Stoppa inköpen av Modelez produkter i Region Västerbotten

Av , , 1 kommentar 1

Regionen har sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina vidtagit flertalet åtgärder för att stötta Ukraina. Nu kräver vi att den S-ledda majoriteten kan ta nästa steg för att stötta Ukraina, genom att stoppa inköp av Mondelez-produkter inom regionen.

Bakgrunden är att företaget Mondelez (välbekant genom t.ex. Marabou choklad, Daimchoklad och Oreo-kakor), har hamnat på Ukrainas svarta lista. Det vill säga företag som fortsatt har verksamhet i Ryssland och bidrar till landets krigskassa och därmed också Rysslands krigsföring. Enligt ukrainska myndigheter betalade bolaget mer än en halv miljard kronor i skatt till ryska staten under förra året.

Regionen behöver en fungerande och långsiktig personalpolitik för att vända utvecklingen

Av , , 2 kommentarer 1

Läget inom hälso- och sjukvården i Västerbotten har varit och är fortfarande mycket oroande med brist på vårdpersonal inom flera områden och en oroande utmaning med arbetsmiljön. Bristen på vårdnära personal är inte ett nytt fenomen för Västerbottens del utan fanns även innan pandemin. Den uppskjutna vården på grund av pandemin har varit den stora utmaningen som ännu inte kunnat hanterats fullt ut. Vårdgarantin kan inte uppfyllas och vi ser att köerna växer sig allt längre.

 

Efter pandemin kan man konstatera att vardagen inom vården fortfarande handlar om överbeläggningar med utlokalisering av patienter på annan vårdenhet som får till följd en vård som inte är patientsäker, ökad arbetsbelastning för vårdpersonal samt en situation som inte är etiskt försvarbart. Personalen har återkommande uttryckt att man vill ha en god arbetsmiljö, som kräver en grundbemanning värd namnet. Man vill ha ett nära ledarskap och en personal- och lönepolitik som är långsiktig, uthållig och som prioriterar erfarenhet och yrkesskicklighet. Trots detta svåra läge kan Region Västerbotten erbjuda vård av mycket god kvalité.

 

Rekrytering av medarbetare är en av regionens absolut viktigaste uppgifter, eftersom pensionsavgångarna är stora under de kommande åren. Den brist som finns på kvalificerade medarbetare inom ett antal yrkesgrupper är idag så akut att det kommer att få konsekvenser för hur hälso- och sjukvården kommer att fungera. Här krävs att man på allvar arbetar med Rätt använd kompetens (RAK). Särskilda insatser för rekrytering av bland annat tandläkare, läkare och sjuksköterskor måste göras. Det är också av stor vikt att fortsätta utveckla akademisk specialisttjänstgöring (AST) för sjuksköterskor inom fler specialiteter än vad som gäller idag.

 

Regionen måste bli bättre på att locka tillbaka och behålla seniora medarbetare som är aktuella för pension. Möjligheten att få stanna kvar och jobba inom sjukvården i Västerbotten så länge man vill och orkar ska vara en självklarhet. På grund av personalbrist är region Västerbotten mycket beroende av hyrpersonal. Kostnaden uppgår idag till cirka 250 miljoner kronor. Arbetet för att kunna vara oberoende av inhyrd personal måste förbättras. Detta är absolut nödvändigt för att upprätthålla en god kontinuitet, kvalitet, tillgänglighet, arbetsmiljö samt undvika dyra och onödiga kostnader. Alliansens målsättning är att bli oberoende av hyrpersonal och vi har flera förslag för att klara detta. Med en god personalpolitik som varit långsiktig hade regionen inte behövt hamna i beroendet av hyrpersonal. Dessa cirka 250 miljoner kronor hade i stället kunnat användas för att behålla personal. Den Socialdemokratiskt ledda majoritetens personalpolitik har under många år varit kortsiktig trots återkommande signaler om stora brister. Facit av denna politiska handlingsförlamning kan vi se idag när personal som tidigare varit anställda lämnar regionen för att senare återkomma som stafettpersonal.

 

Personalen inom vården måste erbjudas nya och fler karriärvägar, ha en bra och rättvis löneutveckling samt få den uppmärksamhet de förtjänar för sina dagliga och viktiga insatser. Det ska vara attraktivt att arbeta inom vården. Karriärvägar ska finnas för alla yrkesgrupper.

