Köer, personal, infrastruktur och en ekonomi i balans när Moderaterna presenterar förslag på budget

Av , , Bli först att kommentera 5

Pressmeddelande 210531: Köer, personal, infrastruktur och en ekonomi i balans när Moderaterna presenterar förslag på budget

Idag presenterar Moderaterna i regionen sitt budgetförslag för nästa år. De anser att det behövs ny kraft som kan axla ansvaret för de utmaningar men även för de möjligheter som finns för sjukvården och den regionala utvecklingen i länet. Inte minst efter pandemin. Även om Moderaterna målar upp många utmaningar ser de trots allt en del optimism.

Moderaterna presenterar fem centrala reformer:
En köfri vård (+40 mkr), Vårdens medarbetare behöver höjda löner och fler karriärvägar (+244 mkr), förstärkt cancervård (+5 mkr), förstärkt arbete med den psykiska ohälsan och BUP (+3 mkr), hållbar och välfungerande infrastruktur i länet (+1 mkr).

Det är väl känt att Region Västerbotten har stora ekonomiska utmaningar. Nyligen blev det känt att den Socialdemokratiskt ledda majoriteten har behov att reducera antalet anställda med 400 under nästa år utifrån omställningsplanen. Moderaterna har nyligen meddelat att de anser att det är orealistiskt att antalet vårdanställda behöver minska så mycket. I stället lanserar Moderaterna sammantaget besparingar på totalt 200 mkr. Dessa går ut på en kraftig minskning av icke vårdnära administration, ekonomiska effekter av omställningen mot mer kostnadseffektiv Nära vård, förbättrade vårdflöden på sjukhusen, minskade kostnader för hyrpersonal samt ökade patient- och tandvårdsavgifter. Dessa åtgärder påbörjas under nästa år men behöver skärpas ytterligare för år 2023 meddelar Moderaterna utifrån det ekonomiska läget regionen befinner sig i.

– Nicklas Sandström, regionråd i opposition, säger att han är mest stolt över prioriteringarna på vårdens medarbetare samt insatser för en köfri vård. Han säger också att givet hur dåligt skött ekonomin är av den rödgröna majoriteten kommer det behövas tuffa åtgärder för att vända utvecklingen utan att för den delen drabba medborgarnas möjligheter att få vård av högsta kvalité.

– Den stora re-industrialisering som både pågår och väntas öka i länet är mycket positiv och ger stora möjligheter för Västerbottens utveckling, säger Åsa Ågren Wikström, vice ordförande Regionala Utvecklingsnämnden. Det kommer att krävas att vi både gasar och bromsar samtidigt, dels för att ha ordning och reda i ekonomin, dels för att kunna möta den utveckling som är bra för länet, och där är fungerande infrastruktur en nödvändighet.

Regionfullmäktige antar regionplan och budget vid sitt sammanträde den 23 juni.

För mer information:
Nicklas Sandström (M)

Åsa Ågren Wikström (M)

Dags för strategiskifte inom forskning, utbildning, utveckling och innovation?

Av , , Bli först att kommentera 3

Region Västerbotten har en FoU (Forskning och utveckling) policy från 2008 som fortfarande är det övergripande styrdokumentet och politiska viljeinriktningen i dessa frågor. Det går enkelt att konstatera att väldigt mycket har hänt sedan dess. Allt fler regioner kallar det FoUI policy/strategi dvs Forskning och utbildning, innovation, vissa kallar det FoUUI (Forskning och utbildning, utveckling, innovation). Några exempel på vad nuvarande strategi inte innehåller:

 

·         Strategiska viktiga profilområden är inte reviderad på länge.

·         Utveckling mot alltmer högspecialiserad vård finns inte med eller för den delen de fokusområden som NUS bör profilera sig mot.

·         Det allt större fokus på god och nära vård.

·         Digitaliseringens roll i hälso- och sjukvården och för den delen inom hela FoUUI området.

·         Det finns nu också ett nytt ALF avtal på plats som i högre utsträckning tar hänsyn till prestation vid tilldelning av ALF medel till Regionen.

·         Den nya läkarutbildningen.

·         Vi ser också nuvarande och framtida utmaningar inom kompetensförsörjning på läkarsidan, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker.

