Stoppa bollandet av de mest sjuka äldre och stärkt medicinsk kompetens på länets särskilda boenden

Av , , Bli först att kommentera 3

För de allra flesta flyter en vårdprocess på mycket bra. De gånger som den inte gör det är det oftast i gruppen mest sjuka äldre och patienter med kroniska sjukdomar och mångbesökare. Den sjuka patienten riskerar att reduceras till olika diagnoser beroende på vilken specialist man för tillfället möter. Dessa patientgrupper har ofta flera vårdgivare, många öppen- och slutenvårdstillfällen samt ett behov av kommunala omsorgsinsatser, vilket förutsätter en god samverkan mellan vårdens olika organisatoriska delar. Som patient har man sällan en fast vårdkontakt genom hela vårdprocessen. Ovanstående figur illustrerar detta väl när det gäller gruppen mest sjuka äldre.

Figuren på bilden visar hur vården blir fragmentiserad vilket resulterar i dålig kvalité till en hög kostnad. Vården måste vara sammanhållen och sömlös för gruppen mest sjuka äldre, patienter med kroniska sjukdomar och mångbesökare. Vi vill verka för ett bättre samarbete i vårdkedjan, i synnerhet mellan regionens vårdgivare och kommunerna, så individen kan känna ökad trygghet och tillit. En utveckling av arbetssätt flyttar vården närmare patienten såsom mobila insatser där vården erbjuds i patientens hemmiljö. Det finns även stora vinster både för den enskilda och vården i stort om preventiva insatser för personer med riskfaktorer prioriteras i högre utsträckning jämfört med vad som är fallet idag.

Den demografiska förändringen blir alltmer påtaglig vilket kommer att ställa högre krav på sjukvården i framtiden. För att undvika felbehandlingar, onödiga akutinläggningar och långa sjukhusvistelser, måste därför kunskapen om åldrandets sjukdomar öka inom primärvården. Den geriatriska kompetens som finns vid geriatriken på NUS behöver spridas ännu mer.

Bättre fungerande vårdkedjor

Fler och bättre sammanhållna vårdkedjor måste skapas så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde. Vården inom regionen och mot kommunerna måste bli sömlös. Vi vill också stärka primärvården och införa en fast läkarkontakt. En stärkt primärvård bidrar till bättre vård till en lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser. För att möjliggöra det måste primärvårdens andel av budget öka. Hälso- och sjukvården måste bättre kunna möta patienters olika behov. De patienter som vården ska möter kan, förenklat, delas in i fyra olika grupper:

  1. Patienter som har behov av enstaka insatser för att bli friska.
  2. Patienter som har behov av sammansatta insatser i en avgränsad vårdprocess.
  3. Kroniker som har behov av löpande och kontinuerliga insatser under lång tid.
  4. Multisjuka som har flera, sammansatta och komplexa behov.

Om vårdflöden och vårdkedjor håller ihop skulle bättre vård kunna ges, resurser sparas och onödigt lidande minimeras. Gruppen multisjuka och andra personer med stora vårdbehov, utgör endast ca 5 % av patienterna, men svarar för ca 50 % av sjukvårdens kostnader. Här måste vård- och omsorg bli bättre på samverkan och att arbeta i team, då kan vårdkvalitén öka till lägre kostnader för samhället.

Förslag från Moderaterna på åtgärder:

