M pressar S om BB-vallöfte och anklagar S för politiskt ointresse

Av , , Bli först att kommentera 7

I en interpellation till Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S) vill Andreas Löwenhöök (M), ledamot i regionfullmäktige, veta om Lycksele BB kommer att ha öppet under jul- och nyårshelgerna 2022. I interpellationen hänvisar Löwenhöök till Socialdemokraternas vallöfte att ”göra allt och lite till för att dörren till vården alltid ska stå öppen”. 

– Jag vill nu veta på vilket sätt den socialdemokratiskt ledda majoriteten har gjort ”lite till”, alltså vilka nya åtgärder har vidtagits, för att undvika en jul- och nyårsstängning, säger Andreas Löwenhöök (M).

Moderaterna är också kritiska till att Hälso- och sjukvårdsnämnden inte har fastställt den handlingsplan, för förbättrade förhållanden i länets förlossningsvård, som nämnden tog på sig att ta fram i juni 2021.

– Hälso- och sjukvårdsnämndens politiska majoritet verkar helt oförmögna att leda och styra verksamheten, vilket tyvärr går ut över inlandets kvinnor. Att nämnden inte har beslutat om en handlingsplan, som långsiktigt ska förbättra förhållandena i förlossningsvården, efter 1 år och fyra månader är under all kritik. Det visar på ett häpnadsväckande ointresse för krisen i Västerbottens förlossningsvård från den S-ledda majoritetens sida, säger Andreas Löwenhöök (M).

Dokumentera mindre – vårda mer!

Av , , 1 kommentar 12

Byråkrati, administration och dokumentation tar tid och kraft från vården. Detta måste kraftigt minskas. Patienterna och vården av dem är vår kärnverksamhet – inte onödig dokumentation.

Alla som har besökt sjukvården senaste åren har sett läkare, sjuksköterskor förtvivlat muttra över datasystemen. Undermåliga datasystem bidrar till allt mer ökande arbetsinsatser för personalen. Systemen som arbetsverktyg fungerar inte bra med varandra. Ofta tvingas personalen till dubbel- och trippelinloggningar. För att öka produktiviteten i sjukvården måste alla digitala system bli mycket effektivare. Det skulle spara resurser och underlätta för personal i det direkta vårdarbetet som är kärnverksamheten.

Ett annat problem är de absurda kraven på dokumentation. Både läkare och sjuksköterskor beskriver hur de tvingas dokumentera samma saker om och om igen. För samma patient, vid många tillfällen. Dock är inte all dokumentation onödig. Tvärtom. För en sjuksköterska kan det handla om riskbedömningar, planerade och utförda åtgärder, givna läkemedel och utvärdering av dess effekter. Men inte 3-4 gånger per patient och arbetspass. Dessutom så dokumenterar samtidigt ansvariga läkare många av dessa delar i sina egna journalanteckningar – ibland flera gånger.

Patientsäkerhet är ett ord som alltför ofta används som försvar i kritiken mot överadministration i vården. Vi anser att patientsäkerhet är något som främst kan öka genom ökad kontinuitet och mer tid tillsammans med patienterna. Att möta patienter och närstående, att observera och utvärdera patienters förändrade hälsotillstånd över tid – har betydligt större betydelse för patientsäkerheten. Hellreellre än att vårdpersonal i realtid dokumenterar varenda sak som sker och varenda tanke som finns i huvudet. Och dessutom på flera ställen.

Allt för mycket dokumentation under olika sökord bidrar också till att vården blir splittrad och uppdelad trots att vi eftersträvar helhetssyn på patienter. Helhetssyn i stället för fragmentering av vården måste premieras.

Nu när bristen på vårdpersonal i den vårdnära verksamheten är stor borde ledordet vara prioritering. Inte av patienter utan av uppgifter. Att lägga mer tid på det direkta vårdandet och mindre tid på skrivande frigör resurser, så att personal kan ta hand om några fler patienter per pass. Sjukvårdens ledning måste bestämma vilken dokumentation som är absolut nödvändig för patientsäkerheten. Och vilken som kan tas bort.

Ett skäl att dokumentation varit så central är den har varit ett viktigt mått vid utvärdering av vårdkvalitet och ett bra sätt att hitta syndabockar om något gått fel. I vården precis som inom alla andra organisationer görs trots detta fel, vilket är olyckligt. Men vi når inte målet att skapa en högkvalitativ vård om inte personalen har tid att möta och vårda patienterna, utan lägger den mesta tiden att dokumentera sina insatser i olika digitala system.

Patienter upplever tyvärr ofta att personalen är stressad, otillgänglig och att vården är splittrad då den är organiserad utifrån organ och sjukdomar. De upplever i lägre grad än i jämförbara länder att de är delaktiga i de beslut som tas kring dem. Även personalen är stressad och uppgiven och känner sig otillräcklig. Kraven på uppföljning och granskning av vården har därför ökat den administrativa bördan och antalet administratörer och chefer har därmed ökat på bekostnad av vårdnära personal och vårdplatser. Tyvärr har också vårdpersonalen tvingats in i detta och ägnar allt mindre tid åt sitt kärnuppdrag att vårda. Som medborgarna efterfrågar.

New Public Management (NPM) har styrt vården i decennier. Det är en styrmodell utifrån mål och resultat som har beslutats högre upp i organisationen. En ökad detaljstyrning uppifrån och försvårad samverkan mellan olika verksamheter har varit en negativ konsekvens av NPM. För att komma bort från NPM vill vi moderater övergå till en tillitsbaserad styrning. Där mandat och befogenheter flyttas från högsta regionledning till ansvariga första linjens chefer. Onödig dokumentering och uppföljning behöver tas bort och kärnuppdraget vård och omsorg värnas. Alltså: Dokumentera mindre och vårda mer.

Moderaterna i Västerbotten anser att man kan spara på administration och annat som inte är patientnära. Dessa pengar kan sedan omfördelas till den patientnära vården. Vidare krävs ett systematiskt arbete med att minska det administrativa trycket på de legitimerade yrkesgrupperna genom att arbeta för att rätt kompetens används. All personal måste få jobba på toppen av dess kompetens. Ansvar och befogenheter ska följas åt och vara så decentraliserade som möjligt i regionens verksamheter och genomsyras av tillit. Beslut ska tas så patientnära som möjligt. Även om det finns många utmaningar och problem som behöver lösas med en ny politik finns det trots allt en optimism inför detta.

 

Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition

Åsa Hörnsten (M)

Distriktssköterska, professor i omvårdnad samt ledamot i regionfullmäktige

 

Artikeln är publicerad på VK-debatt lördagen den 8 oktober.