Specialistutbildade sjuksköterskor och annan specialistutbildad personal behöver en bättre löneutveckling. Kompetensutveckling ska synas i lönekuvertet.

 

Vi har under en lång tid föreslagit ett tydligare ledarskap på de respektive sjukhusen i form av en platschef. Nu vill vi ta ytterligare ett steg genom att göra länets tre sjukhus till egna resultatenheter med en egen sjukhuschef. Det betyder att sjukhuschefen får ett långtgående mandat och befogenhet att inom given budgetram lösa respektive sjukhus vårduppdrag. För den enskilda kliniken är vår ambition att avdelningschefen får ett väsentligt större mandat, att vara både chef och ledare. Det innebär också att de mandat och befogenheter som idag finns på regionens hus i Umeå flyttar ut till respektive sjukhus. På det sättet åstadkommer vi ett tillitsfullt och nära ledarskap i praktiken.

 

Alliansen är övertygad om att det krävs en ny långsiktig personalpolitik som flyttar beslut längre ned i organisationen med ett tydligt lokalt och närvarande ledarskap. Personalen måste ha tydliga karriärvägar och en fungerande löneutveckling som belönar yrkesskicklighet. En ny personalpolitik och förändrad ledningsstruktur behöver komma på plats snarast för att börja vända den allt mer djupgående negativa spiral som regionen är inne i.

 

 

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

 

 

 

NUS hotas på sikt om nuvarande politik fortsätter att råda

Av , , Bli först att kommentera 5

Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus (NUS) har länge varit en motor för tillväxt och stora medicinska framsteg. I många avseenden är NUS och de medicinska delarna av Umeå universitet i symbios. Därför är det av största vikt att statusen som ett universitetssjukhus fortsätter att utvecklas. Om en fortsatt utveckling inte sker blir konsekvensen en snabb resa bakåt där vi på  några år bara har kvar ett regionsjukhus utan ett flertal utbildningar kopplade till hälso- och sjukvården. Konsekvenserna av en sådan utveckling är drakoniska. Patienter med behov av mer avancerad vård måste skickas söderut till mycket höga kostnader för skattebetalarna.

För att ett universitetssjukhus med utbildning och forskning ska kunna fungera behöver bassjukvården för Umeåregionen fungera. När det är omfattande problem med brist på vårdplatser och brist på patientnära personal drabbas helheten. Antalet vårdplatser har minskat dramatiskt de senaste åren. Om vårdplatser försvinner på grund av en bristsituation blir effekterna exempelvis att operationer ställs in, patienter vårdas på fel vårdavdelning och patienter skrivs hem tidigare än vad som är önskvärt, eller negativa effekter av senarelagda medicinska åtgärder. Ytterligare ett perspektiv är att senior vårdpersonal använder en orimligt stor del av sin arbetstid för att leta vårdplatser som inte finns. Vårdnära chefer behöver hantera dagssituationen i stället för att fokusera på att utveckla verksamheten. Forskning får stå tillbaka för att hantera vårdadministration. Denna lägesbild är på inget sätt ny utan har varit en del av en långsiktig trend där universitetssjukhuset sakta men säkert urholkats. När fokus bara är att hantera den dagsaktuella akuta situationen minskar också möjligheten att utveckla hälso- och sjukvården för framtidens patienter.

Även om det har skett investeringar på NUS så är det inte ens i närheten av behovet för att hantera nuet, än mindre hantera de strategiska behov som är nödvändiga på några års sikt. I dagsläget kan en rad helt nödvändiga investeringar inte genomföras som skulle göra att NUS låg i nivå med andra universitetssjukhus. Det handlar alltså inte om det allra senaste utan i många avseenden bara om att komma ifatt tidigare vunna positioner. Den högspecialiserade vården befinner sig i en konkurrenssituation gentemot de större universitetssjukhusen. För att möta denna utmaning behöver lokalerna och medicinskteknisk utrustning uppfylla de krav som ställs. Budgeten för medicintekniska investeringar är i dagsläget lägre än behovet, vilket påverkar önskade förbättringar avseende arbetsmiljö och effektivitet. Lokalbehovet är stort då lokalerna i flera fall är undermåliga för flera viktiga regionverksamheter. Det kan få stora konsekvenser, särskilt i diskussionerna om nationellt högspecialiserad vård. Lokalerna måste vara anpassningsbara för verksamhet som ska bedrivas där, och ändringar av verksamhetsinriktning ska kunna göras tämligen effektivt. Inom forskningen krävs ofta det allra senaste inom forskningsinfrastruktur för att kunna konkurrera internationellt. Konsekvenserna kommer framför allt att märkas om några år då områden där vi idag är starka och delvis internationellt ledande förvandlas till att istället hamna efter andra universitetssjukhus nationellt och internationellt.