  1. Kroniker och mest sjuka äldre med ett stort vårdbehov ska få en fast vårdkontakt eller vårdkoordinator.
  2. Ett större fokus på personcentrerat arbetssätt på alla vårdnivåer krävs för att öka den sammanhållna vården för patienten.
  3. Det krävs ett proaktivt arbetssätt på länets hälsocentraler där arbetet innebär dels att identifiera individer som är 75 år eller äldre med risk för stora vårdbehov dels att utveckla ett arbetssätt för att förebygga ohälsa och onödig akut sjukhusvård för patientgruppen. Detta arbete behöver genomföras i nära samverkan med länets kommuner.
  4. En utveckling av arbetssätt som flyttar vården närmare patienten såsom mobila insatser där vården erbjuds i patientens hemmiljö.
  5. Inrätta tydliga stödstrukturer till vårdverksamheter på olika nivåer för att utveckla vårdprocesser, vårdflöden och nya arbetssätt för att stödja en vård på lägsta effektiva vårdnivå.
  6. Prioriterat och målmedvetet arbete med fler och bättre sammanhållna vårdkedjor.
  7. Stärkt läkarnärvaro inom äldrevården genom en riktad satsning.
  8. Uppdras utreda kvällsöppna hälsocentraler samt stänga primärvårdsakuten i Umeå.
  9. Regionstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med kommuner och primärvården genomlysa äldres väg genom vård och omsorg för att skapa en mer sammanhållen vård utifrån patientens bästa.

 

Svensk skog ska inte skötas av miljöpartistiska centralbyråkrater

Av , , 5 kommentarer 18

Över 300 000 svenskar äger sin egen skog. Skogsägande är en svensk folkrörelse. Men nu vill Miljöpartiet och regeringen att stora områden skog, motsvarande en yta lika stor som Västmanland, ska kunna tvångsinlösas av staten mot skogsägarens vilja. Det är vi moderater emot. Svensk skog ska inte skötas av miljöpartistiska centralbyråkrater, utan fortsätta vårdas av familjer, individer och företagare. Det är bäst för skogen, bäst för samhället, och bäst för klimatet

Bryt den psykiska ohälsan och särskilt för barn och ungdomar

Av , , 2 kommentarer 3

Sverige borde vara ett av världens bästa länder att växa upp i. Vår levnadsstandard är hög, trygghetssystemen är väl utbyggda och en omfattande lagstiftning kring barns rättigheter är på plats. Ändå uppvisar fler unga i Sverige än i motsvarande länder allt fler psykosomatiska och psykiska symtom. Enligt Folkhälsomyndighetens och WHO:s återkommande undersökning ”Skolbarns hälsovanor” lider omkring 60 procent av 15-åriga flickor av kroniska stressymptom som magont, ryggont, humörsvängningar, nedstämdhet, nervositet eller sömnsvårigheter.

Varannan svensk kommer någon gång i livet att drabbas av psykisk ohälsa. WHO räknar med att psykisk ohälsa kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen 2030. För barn och unga ökar den psykiska ohälsan, både den upplevda och den diagnosticerade. För att stoppa ökningen krävs både generella hälsofrämjande insatser, där livsvillkor förändras så att de främjar psykisk hälsa, samt förstärkningar av primärvården och den specialiserade vården. Det ska finnas lättillgängliga insatser i hela länet för personer med risk för eller tecken på psykisk ohälsa.

Det är alarmerande att den självskattade psykiska ohälsan ökar bland barn och unga men även i den yrkesverksamma befolkningen och hos äldre. Samhället i stort, inte minst hälso- och sjukvården, har en viktig roll både i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Den som söker hjälp för psykisk ohälsa behöver mötas med trygghet, förståelse och kompetens. Primärvården, elevhälsa och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) behöver stå starka för att möta detta växande problem. Samverkan mellan olika delar av hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra relevanta aktörer behöver fungera mer effektivt, så att den som har stora behov eller samsjuklighet i beroendesjukdomar och annan psykisk ohälsa, till exempel till följd av våldsutsatthet, inte riskerar att falla mellan stolarna.

Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett stort och växande problem. Ett problem som tyvärr verkar kunna växa ännu mer med effekterna av coronapandemin. Enligt Socialstyrelsen har psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år fördubblats under de senaste tio åren. I dag har ungefär var tionde pojke eller flicka någon form av psykisk ohälsa. Samtidigt har köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) mer än tredubblats. Konsekvenserna för de drabbade barnen är allvarliga. Det handlar om allt från svårigheter att fullfölja sin utbildning till ökad risk för självmordsförsök. Vi behöver ta tag i problemet redan nu för att motverka att det fortsätter växa i framtiden.

