi i balans.

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C), gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L), gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare

 

Läs regionens pressmeddelande här:

Tillskapande av projektorganisationer löser inte regionens problem

Av , , Bli först att kommentera 2

Region Västerbotten har tillförts 105 mkr för uppskjuten vård. Det är mycket välkommet att regionen ges extra resurser för att hantera alla följdeffekter av pandemin. Vi från alliansen motsätter oss dock majoritetens förslag att etablera en särskild projektorganisation för att hantera  ” pågående pandemi, uppskjuten vård och fullgörandet av den sedan tidigare fastställda planen för att nå budget i balans”

–          Det är inte ändmålsenligt. Tvärtom kan arbetsformen göra mer skada än nytta. Vi i alliansen vill istället tillföra Hälso- och sjukvårdsnämnden statsbidraget på 105 mkr, säger regionoppositionsrådet Nicklas Sandström (M)

 

–          Frågorna som ska hanteras inom projektet är något som ordinarie driftsnämnder och linjeorganisation ska ansvara för. Mandat och befogenhet för detta projekt är högst oklart, säger Ewa-May Karlsson , gruppledare (C)

 

–          Alliansens förslag ger helt andra och bättre förutsättningar att genom normala beslutsvägar istället för en projektorganisation, hantera vårdskulden samt pandemin, säger Maria Lundqvist-Brömster, gruppledare (L)

 

–          Arbetssättet med en projektorganisation är kontraproduktivt och kan skada organisationens förmåga att nå en budget i balans och en köfri vård, säger Hans-Inge Smetana, gruppledare (KD)

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C), gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L), gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare

De rödgröna skjuter utmaningar på framtiden

Av , , Bli först att kommentera 4

Signaturen ”Observer” var i förra veckan nyfiken på hur Alliansens recept för nytt ledarskap för sjukvården i Region Västerbotten ser ut. Till att börja med behöver det framhållas att Region Västerbotten har under mycket lång tid haft stora problem med en ekonomi i balans. Det strukturella underskottet, pengar som verksamheten kostar mer än vad det finns budget för, bedöms vara runt 220-280 mkr. Sett till effekterna av pandemin kommer det bli än svårare, men än viktigare, att komma till bukt med detta tillsammans med de växande vårdköerna. Vi kan inte nog understryka att för att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård och utveckling är det viktigt att regionen har en långsiktigt hållbar ekonomi. I vårt förslag till tilläggsbudget satsar vi bland annat på att förbättra vårdkedjorna så att patienter slipper skickas runt i systemet.

 

Vårdens medarbetare kämpar i en allt tuffare miljö. Arbetsmiljön måste förbättras, karriärvägar tillskapas, ledarskapet stärkas och fortbildning vara en självklarhet. De lärdomar vi tar med oss från år 2020, kring digitalisering, samarbete och effektiviseringar av processer ska vara självklara byggstenar i Västerbottens hälso- och vårdverksamheter framöver. Pandemin har visat att läkarmedverkan i kommunernas äldreomsorg måste förbättras och här gör vi en riktad satsning. Vi satsar även på en primärvårdsreform och en snabbare omställning till Nära vård. En viktig del i vår reform är att införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam. En stärkt primärvård bidrar till bättre vård till en lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser. De rödgröna fortsätter att skjuta utmaningar på framtiden. I Alliansen har vi däremot den politiska förändringskraft som krävs för en långsiktig ekonomi, och för en god och nära hälso- och sjukvård i hela Västerbotten.

 

Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C), gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L), gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare

 

Denna replik här publicerad i Folkbladet, länk här.

Förbättrad kompetensutveckling och fler karriärvägar

Av , , Bli först att kommentera 3

Medarbetarnas kompetens är förutsättningen för vårdens kvalitet idag och i framtiden. Personalen inom vården måste erbjudas nya och fler karriärvägar, ha en bra och rättvis löneutveckling samt få den uppmärksamhet de förtjänar för sina dagliga och viktiga insatser. Vi vill med utgångspunkt i personalens situation göra flera förändringar som stärker deras utveckling och vägar till karriär och därigenom skapa högre kvalitet. Det ska vara ett attraktivt och naturligt val att arbeta inom sjukvården. Möjligheten till karriärvägar ska finnas för alla yrkesgrupper. Vi ska också jobba med att bredda utvecklingsarbete som gör verksamheterna i regionen tillgängliga och attraktiva för fler människor med olika bakgrund och perspektiv. För att komma längre i arbetet behövs det  ett aktivt arbete, i dialog med regionens fackförbund, för att kartlägga vilka arbetsuppgifter som kan kompetensförskjutas till andra yrkesgrupper.

