Sju förlorade år med Stefan Löfven

Av , , Bli först att kommentera 10

I torsdags presenterade regeringen sin vårproposition och vårändringsbudget. Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politisk talesperson, konstaterade på en pressträff samma dag att det har varit sju förlorade år med Stefan Löfven. Moderaterna erbjuder en politik för att vända utvecklingen, genom att pressa tillbaka arbetslösheten, bekämpa kriminaliteten och förbättra integrationen.

Arbetslösheten har ökat mest i hela EU sedan Stefan Löfven blev statsminister. I stället för lägst arbetslöshet i EU har det blivit nästan högst. Aldrig förr har så många varit långtidsarbetslösa. Det drabbar både den som inte har ett jobb att gå till och skattebetalarna som får betala för det. Arbetslösheten kommer att tränga undan välfärden.

Under Löfvens tid som statsminister har otryggheten ökat på alla håll i landet och kriminaliteten har blivit grövre. Barn utsätts får rån och våldet ökar samtidigt som vi har brist på poliser i hela Sverige. Nästan varannan ung kvinna känner sig otrygg om kvällen i det egna kvarteret.

Varannan invandrare är inte självförsörjande. Det är kostsamt och skapar stora problem. Många barn växer upp i familjer där föräldrarna aldrig går till jobbet och det förstärker utanförskapet.

Trots att utvecklingen går åt fel håll verkar finansminister Magdalena Andersson nöjd. I vårbudgeten fortsätter regeringen med samma dåliga politik och presenterar inga lösningar på Sveriges stora problem. Moderaterna konstaterar att:

Krisstöden behöver nå ut – regeringen presenterar ingen strategi för det.

  • Mer av EU:s sämsta jobbpolitik: Regeringen fortsätter att satsa på extratjänster, där utvärderingar visar att mindre än fem procent får jobb – kostnaden per jobb är 8 miljoner kronor. Satsningar på SFI är inte kopplade till kravställande – det behövs en utbildningsplikt och språkkrav som fungerar.
  • Tryggheten fortsatt lågprioriterad: Regeringen satsar noll kronor till polisen – Nämnden för hemslöjd får däremot ökade anslag. Den särskilda lönesatsningen på polisen tar slut i år och regeringen aviserar ingen förlängning.
  • Mer av ineffektiva klimatåtgärder: Regeringen drar ner på internationella klimatinvesteringar, där utsläppsminskningarna per krona är störst. Regeringen sänker ambitionen för elektrifiering av transporter och laddinfrastruktur – är det mot bakgrund av elbristen?
  • Moderaterna har politik för att vända utvecklingen: Pressa tillbaka arbetslösheten genom bidragstak och sänkt skatt på arbete. Bekämpa kriminaliteten genom bl.a. fler poliser, bättre möjligheter att avlyssna gängen och dubbla straff för gängkriminella. Och förbättra integrationen – med skärpta krav på att lära sig svenska och bättre drivkrafter till arbete.

Dags för ett maktskifte – Moderaternas vårkampanj

Av , , Bli först att kommentera 4

Igår deltog jag på materialutdelning som en del av Moderaternas vårkampanj. I förrgår var vi på Ersmark och igår på Grisbacka/Grubbe. På kampanjen deltog förutom trevliga partikollegor även familjens hund Nova som fick följa med. Vi kommer att fortsätta under ett antal kvällar under denna månad med utdelning, som komplement till allt arbete som i pandemitider bedrivs via sociala medier.

Socialdemokraterna har gjort sitt. Sex år med Stefan Löfven har gett högre kriminalitet och högre arbetslöshet. Vi moderater ser att Sverige är på fel väg. Vi vet också att vi kan vända utvecklingen. Då måste vi prata klarspråk om problemen och vilka lösningar som finns.

Gå in på sidan www.maktskifte.nu och gör din röst hörd.

Det är dags för en ny start för Sverige!

Mycket svagt resultat för regionen trots pengaregn från staten

Av , , Bli först att kommentera 2

Igår hanterade regionstyrelsen årsredovisningen för år 2020. Från M, C, L och KD framförde vi följande synpunkter på året som varit:

Årsredovisning 2020

År 2020 var i många avseenden ett exceptionellt år. Coronapandemin som, fortfarande pågår, kom att prägla och överskugga hela Region Västerbottens verksamhet. Än så länge har Regionen klarat av situationen i hälso- och sjukvården förhållande vis väl. Detta tack vare alla hjältar i vården. De förtjänar ett extra stort tack! Helt avgörande för att vända utvecklingen för länet och få ett stopp på pandemin är att regeringen säkerhetsställer att regionen får tillgång till vacciner.