Suicid är ett folkhälsoproblem som förutom förlust av människoliv, leder till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda. Sju av tio personer som begår självmord i Sverige är män. Män söker hjälp i mindre utsträckning än kvinnor och uppvisar också andra tecken på depression än kvinnor. Det kan göra det svårare att fånga upp mäns och pojkars psykiska ohälsa i tid. Unga hbtq-personer har också en kraftigt ökad risk för självmordstankar och självmordsbeteende. Var fjärde homo- eller bisexuell ung kvinna har övervägt att ta livet av sig och 40 procent av alla unga transpersoner har någon gång försökt ta sitt liv. För att vända utvecklingen behöver suicidförebyggande insatser vara en naturlig del av hälso- och sjukvårdens arbete tillsammans med ungdomshälsan. Hur man har jobbat med detta i Storuman är ett gott exempel.

När barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige genomlystes av Sveriges kommuner och regioner (SKR) i rapporten Psykiatrin i siffror för 2019 hamnade BUP i Västerbotten på en bottenplacering när det gäller tillgänglighet. Verksamheten tar emot 1,15 patientbesök per dag och anställd. Bäst är Gotland som tar emot 2,5 per dag och anställd. Det är inte långsiktigt hållbart. Region Västerbotten behöver införa vårdval inom BUP så att fler aktörer kan etablera och erbjuda vård, remisskravet till BUP måste avskaffas så att riktigt akuta ärenden inte riskerar att fastna på fel vårdnivå, samt att det behövs en översyn för att minska byråkratin så att personalen på BUP ska kunna träffa fler patienter. Det krävs ökade resurser för att korta köerna på BUP samt stärka ungdomshälsan. Regeringen bör även utreda om ansvaret för elevhälsan ska flyttas till sjukvården, vilket skulle skapa en mer sammanhållen vårdkedja för unga människor som mår dåligt.

Moderaternas förslag på reformer

  • Påbörja arbetet med kraftsamling för ungas psykiska hälsa och det kunskapsunderlag som finns kring vikten av hälsoinsatser i tidig ålder, fysisk aktivitet samt samverkan mellan huvudmän.
  • Suicidförebyggande insatser ska vara en naturlig del av hälso- och sjukvårdens arbete tillsammans med ungdomshälsan.
  • I samverkan med kommunerna ansöka hos regeringen om att Region Västerbotten  ska bli en pilotregion för att överföra huvudmannaskapet för elevhälsovården till regionen.
  • Inför vårdval inom BUP för att stimulera fler aktörer att vilja etablera sig.
  • Se över administrativa rutiner inom BUP för att minska eller överföra arbetsuppgifter till icke legitimerad personal.

Regionen behöver ett maktskifte

Av , , Bli först att kommentera 1

Regionen behöver ett maktskifte

Västerbottens möjligheter är enorma. Vi har i många avseenden en fantastisk hälso- och sjukvård i ett län med en enorm utvecklingskraft. Att vården är riktigt bra för de som väl får den är tack vare all fantastisk vårdpersonal.Västerbotten har, precis som flera andra regioner, drabbats hårt av pandemin. Sjukvårdens medarbetare har haft och har en mycket ansträngd arbetssituation när de på ett fantastiskt sätt, dygnet runt under årets alla dagar, vårdar sjuka västerbottningar. För det förtjänar de mer än applåder.

Trots att det finns mycket som är bra med länets sjukvård växer missmod, oro och pessimism. Mycket utvecklas tyvärr åt fel håll. Vi ser allt fler problem som var mindre för några år sedan men på grund av politisk misskötsel vuxit sig riktigt stora. Eventuellt sommarstängt BB i Lycksele, Skellefteå och på NUS, återkommande sommarstängda hälsocentraler, bland landets längsta vårdköer, särskilt inom barn- och ungdomspsykatrin. Läget blir inte bättre av att regionen har bland den absolut sämsta ekonomin i landet. Senaste åren har de ekonomiska problemen fullkomligt skenat. Det medför att det nu krävs betydande åtgärder för att åstadkomma en ekonomi i balans. Trots det vill den rödgröna majoriteten inte minska administrativa överbyggnaden vilket vi är beredd att göra.

