Pressmeddelande 231218: Alliansen vill spara på överbyggnad för att kunna lösa regionens ekonomiska problem

I veckan har regionstyrelsen tagit beslut om verksamhetsplan för nästa år. Där föreslog de borgerliga partierna ett eget förslag som hade fokus på att istället minska den administrativa överbyggnaden, effektivare lokalutnyttjande, bättre och bättre avtalsuppföljning och minskning av konsulttjänster.

– Läget i Region Västerbotten är ytterst bekymmersamt. Vi hade inte behövt vara där vi är idag om fokus från det politiska S-styret varit att ta idag i de problem som finns med långa vårdköer, dålig bemanning av vårdnära personal samt stora ekonomiska problem, säger Nicklas Sandström, regionråd i opposition (M), Ewa-May Karlsson (C), Hans-Inge Smetana (KD) samt Maria Lundqvist Brömster (L).

Ett förslag från Alliansen är införandet av en sjukhuschef på respektive av länets tre sjukhus. Sjukhuschefen ska få ett långtgående mandat och befogenhet att inom given budgetram lösa respektive sjukhus vårduppdrag. Det innebär också att de mandat och befogenheter som idag finns på regionens hus i Umeå till stor del flyttar ut till respektive sjukhus. Alliansen vill också se en minskning av administrativ personal till förmån för att öka antalet vårdnära anställda, samt satsa på kompentensutveckling och fler karriärvägar för dessa.

– För närvarande är det för mycket personal som inte jobbar med den direkta patientvården. För att klara av ekonomin på kort och lång sikt behöver antalet ej vårdnära personal minskas, samtidigt som den patientnära vården behöver stärkas, säger de fyra borgerliga gruppledarna.

Västerbotten har i stor utsträckning en välfungerande hälso- och sjukvård i en växande och utvecklande region med en nära obefintlig arbetslöshet. Detta är något vi vill ta vara på. Samtidigt är vi mycket oroade över tillståndet inom hälso- och sjukvården i länet. För att bara nämna några allvarliga problem ser vi ett ökat missnöje på grund av växande vårdköer med långa väntetider, bristen på rätt utbildad vårdpersonal och en Folktandvård som inte längre kan tillgodose den vuxna befolkningens tandvårdsbehov, för att bara nämna några allvarliga problem. Allt detta skapar osäkerhet och underminerar förtroendet för regionen. Dessutom är missnöjet omfattande när det gäller en dåligt fungerande arbetsmiljö inom vården, en stor brist på karriärmöjligheter och löner som ligger under genomsnittet för andra regioner. Vi ser redan konsekvenser av dessa utmaningar i form av en akut brist på vårdplatser och nedstängning av vissa verksamheter. Men missnöjet är också påtagligt på fler arbetsplatser.

Efter flera år med högkonjunktur befinner sig Sverige nu i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är mycket hög. Det sätter en enorm press på vår region. Trots att prognosen för ökade kostnader dämpas fram till 2025 finns det djupt rotade strukturella problem i regionen. Regionen har inte sparat i ladorna under de goda åren utan har i stället en stor låneskuld. Att det blivit så är effekten av en ansvarslös politik som regelbundet har skjutit upp nödvändiga åtgärder till framtida generationer. Den rödgröna styrda regionen har under flera år lovat satsningar med pengar de inte har haft. Det är en grundläggande problematik som genomsyrar och präglar nästa års budget, som nu fokuserar på att rensa upp bland beslut som saknar finansiering. För att skydda kärnverksamheten inom sjukvården och stimulera tillväxt i länet krävs en gradvis omställning till en balanserad ekonomi under de kommande åren.

Inom detta omställningsarbete beträffande hur regionens resurser används har vi beslutat att minska överbyggnaden inom centraladministrationen för att frigöra resurser till vården. Vår bedömning är att ett antal medarbetare som inte har direkt vårdrelaterade uppgifter kommer att behöva lämna regionen. Vi bedömer att det handlar om 220 tjänster som regionen måste minska med. Tyvärr räcker detta inte, och vi måste även höja avgifterna och taxorna så att de är mer i nivå med resten av landet. Vi väljer att vara tydliga med detta, eftersom vi anser att det är vårt ansvar att tackla de utmaningar vi står inför. Sammantaget föreslås kostnadsreducerande åtgärder på över 500 miljoner. Trots dessa kraftfulla åtgärder landar den borgerliga budgeten på ett resultat på -264 miljoner. Motsvarande siffra för den rödgröna majoriteten är -437 miljoner.

