Bryt den psykiska ohälsan och särskilt för barn och ungdomar

Sverige borde vara ett av världens bästa länder att växa upp i. Vår levnadsstandard är hög, trygghetssystemen är väl utbyggda och en omfattande lagstiftning kring barns rättigheter är på plats. Ändå uppvisar fler unga i Sverige än i motsvarande länder allt fler psykosomatiska och psykiska symtom. Enligt Folkhälsomyndighetens och WHO:s återkommande undersökning ”Skolbarns hälsovanor” lider omkring 60 procent av 15-åriga flickor av kroniska stressymptom som magont, ryggont, humörsvängningar, nedstämdhet, nervositet eller sömnsvårigheter.

Varannan svensk kommer någon gång i livet att drabbas av psykisk ohälsa. WHO räknar med att psykisk ohälsa kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen 2030. För barn och unga ökar den psykiska ohälsan, både den upplevda och den diagnosticerade. För att stoppa ökningen krävs både generella hälsofrämjande insatser, där livsvillkor förändras så att de främjar psykisk hälsa, samt förstärkningar av primärvården och den specialiserade vården. Det ska finnas lättillgängliga insatser i hela länet för personer med risk för eller tecken på psykisk ohälsa.

Det är alarmerande att den självskattade psykiska ohälsan ökar bland barn och unga men även i den yrkesverksamma befolkningen och hos äldre. Samhället i stort, inte minst hälso- och sjukvården, har en viktig roll både i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Den som söker hjälp för psykisk ohälsa behöver mötas med trygghet, förståelse och kompetens. Primärvården, elevhälsa och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) behöver stå starka för att möta detta växande problem. Samverkan mellan olika delar av hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra relevanta aktörer behöver fungera mer effektivt, så att den som har stora behov eller samsjuklighet i beroendesjukdomar och annan psykisk ohälsa, till exempel till följd av våldsutsatthet, inte riskerar att falla mellan stolarna.

Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett stort och växande problem. Ett problem som tyvärr verkar kunna växa ännu mer med effekterna av coronapandemin. Enligt Socialstyrelsen har psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år fördubblats under de senaste tio åren. I dag har ungefär var tionde pojke eller flicka någon form av psykisk ohälsa. Samtidigt har köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) mer än tredubblats. Konsekvenserna för de drabbade barnen är allvarliga. Det handlar om allt från svårigheter att fullfölja sin utbildning till ökad risk för självmordsförsök. Vi behöver ta tag i problemet redan nu för att motverka att det fortsätter växa i framtiden.

Suicid är ett folkhälsoproblem som förutom förlust av människoliv, leder till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda. Sju av tio personer som begår självmord i Sverige är män. Män söker hjälp i mindre utsträckning än kvinnor och uppvisar också andra tecken på depression än kvinnor. Det kan göra det svårare att fånga upp mäns och pojkars psykiska ohälsa i tid. Unga hbtq-personer har också en kraftigt ökad risk för självmordstankar och självmordsbeteende. Var fjärde homo- eller bisexuell ung kvinna har övervägt att ta livet av sig och 40 procent av alla unga transpersoner har någon gång försökt ta sitt liv. För att vända utvecklingen behöver suicidförebyggande insatser vara en naturlig del av hälso- och sjukvårdens arbete tillsammans med ungdomshälsan. Hur man har jobbat med detta i Storuman är ett gott exempel.

När barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige genomlystes av Sveriges kommuner och regioner (SKR) i rapporten Psykiatrin i siffror för 2019 hamnade BUP i Västerbotten på en bottenplacering när det gäller tillgänglighet. Verksamheten tar emot 1,15 patientbesök per dag och anställd. Bäst är Gotland som tar emot 2,5 per dag och anställd. Det är inte långsiktigt hållbart. Region Västerbotten behöver införa vårdval inom BUP så att fler aktörer kan etablera och erbjuda vård, remisskravet till BUP måste avskaffas så att riktigt akuta ärenden inte riskerar att fastna på fel vårdnivå, samt att det behövs en översyn för att minska byråkratin så att personalen på BUP ska kunna träffa fler patienter. Det krävs ökade resurser för att korta köerna på BUP samt stärka ungdomshälsan. Regeringen bör även utreda om ansvaret för elevhälsan ska flyttas till sjukvården, vilket skulle skapa en mer sammanhållen vårdkedja för unga människor som mår dåligt.

Moderaternas förslag på reformer

• Påbörja arbetet med kraftsamling för ungas psykiska hälsa och det kunskapsunderlag som finns kring vikten av hälsoinsatser i tidig ålder, fysisk aktivitet samt samverkan mellan huvudmän.
• Suicidförebyggande insatser ska vara en naturlig del av hälso- och sjukvårdens arbete tillsammans med ungdomshälsan.
• I samverkan med kommunerna ansöka hos regeringen om att Region Västerbotten  ska bli en pilotregion för att överföra huvudmannaskapet för elevhälsovården till regionen.
• Inför vårdval inom BUP för att stimulera fler aktörer att vilja etablera sig.
• Se över administrativa rutiner inom BUP för att minska eller överföra arbetsuppgifter till icke legitimerad personal.