Regionens socialdemokrati har det fulla ansvaret för hur sjukvården i regionen fungerar. Vid senaste budgetfullmäktige blev skiljelinjerna mellan de politiska blocken i regionen ännu tydligare. Å ena sidan ett trött socialdemokratiskt maktinnehavvars bärande idé för sjukvården är att behålla makten. Makten och strategin att försöka vinna nästa val går före behovet av nödvändiga reformer och en genuin vilja att tag i de problem som finns. Å andra sidan fyra borgerliga alternativ med en aning olika profiler men som i grunden gör samma analys och behov av att länet behöver en ny kurs och ledning. En borgerlig ledning som på allvar tar tag i regionens svårigheter men som samtidigt tar fasta på regionens möjligheter och får viktiga reformer på plats. Framför allt behöver vårdens kärna värnas och utvecklas medan det som inte är direkt vård minskas ned för att klara en ekonomi i balans.

Vårdens medarbetare behöver uppskattas med en bättre löneutveckling, fler karriärvägar, mer fortbildning och fler platser för vidareutbildning, stärkt första linjens ledarskap och en arbetsmiljö som bidrar till att man trivs och vill jobba iRegion Västerbotten. Regionens vårdköer måste arbetas bort, decennium av långa väntetider för västerbottningar  måste få ett slut. Vi vill prioritera arbetet med att minska vårdköer såväl ekonomiskt som politiskt. Arbetet mot psykisk ohälsa måste stärkas och köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)måste försvinna. Det kan ske med såväl satsningar som att fler aktörer tillåts att etablera sig. En viktig pusselbit i omställningen är en stark nära vård med primärvården som bas. Därför krävs en primärvårdsreform med fast läkarkontakt. Vi vill att vården ska organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop för att undvika dyra lösningar till en sämre kvalité för patienten.

En viktig förutsättning för att en utveckling av regionenshälso- och sjukvård ska ske är att regionens styrning- och ledning kraftigt förbättras. Till att börja med krävs en politisk ledning som menar allvar med det man säger och tar ut en färdriktning. Oklarheter i ansvarsfördelning mellan olika nämnder behöver tydliggöras, fungerande ledningssystem, bättre fungerande beredningsprocesser, nya styrmodeller samt en budgetprocess som tar sin utgångspunkt i hur situationen i verksamheten faktiskt ser ut. I den analysen ser vi att regionen kan nyttja varje skattekrona mer effektivt.

Det krävs politisk förändringskraft och ett tydligt ledarskap med en vilja att utveckla och förbättra sjukvården. Över 40 år av sossestyre behöver få ett slut. Vi fyra borgerliga partier söker mandat tillsammans att efter nästa val leda arbetet med en bättre och mer välfungerande och köfri hälso- och sjukvård i Västerbotten.

Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition ​​​​​

Ewa-May Karlsson (C)
Gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L)
Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)
Gruppledare