De direkta och indirekta effekterna av coronapandemin kommer att prägla Region Västerbotten under mycket lång tid framöver. Det är viktigt att slå fast att Region Västerbotten hade riktigt stora och utmanande problem redan innan pandemin. Dessa problem har förvärrats i och med en lång och utdragen pandemi. Vårdköerna har inte kunnat arbetas bort utan är fortsatt alldeles för långa. Arbetsmiljö och regionens förmåga att jobba för att bli en mer attraktiv arbetsgivare har inte kunnat prioriteras. Förutsättningarna för många av länets företag har försämrats även om det finns undantag. Pandemin har drabbat bärande delar av samhället kraftigt. Företag skapar resurser till den gemensamma välfärden. När företagen påverkas av pandemin drabbar det välfärden i form av minskade skatteintäkter. Kultursektorn har drabbats hårt av alla restriktioner.

En annan konsekvens är att omställningen till en ekonomi i balans försvårats. Det strukturella underskottet är mellan 220-280 miljoner kronor. När det gäller kommande tio års investeringar så är sju av 15 miljarder ofinansierade. Den strukturjusterade kostnaden, där hänsyn tagits till geografi och befolkningsstruktur, för hälso- och sjukvården uppgick 2019 till 26 774 kronor per invånare. Det är en kostnad som är 1442 kronor högre per invånare än rikets genomsnitt vilket totalt blir 386 miljoner kronor i högre kostnad. Kostnaden per DRG-poäng i specialiserad somatisk vård är högre för länets sjukhus än för genomsnittet av jämförbara sjukhus. Västerbotten redovisar en lägre konsumtion än riket för vårdkontakter i primärvården. I den specialiserade somatiska slutenvården, som under ett antal år varit i fokus, redovisar Västerbotten fortsatt högre konsumtion än riket i genomsnitt.

För att klara av de framtida pensionsutbetalningarna behöver regionen öka avsättningen till pensionsförvaltningen med 2 miljarder kronor de kommande åren. Ur ett nationellt perspektiv har regionen den högsta pensionsskulden per innevånare. Investeringsbehoven är stora, på grund av eftersatt underhåll och behov av moderna och funktionella lokaler för vården. Nödvändiga investeringar för att utveckla vården och klara kompetensförsörjningen långsiktigt. Det är lätt att tänka som medborgare att en skattehöjning är den enkla lösningen. Redan idag har länets kommuner rikets högsta skattesatser. Det gör att utrymmet att höja regionens skatteuttag är marginellt. Ska regionen fortsatt vara konkurrenskraftig och locka nya medborgare, företag och etableringar vilket är absolut nödvändigt, kan inte det samlade skattetrycket vara avsevärt högre här än i övriga regioner. Ett allt för högt skattetryck hotar arbetstillfällen och det är bara genom fler arbetade timmar som vi kan klara av att finansiera välfärden.

Region Västerbottens resultat för 2020 uppgår till 98 miljoner kronor. Det är bara Gotland som hade ett sämre redovisat resultat av samtliga regioner. Vid jämförelse av resultatet efter finansiella poster och i procent av skatter och statsbidrag är resultatet det sämsta av alla regioner.[1] Även om resultatet jämförs som kr/innevånare blir årets resultat det sämsta av alla regioner.

Regionens balanskravsresultat uppgår till 376 miljoner kronor och innebär att 2019 års negativa balanskravsresultat är återställt. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar för året ett underskott mot budget på 208 miljoner kronor och en nettokostnadsutveckling på 4,9 procent. De generella statsbidragen uppgick till 2 317 miljoner kronor. Det är 626 miljoner mer än 2019. Den stora ökningen kan förklaras av ett nytt skatteutjämningssystem som ökade de generella statsbidrag samt ökade statsbidrag relaterat till pandemin. Utöver det så ökade även läkemedelsbidraget. Utöver det har regionen under 2020 fått utökade riktade statsbidrag kopplade till pandemin, dessa beräknas uppgå till 473 miljoner kronor 2020. Det är en ansenlig förstärkning av budgeten för 2020. Dessutom periodiserades 83,6 mkr över för 2021.