Kompetensutveckling ska löna sig. Specialistutbildade sjuksköterskor och annan specialistutbildad personal behöver en bättre löneutveckling. Genom en mångfald av arbetsgivare skapas också en bättre arbetsmiljö som tar hänsyn till personalens olika behov och önskemål. Bristen på sjuksköterskor vill vi möta genom att utöka antalet utbildningsplatser och införa ett introduktionsår för nyutbildade sjuksköterskor. Men även satsningar på fler yrkeskategorier inom sjukvården måste stärkas.

Varför ska de som arbetar prioriteras bort i vaccinkön?

Av , , 4 kommentarer 9

Regeringen och Folkhälsomyndigheten kom igår med nya riktlinjerna för prioritering av vaccination. Numera ska ”Materiella förhållanden, arbetsvillkor,  psykosociala aspekter och levnadsvanor” ska alltså vägas in när turordningen bestäms för vem som ska prioriteras. I den nationella planen för vaccination sägs också uttryckligen att ”papperslösa” ska prioriteras inom priogrupp 3. Det är problematiskt av flera skäl. Den allmänna vaccineringen ska vara just allmän, och präglas av jämlikhet och likabehandling. Regeringen och myndigheterna ska avstå från sortering som bygger på vaga grunder och som riskerar att skapa motsättningar.

En sådan prioriteringsordning riskerar dessutom att försinka hela vaccinationsprocessen, när diffusa nationella gränsdragningar ska omvandlas till turordning hos regionerna som ska vaccinera. Ska de som bor i utsatta områden alltid prioriteras framför de som inte gör det? Ska trångbodda alltid prioriteras framför de som bor själva? Eller papperslösa prioriteras framför de som bor här lagligt? Exakt vilka levnadsvanor ska vara relevanta för att avgöra prioritering? Exakt vilka levnadsvanor ska vara relevanta för att avgöra prioritering? Det framgår inte heller vilket faktaunderlag regionerna ska utgå från när dessa avvägningar ska göras. Sverige har på goda grunder stränga lagar och regler som förbjuder registrering och behandling av känsliga personuppgifter och dessutom förbud mot diskriminering och särbehandling.

Regeringen behöver göra ett omtag kring dessa riktlinjer. Dessutom blir det än mer tydligt att det krävs en omfattande statlig informationskampanj för att nå just dem som kanske inte annars vill vaccinera sig. Det är rätt väg att gå för att få så många som möjligt att ta vaccinet. Men på den punkten händer tyvärr ingenting.

Hallengren (S) försöker att skriva om historien

Av , , Bli först att kommentera 7

Kritiken mot regeringens hantering av pandemin har växt sig allt starkare, inte minst efter att Coronakommissionen konstaterade att den höga smittspridningen är det främsta skälet till att så många dött i Sverige. Och i slutet av förra veckan plockades plötsligt den mest kritiserade delen av svenska strategin bort från den officiella texten på regeringens hemsida.

Det handlar alltså inte om ett kommatecken, utan om en central formulering.

Tidigare stod att ”Det övergripande målet med regeringens arbete är att minska takten på smittspridningen, det vill säga att platta till kurvan så att inte väldigt många blir sjuka samtidigt.”

Men i slutet av förra veckan har detta plötslig ändrats till: ”Det övergripande målet med regeringens arbete är att minska smittspridningen i samhället.”

Naturligtvis väcker detta frågor. Men istället för att redogöra för vad som skett, säger socialminister Lena Hallengren till Expressen att ”det saknas proportioner” och avfärdar oppositionens frågor med att ”de vill ha svar på väldigt mycket”.

Precis som Ulf Kristersson påtalar i ett utspel idag finns det uppenbarliga skäl att ifrågasätta regeringens agerande. Detta handlar alltså inte om att andra partier lägger ord i regeringens mun, utan om att någon på Socialdepartementet skrivit om coronastrategin i tysthet. Som vanligt finns det ingen som tar ansvar – allt är alltid någon annans fel. Denna gång skyller man på att någon kommunikatör gjort denna ändring av misstag. Det låter inte trovärdigt. Hallengrens arrogans duger inte som svar. Nu måste regeringen utreda vad som hänt och redovisa resultatet publikt.

Bra med minskning av regionens centrala anslag

Av , , Bli först att kommentera 3

Den politiska rödgröna majoriteten går nu fram med förslag om att minska ned de centrala anslagen under Regionstyrelsen. Det välkomnar Moderaterna och Alliansen. Vi har under en mycket lång tid sett ett behov av att prioritera vård framför annat. Utöver det som föreslås har vi i vårt förslag på tilläggsbudget för år 2021 valt att minska ned anslag för målområde samt regiondirektörens ej fördelade budget. Utöver det föreslår vi även minskning av den centrala administrationen. Till det är det även oerhört viktigt att se över vilka processer och rutiner som faktiskt inte är direkt eller indirekt värdeskapande för patienterna med målsättning att upphöra med detta.