Sommarstängt BB i Lycksele är ett politiskt fiasko för S

Av , , Bli först att kommentera 7

Sommarstängt BB i Lycksele är ett politiskt fiasko för S

Efter många turer står det nu står det klart att BB i Lycksele stängs i sommar. Barnmorskebemanningen fick ingen lösning. Det är ett praktfiasko för den S-ledda politiska majoriteten. Att gravida kvinnor i Västerbottens inland nu ska åka ett avstånd lika långt som hela Danmark för att ta sig till BB är i grunden en otrygg och oacceptabel situation.Den 31 maj kom tjänstemännens första beskedet om sommarstängning. Detta väckte, av förståeliga skäl, starka reaktioner. Problemen inom förlossningsvården är dock ingen ny politisk fråga. Den har varit återkommande under flera år. Därför är Moderaterna kritiska till att den styrande majoriteten inte lyckats skapa förutsättningar för en stabil barnmorskebemanning. Sedan beskedet den 31 maj har ett märkligt politiskt spel från de styrande Socialdemokraterna utspelat sig. Efter en inledande handfallenhet valde S-styret att kritisera regionens förda politik – som de själva är ansvariga för. Därefter gjorde Socialdemokraterna ett politiskt utspel, där de sa att situationen för BB i Lycksele var löst. Det visade sig dock att lösningen saknade verklighetsförankring. Den föreslagna lösningen avvisades senare som patientosäker och för att den skulle bryta mot flera lagar.

Den politiska majoriteten har efter detta försökt att skjuta ifrån sig sina egna politiska brister, gömt sig bakom regionens tjänstemän och lagt över ansvaret för sommarsituationen på personalen och de fackliga organisationerna. Detta är ett sorgligt agerande som sätter ljuset på att S-styret i regionen inte vågar erkänna sitt politiska misslyckande. Socialdemokraternas lögnaktiga utspel har dessutom skapat förvirring om vad som gäller, vilket ökat oron hos gravida kvinnor i inlandet. Det beklagligt. Det är uppenbart att majoriteten inte har analyserat bemanningskrisen och vidtagit de åtgärder som krävs för en stabil bemanning, trots alla varningssignaler som funnits under flertal år. Den politiska försummelsen har förvärrat situationen och ett stort antal barnmorskor slutat i regionen på grund av hög arbetsbelastning. För att åstadkomma förbättringar har Moderaterna återkommande väckt frågor och lagt förslag. I den aktuella krisen, för BB i Lycksele, väckte vi redan den 31 maj krav om en situationsanalys och förslag till åtgärder. Vi har också krävt en åtgärdsplan som säkerställer att sommarstängningar av BB:n i länet inte ska bli aktuellt i framtiden. Först den 16 juni tog S-styret initiativ till en analys av barnmorskekrisen. Senfärdigt och tydligt påverkat av den starka opinion som bildats mot den misslyckade politiken. Det återstår att se om majoriteten nu lyckas lägga fram de nödvändiga politiska förslag som krävs.

Ur Moderaternas perspektiv behöver en åtgärdsplan för en hållbar barnmorskebemanning bland annat innehålla:

· Uppvärderingar av barnmorskornas utbildningsbakgrund och dubbla legitimationer. Lönen är en viktig del och Moderaterna har avsatt en särskild lönesatsning i vårt budgetförslag, som exempelvis kan användas för detta ändamål.

· Förbättrad arbetsmiljö, inte minst genom ändamålsenliga lokaler.

· Rätt använd kompetens, det vill säga att vi nyttjar barnmorskornas kompetens på rätt ställe och minskar arbetsbelastningen.

· Fler utbildningsplatser på barnmorskeutbildningen.

· Bättre villkor för specialistsjuksköterskor och barnmorskor under utbildning.

Loppet för ett sommaröppet BB i Lycksele 2021 är dessvärre kört. För detta vilar ett stort politiskt ansvar hos de styrande Socialdemokraterna. Moderaterna vill nu bygga en trygg förlossningsvård för framtiden. Vår målsättning är tydlig. Alla kvinnor i Västerbotten för framtiden kan känna sig trygga i att länets tre BB:n ska vara öppna året runt och dygnet runt.