Samtidigt genomför vi allianspartier nödvändiga prioriteringar för att frigöra resurser och investera i vårdpersonal. Detta gör vi för att kunna upprätthålla öppethållande av vårdavdelningar med direkt patientkontakt, för att skapa en sammanhängande primärvård och för att säkerställa att förlossningsavdelningarna i länet kan hålla öppet året om. Utöver detta krävs betydande förbättringar av förutsättningarna för de vårdnära cheferna. Detta kräver en tydligare process för budgetprioriteringar samt mandat och befogenheter som överensstämmer med uppdragen. En tydlig förändring i denna riktning är införandet av tre sjukhuschefer på respektive sjukhus, med omfattande mandat och befogenheter. Dessutom behövs ett övergripande ansvar för primärvården i länet.

En stärkt samverkan med kommunerna är avgörande för att säkerställa medborgarnas bästa och effektivt nyttja gemensamma resurser. Partnerskapet måste bygga på förtroende och gemensamma mål. Endast genom en sådan nära samverkan kan vi garantera en vård som är effektiv och tillgänglig. Arbetsmiljön i regionens verksamheter måste förbättras för att regionen ska kunna bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste skapas, ledarskapet måste stärkas och fortbildning måste prioriteras inom det livslånga lärandet. Åtgärder för att bemöta den psykiska ohälsan, särskilt bland barn och unga, måste stärkas, särskilt inom den första linjens psykosociala arbete.

Ett växande län medför nya möjligheter, men också nya krav på regionen. Vi allianspartier vill ta vara på denna utveckling och ser positivt på de utmaningar som regionen står inför. Genom tuffa men nödvändiga prioriteringar kan vi vända utvecklingen och dra nytta av den optimism som finns i länet. För att detta ska vara möjligt krävs en politisk vilja till förändring och en strävan att utveckla och förbättra sjukvården och regional utveckling i hela Västerbotten. Ett nytt ledarskap med innovativt tänkande och ny energi är avgörande för Region Västerbotten!

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

Debattartikeln är publicerad på VK-debatt 31 oktober, länk här.

Under måndagen presenterade de borgerliga oppositionspartierna i Region Västerbotten sitt alternativa budgetförslag. De kan konstatera att de problem som har byggts upp över tid gör läget mycket problematiskt. Även om länet växer och många är nöjda när de väl får sjukvård, blir problemen med vårdköer, brist på rätt utbildad personal samt ekonomin alltmer besvärande. När sjukvårdskostnaderna överstiger budgeten med över 700 miljoner krävs aktiva och kraftfulla åtgärder för att rätta till det. Därför tvingas de borgerliga partiernas föreslå att minska personal som inte är vårdnära med cirka 220 anställda, höja taxor och avgifter i nivå med riket, effektivisera nyttjandet av lokalytor och minska beroendet av hyrpersonal. Tack vare ökade skatteintäkter och statsbidrag får alla verksamheter en indexuppräkning, trots det finns det fortfarande kvar åtgärder inom sjukvården som är ofinansierat. Sammantaget föreslås kostnadsreducerande åtgärder på över 500 miljoner. Trots dessa kraftfulla åtgärder landar den borgerliga budgeten på ett resultat på -264 miljoner motsvarande siffra för den rödgröna majoriteten var -437 miljoner.

Däremot menar Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Hans-Inge Smetana (KD) och Maria Lundqvist Brömster (L) att om de rödgröna partierna fortsätter ducka för verkligheten kommer chefer att stänga ner verksamheter utan politisk prioritering. Det sker för att de tar ansvar och inte ser någon annan möjlighet att lösa situationen. Exempel på detta är BB Lycksele, akutplatser Malå och primärvårdsjouren i Umeå. Om s-ledda majoriteten inte börjar att politiskt styra och leda verksamheten att få ordning på ekonomin riskerar regionen att behöva lägga omfattande varsel för vårdpersonal som har skett i övriga landet.

Andra förslag som finns med de borgerliga partiernas budgetförslag är budgetavsättning för att hantera en återöppning av BB i Lycksele, ökade lönetillägg för dygnet runt verksamhet, ökade pensionskostnader samt ekonomisk kompensation för beslutade tillstånd till NUS för nationellt högspecialiserad vård. Dessutom föreslås en avveckling av primärvårdsjouren i Umeå i sin nuvarande form, överlåtelse från regionen till andra aktörer för att bedriva folkhögskoleverksamhet och en förändrad organisation med tre sjukhuschefer vid respektive akutsjukhus.