·         Inom klinisk forskning så finns nu Kliniska Studier Sverige och inom det samarbetet ansvarar Region Västerbotten för den nordliga noden.

·         Precisionsmedicin är ett växande område med nya tekniker både inom diagnostik och behandling som sannolikt kommer att påverka forskning- och vårdprocesser.

·         Allt fler universitetsregioner gör nu satsningar och investeringar på Advanced Therapy Medical Products (ATMP). ATMP-området berörs inte i nuvarande policy.

·         Vi går nu in i en ny period för både den europeiska strukturfonden och ramprogrammet, Horizon Europe.

·         Ny teknologisk utveckling skapar behov också behov av infrastruktursatsningar.

·         Region Västerbotten och NUS är sannolikt den enda universitetsregion som saknar en strukturerad Health Technology Assement (HTA) funktion/organisation.

·         Region Västerbotten har numera även det regionala utvecklingsansvaret där många frågor direkt och indirekt berörs av FoUUI frågorna.

 

2017 gjorde Regionens revision en granskning av FoU-policyn. Granskningen visade på att policyn brast på ett flertal områden samt behövde uppdateras.  Vidare ansåg de att fullmäktige behövde fastställa en ny policy. I landstingsstyrelsens svar till revisionen under 2018 lovades det att under samma år skulle det arbetas fram en ny policy för beslut i fullmäktige. Så blev uppenbarligen inte fallet.

 

Utöver dessa exempel på en utdaterad policy krävs även en ny

Life science strategi som i sig är koordinerad med den nya Regionala Utvecklingsstrategin (RUS), Regionala Innovationsstrategin (RIS) samt den nationella Life science strategin samt den nya uppdaterade FoUUI-policyn/strategi.

 

Mot bakgrund av ovanstående har jag ställt följande frågor till regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S)

 

1. Tycker du att nuvarande FoU-policy, från 2008, ger en relevant färdriktning för arbetet med regionens samlade forskning och utbildning, utveckling och innovationsarbete?

2. Anser du att det är bristfälligt att policyn aldrig blev uppdaterad under år 2018, eller för den delen senare, trots att landstingsstyrelsen lovade att så skulle ske?

3. Är det inte hög tid för en ambitionshöjning i regionens strategiska arbete med forskning, utbildning, utveckling, innovation samt Life science? Inte minst genom att revidera och uppdatera nuvarande policy.

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Moderaterna lämnar arbetet med omställningsplanen i regionen

Av , , 2 kommentarer 4

Pressmeddelande 210526: Moderaterna lämnar arbetet med omställningsplanen i regionen

2019 beslutade ett enigt regionfullmäktige att ställa sig bakom den så kallade omställningsplanen för en ekonomi i balans. Målsättningen med omställningsplanen var att uppnå en kostnadsreducering på 565 miljoner kronor för åren 2020–2022 varav budgetreducering på 200 miljoner kronor och underskottshantering cirka 365 miljoner kronor. 75% av omställningsplanen byggde på att antalet anställda skulle reduceras. Sammantaget runt 400 anställda. Efter beslutet fattas har regionens revision granskat planen och konstaterat att det funnits brister i styrelsens beredning av omställningsplanen för en hållbar ekonomi (1).

Granskningens slutsats är att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) i beredningen inte undersökte förutsättningarna för HSN att inom tre år spara 528 miljoner kronor. Granskningen visar också på stora brister i HSN styrning, uppföljning och kontroll av verksamheternas arbete med att genomföra åtgärdsförslagen i omställningsplanen.

Moderaternas regionråd i opposition Nicklas Sandström.

– Därav så fanns ett kvarvarande omställningsbehov på 90 mkr från 2020. I år ska planen åstadkomma en effekt på 175 mkr. Sannolikheten att nå 100% av 2021 effekt är tämligen obefintlig givet pandemin och avsaknad av tidigare leveransförmåga från majoriteten att effektuera planen, säger Sandström (M).

För 2022 uppgår de nya reduktionsbehoven till 165 mkr. Alltså menar Sandström att i stort sett hela planen behöver bli verklighet under 2022 vilket handlar om att det ska reduceras med 400 tjänster under nästa år.