Elmer Eriksson (M)

Ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Andreas Löwenhöök (M)

Ledamot i regionfullmäktige

Artikeln är bland annat publicerad idag i Folkbladet. Länk här

Det krävs en förstärkt cancervård i länet

Av , , Bli först att kommentera 2

Var tionde minut får en person i Sverige det omvälvande beskedet att de har cancer. Mer än en halv miljon svenskar är just nu drabbade av cancer. Det är den dödsorsak som är näst vanligast i Sverige. Prognoser visar på en utveckling i Sverige där antalet människor som lever med en cancerdiagnos kommer att ha fördubblats inom 25 år. Antalet människor som lever med kronisk cancer ökar därmed stadigt och det hänger samman med förbättrade medicinska möjligheter att hjälpa fler patienter att överleva svåra cancersjukdomar.

Cancervården i Västerbotten är generellt välfungerande när du väl får vård. Problemet är de långa väntetiderna. Västerbotten klarar inte av en enda diagnos inom ramen för det uppsatta målet inom ramen för standardiserade vårdförlopp (SVF). Under 2020 klarades endast 45 procent av de ställda diagnoserna inom ledtiden, vilket är sämre än rikssnittet.

De standardiserade vårdförloppen behöver utvecklas. Rehabilitering och återbesök ska ingå i förloppet. Moderaterna nationellt vill se en samlad nationell barncancerstrategi som utgör en central del av en uppdaterad nationell cancerstrategi. Barncancerstrategin ska bland annat innehålla fördubblade satsningar på barncancervården och säkerställa att alla barncancerpatienter och deras nära anhöriga ska erbjudas en rehabiliteringsplan och psykosocialt stöd.

Den nationella cancerstrategin behöver uppdateras i syfte att stärka den långsiktiga medicinska vården gällande cancersjukdomar och prioritera att korta köerna och ledtiderna. Den behöver också uppdateras och förnyas på grund av den snabba utveckling som sker inom ny diagnostik med hjälp av artificiell intelligens och biomarkörer samt vad gäller ökade möjligheter till individuell cancerbehandling med precisionsmedicin så som immunterapier samt cell- och genterapier.

Moderaterna vill nationellt att det införs en vårdgaranti för cancerpatienter och det arbetet behöver påbörjas regionalt. Den lagstadgade vårdgarantins nuvarande 90-dagars tidsgräns för första besök respektive behandling inom specialistvården räcker inte till. Vårdgarantin ska därför knytas till standardiserade vårdförlopp som tagits fram och kontinuerligt utvecklas inom cancervården. Till vårdgarantin knyts specifika resurser inom ramen för de kömiljarder som skulle tillkomma om Moderaternas budgetförslag nationellt blir verklighet. Om cancervård inte kan ges inom uppsatta tidsgränser ska patienten ha rätt att vända sig till en annan vårdgivare och bli ersatt för de merkostnader detta innebär. Detta som ett tydligt redskap för att alla som drabbas av cancer ska få rätt vård i rätt tid.

I Vårdanalys rapport 2019:8 Omotiverad olika – Socioekonomiska och regionala skillnader i cancervården har ojämlikhet i cancervården analyserats. Diagnosgrupperna lunga, tjocktarm, ändtarm, bröst och prostata har varit i fokus. Den sammantagna slutsatsen är att det finns omotiverade skillnader i vård och behandling utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. Ofta är de omotiverade skillnaderna utifrån civilstånd större än skillnaderna mellan socioekonomiska grupper. Därför vill vi se vårdcoacher för dessa grupper inom cancervården som finansieras inom ramen för de nationella stimulansmedlen.

1500 cancerfall per år i Sverige är direkt kopplade till matvanor. Sverige är sämst i Norden när det gäller kosten. Hälsosamma matvanor minskar risken för cancer och även för andra vanliga sjukdomar och tillstånd såsom hjärt- och kärlsjukdom, diabetes samt övervikt och fetma. Förutom minskad risk för tjock- och ändtarmscancer bidrar goda matvanor till att hålla en hälsosam vikt och skyddar därmed i förlängningen mot andra fetmarelaterade cancerformer.