Att sektorn nu tillfälligt fått stora tillskott medför dock inte att regionens ekonomi på sikt blivit bättre. Region Västerbottens underliggande strukturella underskott kvarstår och när tillfälliga bidrag och andra pandemirelaterade faktorer rensats bort uppskattas ligga mellan minus 220 och minus 280 miljoner kronor. De förbättringar som skett av ekonomin sedan 2019 handlar inte om minskade utgifter eller kostnader utan i grunden om förbättrade intäkter i form av ökade statsbidrag varav vissa är kortsiktiga. Soliditeten har under de senaste fem åren minskat. Det beror på att regionen har finansierat en del av de genomförda investeringarna med externa medel. Investeringstakten har minskat jämfört med tidigare perioder men är fortfarande på en hög nivå. Från alliansens sida vill vi understryka det som framhålls i årsrapporten att ”En betydande risk i regionens ekonomi är den egna förmågan att genomföra effektiviseringsarbetet. Det bottnar i förmågan att leda och styra verksamheten.” I detta har den politiska majoriteten en kraftig förbättringspotential.

Personalkostnaderna var 105 miljoner kronor högre än föregående år. Antalet anställda ökar över tid och regionen har drygt 400 fler anställda perioden 2020 omräknat till heltider jämfört med samma period 2017 exklusive regionala utvecklingsförvaltningen som bara funnits sedan 2019 i samma organisation. Kostnaderna för hyrpersonal samlat för Hälso- och sjukvårdsnämnden uppgår till 225 miljoner kronor vilket är 12,5 miljoner kronor högre än 2019 vilket motsvarar en ökning på 6 procent.

Vi delar inte majoritetens beskrivning att vidtagna åtgärder är tillräckligt för att vända ekonomin, så särskilt i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Det krävs kraftfulla åtgärder för att vända denna utveckling.

Inom sjukhusvården har de sjukvårdande behandlingarna minskat med 10,6 procent jämfört med föregående år. Totalt har 1 281 100 läkarbesök och sjukvårdande behandlingar producerats inom den regiondrivna hälso- och sjukvården. Det är en minskning med 14,7 procent. Distansbesöken har dock ökat med 18 procent och utgör 7,1 procent av alla besök. Pandemin har även medfört att det finns en klinisk forskningsskuld som kommer påverka läkemedel och behandlingsmetoder och därmed framtidens vård och omsorg.

För att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård och utveckling är det viktigt att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Lösningen att gång på gång skjuta till nya skattemedel utan reformer är inte hållbar. Trots upprepade skattehöjningar under 2000-talet får inte majoriteten bukt med de problem som sägs lösas med att tillskjuta alltmer resurser genom höjd skatt. Organisations- och ledarkultur behöver utvecklas så att den bygger på att alla tar ansvar för överenskomna mål, gör nödvändiga prioriteringar och arbetar med ständiga förbättringar. Alla ska följa överenskomna bemanningsmål som motsvarar budget. Uppföljning ska ske månadsvis och vid avvikelse ska ytterligare åtgärder tas fram.

Det finns några få ljusglimtar i form av bättre samarbete, digitalisering, effektivisering av olika processer som kan överföras till vardaglig verksamhet. Vi noterar dock att vår region, jämfört med de flesta andra regioner, varit mer framgångsrik med åtgärder mot coronapandemin och att vårdskulden inte byggts upp i större omfattning än som är fallet i andra regioner. För detta förtjänar regionens medarbetare och chefer beröm.

Utvecklingen måste vändas. Från Alliansen i Region Västerbotten är vi bekymrade över den avsaknad av krisinsikt som finns hos de styrande partierna i S, V och MP. Vi ser de ekonomiska utmaningar som finns på kort och lång sikt. Utmaningar som tyvärr bara förvärrats under den senaste mandatperioden. Alla dessa utmaningar kräver åtgärder omgående. Då krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra sjukvården. Ett grundproblem är att maktinnehavet med 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar.  Det krävs ett nytt ledarskap med nytänk och ny kraft i Region Västerbotten!

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

[1] Resultat efter finansiella poster dividerat med skatter och generella statsbidrag.

Revisionskritik mot hanteringen av omställningsplanen

Av , , Bli först att kommentera 2

På dagens sammanträde med Regionstyrelsen ska styrelsen ge svar på den kritik som riktas från regionens revision på arbetet med den stora omställningsplanen. Från M, C, L och KD valde vi att svara på följande sätt:

Yrkande

Regionstyrelsen 13 april

Ärende: Regionstyrelsens yttrande över granskning av omställning för en hållbar ekonomi. (Rapport nr 3-2020)

Motiv

Regionens revisionsrapport har i sin granskning (Rapport nr 3-2020) konstaterat att det funnits brister i styrelsens beredning av omställningsplanen för en hållbar ekonomi. Granskningens slutsats är att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) i beredningen inte undersökte förutsättningarna för HSN att inom tre år spara 528 miljoner kronor. Granskningen visar också på stora brister i HSN styrning, uppföljning och kontroll av verksamheternas arbete med att genomföra åtgärdsförslagen i omställningsplanen. Från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna instämmer vi i huvudsak i den kritik som revisionen riktar.