– Det är inte realistiskt. Inte minst när den politiska majoriteten har lovat att ingen i hela region Västerbotten ska sägas upp, säger Sandström

Liknande arbete som Moderaterna istället vill se har genomförts i Norrbotten med resultat i en mer kostnadseffektiv och ändamålsenlig förvaltningsstruktur i stab- och stödfunktioner. Där kunde de minska antalet anställda med 335 medarbetare från hösten 2019 till januari 2021, varav 272 tillsvidareanställda.

– Sammantaget saknas förutsättningar att verkställa nuvarande omställningsplanen hos den styrande rödgröna majoriteten. När det saknas förutsättningar och vilja hos styrande att genomföra omställningsplanen väljer vi att lämna den och presentera egna förslag på åtgärder för att få en ekonomi i balans. I stället som majoriteten vill göra att även minska på vårdpersonal såsom sjuksköterskor och läkare vill Moderaterna fokusera på ej vårdnära personal likt administration, handläggare och övriga icke legitimerade vårdjobb samt antalet administrativa chefer, säger Sandström (M).

Moderaterna återkommer på måndag med sitt förslag till budget.

För mer information

Nicklas Sandström (M)

070-2544515

Hur ska S lyckas med få en ekonomi i balans om de inte ska vidta några åtgärder?

Av , , Bli först att kommentera 2

Idag har jag väckt en debatt till kommande regionfullmäktige om hur den politiska rödgröna majoriteten ska lyckas åstadkomma en ekonomi i balans om de inte har förmåga till att vidta några åtgärder. Så här ser interpellationen ut:

Hur kommer omställningsplanen att lyckas om den politiska majoriteten inte vill genomföra några åtgärder?

I en artikel i VK 26 maj beskrivs det att för att lyckas med omställningsplanen krävs att antalet anställda behöver minska med cirka 400, detta för nå omställningsplanens målsättning om en ekonomi i balans. Det framgår även att 75 procent av omställningsplanen bygger på att antalet anställda ska minska. Istället har antalet ökat. I artikeln påtalas att från regionförvaltningens sida att följande krävs ”Det rör egentligen alla typer av tjänster. Det finns ingenting som är fredat utan vi tittar brett på alla typer av tjänster. Men det är klart att det stora antalet personal finns i hälso- och sjukvården och de stora underskotten finns också i hälso- och sjukvården,”.

I samma artikel finns ett citat från regionstyrelsens ordförande som lyder  ” …han lovar att ingen anställd kommer att sägas upp.”.

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S)

1. Hur kan du lova att ingen anställd kommer att sägas upp under kommande år trots omställningsplanen uttalade mål att 75% planen är att antalet anställda behöver minska?

2. Tror du jobbet som chef/ledare i Region Västerbotten kommer att bli enklare eller svårare av att den yttersta representanten för arbetsgivaren, nämligen regionstyrelsens ordförande, har lovat att ingen ska sägas upp?

3. Om nu ingen ska sägas upp och personalminskningen ska ske genom naturlig avgång borde det inte då vara rimligt med ett generellt anställningsstopp, eller hur ska annars personalen kunna minska?

4. Uppfattar du att någon medarbetare i organisationen faktiskt på fullt allvar tror att omställningsplanen kommer att genomföras?

5. Hur realistiskt bedömer du att det är att regionen ska kunna lyckas minska antalet anställda med 400 personer när antalet i stället ökat med cirka 100 personer?

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Den rödgröna regionbudgeten är ett luftslott och ett bedrägeri mot väljarna i länet

Av , , Bli först att kommentera 3

Pressmeddelande 210526: Den rödgröna regionbudgeten är ett luftslott och ett bedrägeri mot väljarna i länet

Idag har den rödgröna majoriteten presenterat sitt budgetförslag för år 2022. Moderaternas regionråd i opposition Nicklas Sandström kommenterar deras förslag med att på det sättet de väljer att presentera sitt förslag blir att bedra medborgarna.