Moderaternas förslag på reformer

  • Påbörja arbetet med att knyta en förstärkt vårdgaranti till tidsförloppen inom de olika standardiserade vårdförloppen.
  • Påbörja arbetet med att korta vårdköerna till cancervården med målsättningen att alla får behandling inom de uppsatta tidsgränserna.
  • Påbörja ett utvecklingsarbete där rehabilitering och återbesök ska ingå i de olika vårdförloppen.
  • Genomför en ”Catch-up” vaccination mot livmoderhalscancer.
  • Påbörja arbetet med tarmcancerscreening.
  • Inför vårdcoacher för att motverka ojämlik cancervård. Detta bör ske inom ramen för de nationella stimulansmedlen.
  • Cancer går att förebygga med ett målmedvetet förebyggande arbete, därför behöver cancerprevention och folkhälsoarbetet tydliggöras ytterligare i regionens strategiska arbete.
  • Förbättra möjligheterna att kunna ställa tidigare cancerdiagnoser, genom ett systematiskt arbete inom primärvården.
  • Likt Region Skåne övergå till att hemskickat självtest blir standard för tester av cellförändringar på livmoderhalsen.

Sommarstängningen av BB i Lycksele – ett politiskt svek från S

Av , , Bli först att kommentera 1

Pressmeddelande: M om sommarstängningen av BB i Lycksele – ett politiskt svek från S

 

Idag kom beskedet att BB i Lycksele kommer att ha stängt i tre veckor i sommar. Barnmorskebemanningen fick ingen lösning, som de styrande Socialdemokraterna utlovat.

— Detta är ett socialdemokratiskt politiskt svek mot gravida i Västerbottens inland, som nu kan tvingas att åka en sträcka lika lång som hela Danmark för att ta sig till ett BB. Detta är förstås en oacceptabel situation, säger Andreas Löwenhöök (M), ledamot i regionfullmäktige.

Moderaterna är mycket kritiska till att Socialdemokraterna i regionen den 2 juni gick ut med beskedet att bemanningen på BB i Lycksele var räddad (se bifogad bild). Ett besked som visade sig vara falskt.

— Socialdemokraternas agerande har skapat förvirring, otydlighet och spätt på en oro som finns bland gravida kvinnor i Västerbottens inland. Ett tungt politiskt ansvar för detta vilar hos Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S) och jag förväntar mig att hon ber om ursäkt för hennes lögnaktiga och vilseledande uttalanden, säger Andreas Löwenhöök.

Under den senaste månaden har Moderaterna väckt flera förslag för att stärka barnmorskebemanningen i Västerbotten för framtiden. Däribland en motion med kravet att länets BB:n ska hålla öppet året runt, dygnet runt.

— Först efter att vi lämnade in våra förslag har Hälso- och sjukvårdsnämndens majoritet agerat. Nämnden har begärt att en åtgärdsplan ska tas fram på samma sätt som vi har föreslagit. Det är bra att den politiska majoriteten hörsammat våra krav, men det återstår att se om de har kapacitet att genomföra nödvändiga förändringar, de har ju inte lyckats under alla år som vi har haft en påtaglig kris inom förlossningsvården, säger Andreas Löwenhöök.

 

Vårdens hjältar förtjänar mer och bättre uppskattning för deras insatser

Av , , Bli först att kommentera 3

Pandemin har varit mycket prövande för vårdens medarbetare som har slitit mycket hårt. Det behöver visas en väsentligt större uppskattning för deras insatser. Tidigare i år föreslogs en utökning av löneutrymmet med 18 miljoner kronor till de verksamheter och grupper inom hälso- och sjukvården som varit hårdast belastade under pandemin. Det var mycket positivt, inte minst för att klara den långsiktiga förmågan att rekrytera och behålla personal. Utöver det valde Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna avsätta 18 miljoner mer i löneutrymme för att kunna göra en engångssatsning till grupper inom hälso- och sjukvården som varit hårt belastade under pandemin. Totalt handlade det om 36 miljoner extra till vårdens hjältar som slitit och sliter hårt under pandemin.