Regionfullmäktige tar ställning till de rödgröna och de borgerliga partiernas budgetförslag den 21 och 22 november.

För mer information
Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition                                                                                             

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

Läget inom hälso- och sjukvården i Västerbotten har varit och är fortfarande mycket oroande med brist på vårdpersonal inom flera områden och en oroande utmaning med arbetsmiljön. Bristen på vårdnära personal är inte ett nytt fenomen för Västerbottens del utan fanns även innan pandemin. Den uppskjutna vården på grund av pandemin har varit den stora utmaningen som ännu inte kunnat hanterats fullt ut. Vårdgarantin kan inte uppfyllas och vi ser att köerna växer sig allt längre.

Efter pandemin kan man konstatera att vardagen inom vården fortfarande handlar om överbeläggningar med utlokalisering av patienter på annan vårdenhet som får till följd en vård som inte är patientsäker, ökad arbetsbelastning för vårdpersonal samt en situation som inte är etiskt försvarbart. Personalen har återkommande uttryckt att man vill ha en god arbetsmiljö, som kräver en grundbemanning värd namnet. Man vill ha ett nära ledarskap och en personal- och lönepolitik som är långsiktig, uthållig och som prioriterar erfarenhet och yrkesskicklighet. Trots detta svåra läge kan Region Västerbotten erbjuda vård av mycket god kvalité.

Rekrytering av medarbetare är en av regionens absolut viktigaste uppgifter, eftersom pensionsavgångarna är stora under de kommande åren. Den brist som finns på kvalificerade medarbetare inom ett antal yrkesgrupper är idag så akut att det kommer att få konsekvenser för hur hälso- och sjukvården kommer att fungera. Här krävs att man på allvar arbetar med Rätt använd kompetens (RAK). Särskilda insatser för rekrytering av bland annat tandläkare, läkare och sjuksköterskor måste göras. Det är också av stor vikt att fortsätta utveckla akademisk specialisttjänstgöring (AST) för sjuksköterskor inom fler specialiteter än vad som gäller idag.

Regionen måste bli bättre på att locka tillbaka och behålla seniora medarbetare som är aktuella för pension. Möjligheten att få stanna kvar och jobba inom sjukvården i Västerbotten så länge man vill och orkar ska vara en självklarhet. På grund av personalbrist är region Västerbotten mycket beroende av hyrpersonal. Kostnaden uppgår idag till cirka 250 miljoner kronor. Arbetet för att kunna vara oberoende av inhyrd personal måste förbättras. Detta är absolut nödvändigt för att upprätthålla en god kontinuitet, kvalitet, tillgänglighet, arbetsmiljö samt undvika dyra och onödiga kostnader. Alliansens målsättning är att bli oberoende av hyrpersonal och vi har flera förslag för att klara detta. Med en god personalpolitik som varit långsiktig hade regionen inte behövt hamna i beroendet av hyrpersonal. Dessa cirka 250 miljoner kronor hade i stället kunnat användas för att behålla personal. Den Socialdemokratiskt ledda majoritetens personalpolitik har under många år varit kortsiktig trots återkommande signaler om stora brister. Facit av denna politiska handlingsförlamning kan vi se idag när personal som tidigare varit anställda lämnar regionen för att senare återkomma som stafettpersonal.

Personalen inom vården måste erbjudas nya och fler karriärvägar, ha en bra och rättvis löneutveckling samt få den uppmärksamhet de förtjänar för sina dagliga och viktiga insatser. Det ska vara attraktivt att arbeta inom vården. Karriärvägar ska finnas för alla yrkesgrupper.

Specialistutbildade sjuksköterskor och annan specialistutbildad personal behöver en bättre löneutveckling. Kompetensutveckling ska synas i lönekuvertet.

Vi har under en lång tid föreslagit ett tydligare ledarskap på de respektive sjukhusen i form av en platschef. Nu vill vi ta ytterligare ett steg genom att göra länets tre sjukhus till egna resultatenheter med en egen sjukhuschef. Det betyder att sjukhuschefen får ett långtgående mandat och befogenhet att inom given budgetram lösa respektive sjukhus vårduppdrag. För den enskilda kliniken är vår ambition att avdelningschefen får ett väsentligt större mandat, att vara både chef och ledare. Det innebär också att de mandat och befogenheter som idag finns på regionens hus i Umeå flyttar ut till respektive sjukhus. På det sättet åstadkommer vi ett tillitsfullt och nära ledarskap i praktiken.