De menar att de gör stora satsningar och samtidigt förväntas klara av ekonomin med högra marginaler. I själva verket bygger hela budgeten på att de ska lyckas klara av 100% av omställningsplanen. Planen i sig innebär att antalet anställda behöver minska med 400 personer, i stället har antalet ökat med cirka 100 personer. Om detta sägs inte ett ord från den S, V och MP, säger regionrådet i opposition Nicklas Sandström (M)

– Moderaterna är kritisk till de rödgrönas förmåga att omsätta, den av ett enigt fullmäktige beslutade omställningsplanen, till konkret handling.

Det som mäts är i stort sett bara direkta och indirekta effekter av pandemin och inget som har att göra med ett faktiskt politiskt arbete att minska det strukturella underskottet i verksamheten, säger Sandström (M).
Sandström liknar omställningsplanen med sagan om kejsarens nya kläder. Han anser att det behöver ske ett omtag av planen så att det finns några realistiska förutsättningar att faktiskt uppnå en ekonomi i balans.

– Om vi fortsätter som vi gör idag kommer morgondagens skattebetalare ta notan för en misslyckad politik, säger Sandström (M).

Moderaterna kommer att presentera sitt budgetförslag måndag den 31 maj. Regionfullmäktige tar beslut om regionplan och budget, onsdag den 23 juni.

 

 

 

Det krävs fler karriärvägar i sjukvården   

Av , , Bli först att kommentera 2

Pressmeddelande 210521: Det krävs fler karriärvägar i sjukvården

Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna förslår att det ska inrättas fler karriärvägar för Region Västerbottens medarbetare. De vill framför allt starta arbetet med de yrkesgrupper som jobbar vårdnära.

–          Gruppledarna för alliansen menar att det tyvärr finns det för många exempel på den enda vägen till karriär är att gå från ett vårdnära arbete till ett mer administrativt. De fortsätter att det är mycket viktigt att regionen och sjukvården uppfattas som attraktivt därför är det av största vikt att det finns goda möjligheter att utvecklas på sitt jobb och på så sätt göra karriär.

Förslaget i sin helhet

Motion

Västerbotten 21 maj 2021

Tillskapande av fler karriärvägar för vårdnära yrkesgrupper

Medarbetarnas kompetens är förutsättningen för vårdens kvalitet idag och i framtiden. En viktig del av att vara en attraktiv arbetsgivare är möjligheten att kunna utvecklas på sin arbetsplats. Tyvärr finns det allt för många exempel på den enda vägen till karriär är att gå från ett vårdnära arbete till ett mer administrativt. Det behövs fler möjligheter till kliniska karriärvägar i vården.

I SKR-rapporten Unga om välfärdsjobben placerar sig Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter på plats 5 av 15 av vad det viktigaste är i valet av arbetsgivare. Vi anser att regionens medarbetare måste erbjudas nya och fler karriärvägar. Tyvärr är möjligheterna kraftigt begränsade.

Utifrån ovanstående föreslår vi att Regionfullmäktige beslutar

Att   Skyndsamt påbörja arbetet med att tillskapa fler och nya karriärvägar för regionens medarbetare. Framför allt med fokus på vårdnära medarbetare.

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

Det behövs sänkt skatt för de som tjänar minst

Av , , 3 kommentarer 1

Det måste alltid löna sig mer att jobba än att gå på bidrag.

✅ De med låga löner borde få behålla mer av sina intjänade pengar i plånboken varje månad.
✅ Bidragstak ska införas, så att summan av bidragen inte kan bli högre än vad man hade fått i lön om man tog ett jobb istället.

Med en ökad befolkning och fler arbetade timmar skapas bättre förutsättningar att finansiera vår gemensamma välfärd. Sjukvården behöver mer pengar vilket det blir när fler människor har ett jobb. Då får vi fler skattekronor till fler ambulanser, mer personal och nya läkemedel. Det är med allas vår arbetskraft vi skapar välstånd och bättre sjukvård såväl i Sverige som i Västerbotten. En offensiv satsning på sjukvården och den regionala utvecklingen förutsätter fler människor i arbete. En bra sjukvård med och omsorg utgör grunden i ett fungerande välfärdssamhälle.

Ett maktskifte behövs i regionen

Av , , Bli först att kommentera 4

I Lokaltidningen skriver jag tillammans med de fyra borgerliga partierna om att det behövs ett maktskifte i regionen. Så här skriver vi.