Region Västerbotten måste uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där många vill arbeta, studera och forska. Strukturerade och välfungerande karriärvägar behövs för att bidra till att verksamhetens mål uppnås och till medarbetarnas kompetensutveckling genom yrkeslivet. Lönerna ska vara jämställda och konkurrenskraftiga, individuellt satta och påverkbara för en stark löneutveckling. En tydlig strategi behövs också för att öka möjligheten för särskilt yrkesskickliga till en lönekarriär över tid. Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska inte finnas. Regionen måste även se till att göra arbetslivet hållbart så att man orkar arbeta ett helt yrkesliv.

Ansvar och befogenheter ska följas åt och vara så decentraliserade som möjligt i regionens verksamheter. Beslut ska tas så patientnära som möjligt. Region Västerbotten ska ta tillvara medarbetarnas idéer, uppmuntra till ansvarstagande och skapa delaktighet. Delaktighet bidrar till förståelsen för utvecklingsprocesser och för vad som krävs av var och en för att uppnå mål och arbeta för ständiga förbättringar. Delaktighet är nödvändigt för såväl medarbetarnas välbefinnande, som organisationens effektivitet. Ledarskapet på alla nivåer är helt avgörande för att kunna lyckas med utmaningarna på kort och lång sikt. Regionen måste åstadkomma ett tillitsfullt, transformativt och nära ledarskap. Mandat och befogenhet måste flyttas nedåt i organisationen. Varje avdelningschef och ledning måste ge de verktyg som behövs för att de ålagda uppgifterna ska kunna lösas. De ledarskapsprogram som finns måste breddas och omfatta fler. Ledarskapet på lasaretten i Skellefteå och Lycksele behöver stärkas med en platschef.

Kompetensutveckling ska löna sig. Specialistutbildade sjuksköterskor och annan specialistutbildad personal behöver en bättre löneutveckling. Genom en mångfald av arbetsgivare skapas också en bättre arbetsmiljö som tar hänsyn till personalens olika behov och önskemål. Bristen på sjuksköterskor behöver mötas genom att utöka antalet utbildningsplatser och införa ett introduktionsår för nyutbildade sjuksköterskor. Men även satsningar på fler yrkeskategorier inom sjukvården måste stärkas. För att minska trycket på de legitimerade medarbetarna är det nödvändigt att arbeta med Rätt använd kompetens (RAK). Särskilda insatser för rekrytering av tandläkare, läkare och sjuksköterskor bör göras, fler AT – block (allmän tjänstgöring) och ST – block (särskild tjänstgöring) måste prioriteras. Ett målmedvetet arbete med detta bidrar till att regionen kan bryta sitt beroende av hyrpersonal.

Moderaterans förslag på åtgärder

  • En långsiktigt hållbar och god arbetsmiljö.
  • Det ska löna sig bättre att utbilda och kompetensutveckla sig.
  • Utarbeta karriärvägar för samtliga yrkesgrupper med koppling till den direkta vården.
  • Bättre löneutveckling för specialistutbildad vårdpersonal.
  • Individuellt satta löner som är konkurrenskraftiga.
  • Det måste löna sig bättre att jobba när andra är lediga. På lång sikt krävs en generell höjning av Ob-tilläggen för att stimulera att fler ska jobba obekväma arbetstider.
  • Karriärstegar bör prövas för olika yrkeskategorier.
  • Ta bort hinder för att arbeta efter 67 års ålder.
  • Arbeta med schemaläggning för att möta vårdens behov och bättre arbetsvillkor.
  • Låt fler kompetenser ta plats inom vården för att avlasta vårdens legitimerade vårdarbetare.
  • All personal ska få jobba på toppen av sin kompetens.
  • En bättre introduktion för nya medarbetare.
  • Skapa fler kliniska karriärvägar i vården.
  • Stärk det goda och nära ledarskapet i sjukvården genom bland annat utbildning och mentorprogram.
  • Generell satsning på vidareutbildningsplatser likt AT, ST, VUB och BT.