Det är viktigt att betona att åtgärdsplanen arbetats fram utifrån en strukturell överkostnad för regionen som funnits under ett flertal år. Målsättningen med omställningsplanen, som alla partier i fullmäktige stod bakom, var att uppnå en kostnadsreducering på 565 miljoner kronor för åren 2020–2022 varav budgetreducering på 200 miljoner kronor och underskottshantering cirka 365 miljoner kronor. Planen operationaliserades till att innehålla åtgärder för att minska sjukresor, effektivisering av administration, produktion och kapacitetsstyrning, ökad digitalisering, förbättrade bemanningsmål samt minskade kostnader för hyrpersonal. I grunden förslag som vi haft under en mycket lång tid för att åtgärda de ekonomiska problem som regionen står inför. Det är viktigt att framhålla att planen arbetades fram före pandemin.

Av rapporten framgår att ”Av våra intervjuer framgår att regiondirektören genomförde avstämningen med politiker från den politiska majoriteten i regionen” är väl i sak inte särskilt överraskande men bör framhållas. Däremot ”Omställningsplanen redovisar inte vilka antaganden som ligger bakom de ekonomiska bedömningarna av åtgärderna inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvars-område. I granskningen har vi därför eftersökt dokumentation som visar vilka antaganden som beräkningarna grundar sig på. Vi har dock inte kunnat hitta någon  sådan dokumentation. Vid tiden för granskningen fanns inga dokumenterade antaganden och beräkningar i diariet. Att sådana underlag saknas bekräftas av de intervjuer vi gjort med tjänstemän vid hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab.” är väsentligt mer graverande. När planen kom till vår kännedom så har vi förutsatt att erforderlig beredning har skett. Förvisso går det att framhålla att planen är en inriktning, inte minst då den ska gälla under flera år. Men om åtgärdsförslagen kan specificeras ned på exakta belopp på miljonnivå behöver det finnas tillräcklig substans för att underbygga detta. Detta förutsatte och förväntade vi oss.

Av tidigare omställningsplaner är en mycket viktig lärdom att det krävs en gedigen förankring i verksamheten. Därför blir det beklämmande att läsa i rapporten ”I våra intervjuer har vi frågat verksamhetsområdeschefer och chefer för några av de större basenheterna inom nämndens ansvarsområde på vilket sätt de bidrog till åtgärdsförslagen. Cheferna ger en samstämmig bild över att de inte lämnade underlag till förslagen.” … ” Intervjuade personer i tjänstemannaledningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningens stab bekräftar att chefer i hälso- och sjukvårdsförvaltningen inte systematiskt deltog i arbetet med att ta fram och kvalitetssäkra åtgärdsförslagen.”

Från alliansen sida vill vi framhålla att det finns behov av att förbättra regionens beredningsprocess samt öka delaktigheten i verksamheten kring budgetbeslut.

I arbetet med konkretisering och uppföljning av omställningsplanen är det tydligt att det saknas en koppling till verksamheternas anvisningar och omställningsplanens åtgärdsförslag. Därför är det mycket svårt att egentligen uttala sig om omställningsplanens egentliga effekter. En bedömning av effekterna av en vidtagen åtgärd bygger snarare på uppskattning av vilken förändring som har skett. Alltså när effekten på planen ska uppskattas sker det utifrån en bedömning utifrån en förändring. Huruvida den förändringen har skett på grund av en strukturell kostnadsminskning som effekt av planen eller av andra orsaker är alltså en bedömning. Det blir mycket tydligt när åtgärdsplanen verkar parallellt med coronapandemin och dess effekter för verksamheten. Det mest illustrativa exemplet är att kostnaderna för sjukresor kraftigt har minskat. Är det beroende på omställningsplanen eller för att coronapandemin orsakat att patienter inte haft samma behov av sjukresor? Vår bedömning är att den effekten handlar om coronapandemin och inte av åtgärdsplanen. Samma sak är det för minskade kostnader för resor som gör att stabernas kostnader minskat. Behovet av hyrläkare har sannolikt blivit lägre när planerad vård skjutits framåt i tid. Däremot har sannolikt andra åtgärder bidragit till minskade kostnader vilket självklart är bra. Huruvida vad som är orsak och verkan för dessa är alltså mycket svårt att bedöma. Vilket i sig faller tillbaka till den bristfälliga beredningen av omställningsplanen.