Vi är helt överens om behovet av förändring av hur sjukvården och den regionala utvecklingen sköts och därför måste socialdemokratins 40-åriga maktinnehav brytas. Detta arbete vill vi göra gemensamt mellan de fyra borgerliga partierna.Vi kan konstatera att regionen är i ett desperat behov av en ny ansvarsfull ledning som sätter patienten först. Vi har mycket att vara stolta över när det gäller vården i länet men det är mycket som kan bli betydligt bättre. Exempel på sådana områden är regionens personalpolitik, åratal av långa vårdköer samt en oansvarig hantering av regionens ekonomi.

Regionen har under årtionden haft stora ekonomiska problem, bedömningen är att det nu saknas runt 250 miljoner kronor årligen. De fyra borgerliga partierna har under flera år kritiserat den styrande socialdemokratin för bristen på förmåga att på allvar ta tag i de stora ekonomiska utmaningarna

För att nå ett maktskifte krävs det att varje parti växer med 1-2 procentenheter var. För att nå dit krävs det ett gediget och målmedvetet arbete för att vinna fler väljare dels gemensamt, dels som enskilda partier.

Som en del av det arbetet kommer varje parti att lägga fram var sitt budgetförslag till kommande regionfullmäktige med sikte på att få ökat genomslag för borgerlig politik. Fram till valet kommer det att komma fler utspel dels som gemensamt alternativ, dels som enskilda partier, allt för att nå fram till ett maktskifte.

Nicklas Sandström (M)

regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C)

gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L)

gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

gruppledare

Snart 10 år av löften men ännu inget Beroendecentrum

Av , , Bli först att kommentera 4

Redan 2012 motionerade Moderaterna om behovet av att inrätta ett Beroendecentrum likt andra universitetssjukhus redan då hade. Förslaget handlar inte om att inrätta någon ny verksamhet utan samla den befintliga på ett ställe. Detta för att nå vinster i from av mer patientcentrad vård, samverkan mellan personal i kommun och region och därmed nå ekonomiska samordningsvinster.  Ett beroendecentrum med nära samarbete med primärvården, psykiatri, Försäkringskassan, kriminalvården och socialtjänsten med ett fokuserat uppdrag att rikta sig till att hjälpa människor som lever med destruktiva beteenden skulle minska antalet missbrukare avsevärt och dessutom hjälpa många tillbaka till samhället.

Sedan förslaget väckts har mycket hänt. Något som förstärker den här ambitionen är den nu pågående Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08). Utredningen betonar behovet av integrerade verksamheterna kring personer med samsjuklighet dvs ett missbruk/beroende och en psykiatrisk samsjuklighet. De menar vidare att integrerade verksamheter har starkt stöd i forskning.

Trots ett mycket positivt mottagande bland professionen men även politiskt såväl i regionen som i Umeå kommun har inget hänt. Tyvärr, inte minst för alla missbrukare.

En vision och ouppfyllda löften räddar inga liv – nu krävs handling

Av , , Bli först att kommentera 1

Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är skyhög. Varje år dör omkring 900 svenskar i läkemedels- eller narkotikaförgiftningar. Det är mer än tre gånger så många som dör i trafiken. Sett över tid går också utvecklingen avseende narkotika i fel riktning, konstaterar regeringen i sin nyligen överlämnade proposition till riksdagen med förslag till en förnyad ANDTS-strategi. Enligt den europeiska narkotikabyrån (EMCDDA) har Sverige nu Europas högsta narkotikarelaterade dödlighet.

Mot denna oerhört allvarliga bakgrund fattade en enig riksdag i fjol beslut om att uppmana regeringen att ta fram en nollvision när det gäller de narkotikarelaterade dödsfallen. I regeringens förslag till en förnyad ANDTS-strategi finns nu också en sådan med. Ingen ska dö till följd av läkemedels- eller narkotikaförgiftning. Men regeringen saknar svar på hur visionen ska nås. De nya insatserna och åtgärderna lyser med sin frånvaro i regeringens strategi. Det är minst sagt anmärkningsvärt.