Det finns ingen enkel lösning på detta komplexa problem. Situationen är allvarlig och det krävs krisinsikt för att behålla statusen för sjukhuset inte minst i de strukturer som ansvarar för den högt specialiserade vården. På vårdgolvet finns redan denna insikt. Därefter kan lösningar börja formas. En av de grundläggande åtgärderna är att få bassjukvården för Umeåregionen att fungera med tillräckligt med vårdplatser, en fungerande samverkan samt en primärvård som kan ta hand om patientens behov utan att slutenvården behöver gripa in i onödan. Utöver det behöver de verksamheter som ansvarar för regionvårdsuppdraget ha en större självständighet över de intäkter som det innebär. Inte som idag att det hamnar på övergripande nivå. Prissättningen gentemot de som köper vård av oss behöver ske till rätt pris, samt att kostnaderna för nya strategiska utvecklingsinvesteringar behöver fördelas mer lika. Västerbottningarna har inte råd att subventionera vård till andra län. För några år sedan försvann de strategiska medlen för NUS profilområden, de behöver komma tillbaka. Många investeringar i detta område har svårt att konkurrera på kort sikt med mer akuta behov.

Vi anser att frågorna kopplade till universitetssjukvården måste upp på den politiska agendan. Väl där behöver strategiska vägval ske som säkerställer vårt universitetssjukhus fortsatta utveckling. NUS roll för hela Norrland är för viktig att nonchalera. Därför är det av största vikt att samlas kring ett nytt politiskt vägval som slår vakt om ett universitetssjukhus även i framtiden.

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

 

Artikeln finns publicerad här på VK-debatt.

Alliansen vill ta krafttag för att minska beroendet av bemanningsföretag inom vården med ny strategi

Av , , Bli först att kommentera 3

Pressmeddelande 230601: Alliansen vill ta krafttag för att minska beroendet av bemanningsföretag inom vården med ny strategi 

Alliansen i Region Västerbotten föreslår under dagens sammanträde med regionstyrelsen att en strategi för att minska beroendet av bemanningsföretag ska tas fram. Förslaget innehåller tio punkter för att komma till bukt med den ökande användningen av hyrpersonal som pågått de senaste åren. Bland annat föreslås att hyrpersonal endast ska nyttjas inom slutenvården på obekväm arbetstid och att allt nyttjande av bemanningsföretag ska ske inom fastställt rampris.

För Västerbotten ökade kostnaderna för hyrpersonal med 14 procent under 2022, vilket motsvarar cirka 250 miljoner kronor och utgör ungefär 4,5 procent av de totala personalkostnaderna inom organisationen. Målet i Alliansens strategi är att kostnaderna för hyrpersonal ska vara högst 2 procent av personalkostnaderna senast den 31 december 2025.

–       Alliansen i Region Västerbotten ser denna strategi som en viktig pusselbit för att både säkerställa tillräcklig bemanning inom sjukvården och uppnå en balanserad ekonomi. Målet för Alliansen är att Region Västerbotten ska erbjuda högkvalitativ hälso- och sjukvård samt ha en stabil bemanning utan att vara beroende av bemanningsföretag, säger gruppledarna för Alliansen i ett gemensamt pressmeddelande.

Alliansen vill också se över den egna bemanningspoolen för att göra det mer attraktivt att vara anställd där istället för via bemanningsföretag. I förslaget lyfts vikten av ett utvecklat samarbete med kommunerna, där fokuset ska vara det gemensamma intresset i att minska hyrpersonal inom länet.

Initiativärendet finns nedan i sin helhet.