Sammanfattningsvis utifrån revisionens rapport, den utdragna pandemin och andra externa förändringar finns det skäl att göra ett politiskt omtag kring omställningsplanen. För att den i grunden behöver genomföras. Regionen har ett strukturellt underskott på 220-280 miljoner kronor. När det gäller kommande tio års investeringar så är sju av 15 miljarder ofinansierade. De förbättringar som skett av ekonomin sedan 2019 handlar inte om minskade utgifter/kostnader utan i grunden om förbättrade intäkter i form av ökade statsbidrag varav vissa är kortsiktiga. Ett omtag krävs för att säkerhetsställa en högre effektgrad av omställningsplanen givet den låga effekt nuvarande plan gett. Vi har alla ett ansvar att sluta skjuta problem till framtida generationer.

 

Att                Ovanstående blir Regionstyrelsens yttrande över granskning av omställning för en hållbar ekonomi. (Rapport nr 3-2020)

 

 

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Nej till återinförd fastighetsskatt!

Av , , 4 kommentarer 7

Återinförd fastighetsskatt är att vänta om Socialdemokraterna får bestämma. Det gjorde minister Anders Ygeman tydligt för några veckor sedan. Moderaterna kommer att bekämpa det förslaget. Vi säger nej till återinförd fastighetsskatt!

Människor ska känna sig trygga i sina hem. De ska inte behöva oroa sig för att tvingas flytta från sina hem på grund av en återinförd fastighetsskatt.

100 förslag för en bättre integration

Av , , 4 kommentarer 6

Hälften av dem som invandrat till Sverige och som är i arbetsför ålder är inte självförsörjande. Och alldeles för få talar svenska trots många år i Sverige. Det är ett stort politiskt misslyckande. Igår presenterade Moderaternas integrationskommission 100 förslag för en bättre integration.

Bland förslagen:

  • Inför mål för att invandringen ska bli bra för Sverige – mät graden av självförsörjning och kunskaper i svenska.
  • Minskad invandring – en framgångsrik integration kräver en kraftigt minskad invandring.
  • Anpassning till det svenska samhället – språkkrav både för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap. Det ska också krävas godkänt prov i samhällsorienteringen för medborgarskap.
  • Bryt boendesegregationen – avskaffa eget boende (EBO) för asylsökande och genomför en nationell folkräkning för att komma till rätta med fusket.
  • Byt ut bidragslinjen mot arbetslinjen – alla som kommer till Sverige ska steg för steg kvalificera sig till välfärdsförmåner genom jobb. Inför bidragstak så att det alltid lönar sig att ta ett jobb.
  • Öka språkkunskaperna hos barn – inför språkscreening i svenska hos BCV och språkförskola för barn i utsatta områden. Alla elever ska erbjudas läxhjälp från årskurs fyra och lovskola från årskurs sex.
  • Mönsterbrytande åtgärder för ökad trygghet – förbjud deltagande i en kriminell organisation och fördubbla straffen för gängkriminella. Och omhänderta fler unga som begår brott enligt LVU.

Västerbotten har en av landets längsta vårdköer efter 40 år av S-styre

Av , , 2 kommentarer 2

Vårdköerna i S-styrda Västerbotten är en av landets längsta medan M-styrda Stockholm har en av landets kortaste vårdköer. Vårdköerna var långa innan pandemin och är nu ännu längre. När den akuta fasen av pandemin är över måste åtgärder till för att korta Västerbottens vårdköer och jobba bort vårdskulden.

Vi föreslår:

  • Satsa 105 miljoner kr på att korta vårdköerna i länet som länge haft en av landets längsta köer!
  • En ny kömiljard måste införas nationellt
  • Lokal ”kömiljard” där pengar baseras på prestation
  • Ta hjälp av privata vårdgivare
  • Ta tillvara på och lyssna på idéer och förslag från medarbetare
Presentation

 

Nicklas Sandström
Regionråd i opposition
Region Västerbotten 

Mer om mig
Ålder: 41 år

Bor och uppvuxen: Bor med familjen i Umeå kommun

Högre utbildning: Filosofie magisterexamen i statsvetenskap samt Filosofie kandidatexamen i ekonomisk historia båda vid Umeå universitet.

Gjort tidigare: Politisk sekreterare, vice kårordförande Umeå studentkår samt grafiker/tidningstryckare.

Okänd talang: Duktig fotograf.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se