Ett annat exempel på den passivitet och avsaknad av handlingskraft för den här utsatta gruppen är det rödgröna styret i Västerbotten. Redan 2012 motionerade Moderaterna om behovet av att inrätta ett Beroendecentrum likt andra universitetssjukhus redan hade. Förslaget handlar inte om att inrätta någon ny verksamhet utan samla den befintliga på ett ställe för att nå vinster i from av mer patientcentrad vård, samverkan mellan personal i kommun och region och därmed nå ekonomiska samordningsvinster.  Ett beroendecentrum med nära samarbete med primärvården, psykiatri, Försäkringskassan, kriminalvården, socialtjänsten och som endast koncentrerar sig på att hjälpa människor som lever med destruktiva beteenden skulle minska antalet missbrukare avsevärt och hjälpa många tillbaka. Trots ett mycket positivt mottagande bland professionen har inget hänt. Något som dessutom förstärker den här ambitionen är den nu pågående Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08). Utredningen betonar behovet av integrerade verksamheterna kring personer med samsjuklighet dvs ett missbruk/beroende och en psykiatrisk samsjuklighet. De menar vidare att behovet av integrerade verksamheter och att dessa har starkt stöd i forskning.

Förutom att kraftsamla kring beroendevården utifrån ett regionalt hänseende krävs en effektiv brottsbekämpning samt ett metodiskt och strukturerat förebyggande arbete inklusive ett aktivt arbete för att minska tillgången till narkotika. Vi måste bekämpa den organiserade brottsligheten som profiterar på andra människors missbruk. Polisen behöver bättre verktyg för att komma åt gängen och straffen för att överlåta narkotika måste skärpas. Samtidigt behöver det brottsförebyggande arbetet vässas – vi vet att polisens både brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete kan rädda liv, vilket det framgångsrika arbetet med att minska tillgången till fentanylanaloger visat. Utöver mönsterbrytande reformer för att stoppa de kriminella gängen krävs ett antal förslag för hur såväl det förebyggande arbetet som beroendevården och det skadereducerande arbetet kan utvecklas och förstärkas. Allt i syfte att rädda liv.

Kartlägg narkotikasituationen och beroendevården
Idag vet vi inte tillräckligt om hur narkotikamissbruket och vårdbehovet ser ut i Sverige. För att kunna dimensionera vården och vidta rätt åtgärder måste vi veta hur den svenska narkotikasituationen ser ut. På nationell nivå vet vi idag varken hur många personer som har ett tungt missbruk eller hur många som får så kallad LARO-behandling. Det duger inte.

Etablera ett nationellt forskningsorgan

Svensk missbruks- och beroendevård behöver utvecklas och kvalitetssäkras på ett systematiskt vis och områdets olika aktörer behöver mötas. Därför vill vi etablera ett nationellt forskningsorgan för forskning, diskussion och erfarenhetsutbyte.

Utred en förstärkt vårdgaranti för beroendesjukdom

Ett allvarligt problem inom dagens beroendevård är de ofta långa väntetiderna. En person med beroendesjukdom söker i regel hjälp för sitt beroende när det finns motivation. Då måste samhället snabbt möta upp med vård- och behandling. Moderaterna föreslår därför att regeringen ger i uppdrag att utreda en förstärkt vårdgaranti för denna grupp.

Ta fram och genomför en nationell överdosstrategi

Den vanligaste orsaken till narkotikarelaterade dödsfall är överdoser. Som del i att uppnå visionen om inga narkotikarelaterade dödsfall bör en svensk nationell överdosstrategi tas fram och genomföras. En sådan strategi behöver bland annat ta sikte på att öka tillgängligheten till läkemedel som häver överdoser liksom till vård och behandling. En bärande del av en nationell överdosstrategi bör vara att säkra en god efterlevnad av de nationella riktlinjerna. Inspiration kan hämtas från vårt grannland Norge som målmedvetet arbetat för att minska antalet överdoser bland annat utifrån en nationell överdosstrategi.

 

Vi kan tyvärr konstatera att Socialdemokraterna såväl nationellt som regionalt står handlingsförlamade i arbetet med att förebygga och undvika dödsfall i beroendevården. En vision och tomma löften om kraftsamling i beroendevården i Västerbotten räddar inga liv. Nu krävs handling.

Johan Hultberg (M)

Riksdagsledamot i socialutskottet

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Artikeln är publicerad i Norran den 9 maj.