Strategi för att minska beroendet av bemanningsföretag

Allianspartierna hade i hanteringen av kompetensförsörjningsplanen den 15 november 2022 ett antal kompletterande förslag till den då beslutade planen. Framför allt ansåg vi att planen inte var tillräckligt konkret för att vara effektiv inom verksamheten, utan höll sig på en alltför strategisk nivå. Vi har tidigare framhävt att vi önskar en annan styrning av regionens verksamhet, en styrning som tar hänsyn till de faktiska behoven inom verksamheterna. Konkret innebär detta att vi förespråkar att regionen ska ha tre egna sjukhus som fungerar som självständiga resultatställen, med en överordnad sjukhuschef och en hälso- och sjukvårdsdirektör som ansvarar för samordningen över hela länet. En konkret effekt av bristande kompetensförsörjning är det ökande behovet av hyrpersonal. Under de senaste åren har användningen av bemanningsföretag inom hälso- och sjukvården ökat markant. Detta är en kostsam lösning för regionen att möta utmaningarna inom kompetensförsörjningen. Läget i Västerbotten är inte det sämsta i landet, men med tanke på att vi har samtliga vårdutbildningar inom länet så skiljer sig förutsättningarna åt. För Västerbotten kan vi konstatera att kostnaderna för hyrpersonal fortsatte att öka med 14 procent under 2022, vilket motsvarar cirka 250 miljoner kronor och utgör ungefär 4,5 procent av de totala personalkostnaderna. Beroendet av hyrpersonal måste brytas. Därför föreslår Alliansen i Region Västerbotten att regionen utformar en strategi för att begränsa användningen av bemanningsföretag. Målet är att kostnaderna för hyrpersonal ska vara högst 2 procent av personalkostnaderna senast den 31 december 2025.

För att nå detta mål behöver minskningen ske stegvis. Det är av yttersta vikt att säkerställa en hög nivå av patientsäkerhet och en god arbetsmiljö. Alliansen i Region Västerbotten ser denna strategi som en viktig pusselbit för att både säkerställa tillräcklig bemanning inom sjukvården och uppnå en balanserad ekonomi. Målet för Alliansen är att Region Västerbotten ska erbjuda högkvalitativ hälso- och sjukvård samt ha en stabil arbetsstyrka utan att vara beroende av bemanningsföretag.

Med anledning av ovanstående föreslår vi följande åtgärder ska vidtas:

 

Att    Endast nyttja hyrpersonal inom slutenvården på obekväm arbetstid.

Att                 Allt nyttjandet från bemanningsföretag gällande allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ska ske inom fastställt rampris. Alla verksamheter ska följa avtalet utan avsteg. Det innebär att alla avrop går via bemanningsorganisationen för vårdpersonal.

Att                 Ett arbetssätt för att säkra processen mot ett oberoende av bemanningsföretag etableras. Detta innebär att en bättre process tas fram för uppföljning av beställningar, avstämning av leveransgrad och att en central fakturauppföljning finns etablerad. Kvalitet och kontroll av beställningar behöver förbättras.

Att                 Uppdra till regiondirektören att ta fram en tydligare datumplan för utfasning för delar eller hela hyrberoenden.

Att                 Se över de lösningar vi har med en egen bemanningspool för att öka incitamenten att vara anställd där i stället för via ett bemanningsföretag.

Att                 Utveckla konceptet inom ramen för projektet Västerbotten utan gränser (VuG) för nyttjande av extern/utländsk personal.

Att                 För ej vårdnära hyrpersonal utveckla ett samarbete i Norra sjukvårdsregionen för svårrekryterade tjänster med specifika kunskaper.

Att                 Utveckla samarbetet med kommunerna. Dialoger med kommunerna inom Västerbottens län behöver initieras med särskilt fokus på det gemensamma intresset att minska beroendet av hyrpersonal inom länet.

Att                 Uppdra till regiondirektören att, i samråd med hälso- och sjukvårdsdirektören, definiera HR-stabens enbart stödjande funktion gentemot hälso- och sjukvårdsnämnden för att säkerhetsställa ett tydligt ansvarsförhållande.

Att                 Uppdra till regiondirektören att, i samråd med hälso- och sjukvårdsdirektören, tydliggöra avdelningschefernas samt verksamhetschefernas mandat och befogenhet när det gäller personalfrågor samt kompetensförsörjning.

 

 

Allians för Västerbotten

 

Nicklas Sandström(M)                             Ewa-May Karlsson (C)

Regionråd i opposition                             Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)        Maria Lundqvist Brömster (L)Gruppledare                            Gruppledare