Alliansen är övertygad om att det krävs en ny långsiktig personalpolitik som flyttar beslut längre ned i organisationen med ett tydligt lokalt och närvarande ledarskap. Personalen måste ha tydliga karriärvägar och en fungerande löneutveckling som belönar yrkesskicklighet. En ny personalpolitik och förändrad ledningsstruktur behöver komma på plats snarast för att börja vända den allt mer djupgående negativa spiral som regionen är inne i.

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

Pressmeddelande 230601: Alliansen vill ta krafttag för att minska beroendet av bemanningsföretag inom vården med ny strategi 

Alliansen i Region Västerbotten föreslår under dagens sammanträde med regionstyrelsen att en strategi för att minska beroendet av bemanningsföretag ska tas fram. Förslaget innehåller tio punkter för att komma till bukt med den ökande användningen av hyrpersonal som pågått de senaste åren. Bland annat föreslås att hyrpersonal endast ska nyttjas inom slutenvården på obekväm arbetstid och att allt nyttjande av bemanningsföretag ska ske inom fastställt rampris.

För Västerbotten ökade kostnaderna för hyrpersonal med 14 procent under 2022, vilket motsvarar cirka 250 miljoner kronor och utgör ungefär 4,5 procent av de totala personalkostnaderna inom organisationen. Målet i Alliansens strategi är att kostnaderna för hyrpersonal ska vara högst 2 procent av personalkostnaderna senast den 31 december 2025.

–       Alliansen i Region Västerbotten ser denna strategi som en viktig pusselbit för att både säkerställa tillräcklig bemanning inom sjukvården och uppnå en balanserad ekonomi. Målet för Alliansen är att Region Västerbotten ska erbjuda högkvalitativ hälso- och sjukvård samt ha en stabil bemanning utan att vara beroende av bemanningsföretag, säger gruppledarna för Alliansen i ett gemensamt pressmeddelande.

Alliansen vill också se över den egna bemanningspoolen för att göra det mer attraktivt att vara anställd där istället för via bemanningsföretag. I förslaget lyfts vikten av ett utvecklat samarbete med kommunerna, där fokuset ska vara det gemensamma intresset i att minska hyrpersonal inom länet.

Initiativärendet finns nedan i sin helhet.

Strategi för att minska beroendet av bemanningsföretag

Allianspartierna hade i hanteringen av kompetensförsörjningsplanen den 15 november 2022 ett antal kompletterande förslag till den då beslutade planen. Framför allt ansåg vi att planen inte var tillräckligt konkret för att vara effektiv inom verksamheten, utan höll sig på en alltför strategisk nivå. Vi har tidigare framhävt att vi önskar en annan styrning av regionens verksamhet, en styrning som tar hänsyn till de faktiska behoven inom verksamheterna. Konkret innebär detta att vi förespråkar att regionen ska ha tre egna sjukhus som fungerar som självständiga resultatställen, med en överordnad sjukhuschef och en hälso- och sjukvårdsdirektör som ansvarar för samordningen över hela länet. En konkret effekt av bristande kompetensförsörjning är det ökande behovet av hyrpersonal. Under de senaste åren har användningen av bemanningsföretag inom hälso- och sjukvården ökat markant. Detta är en kostsam lösning för regionen att möta utmaningarna inom kompetensförsörjningen. Läget i Västerbotten är inte det sämsta i landet, men med tanke på att vi har samtliga vårdutbildningar inom länet så skiljer sig förutsättningarna åt. För Västerbotten kan vi konstatera att kostnaderna för hyrpersonal fortsatte att öka med 14 procent under 2022, vilket motsvarar cirka 250 miljoner kronor och utgör ungefär 4,5 procent av de totala personalkostnaderna. Beroendet av hyrpersonal måste brytas. Därför föreslår Alliansen i Region Västerbotten att regionen utformar en strategi för att begränsa användningen av bemanningsföretag. Målet är att kostnaderna för hyrpersonal ska vara högst 2 procent av personalkostnaderna senast den 31 december 2025.

För att nå detta mål behöver minskningen ske stegvis. Det är av yttersta vikt att säkerställa en hög nivå av patientsäkerhet och en god arbetsmiljö. Alliansen i Region Västerbotten ser denna strategi som en viktig pusselbit för att både säkerställa tillräcklig bemanning inom sjukvården och uppnå en balanserad ekonomi. Målet för Alliansen är att Region Västerbotten ska erbjuda högkvalitativ hälso- och sjukvård samt ha en stabil arbetsstyrka utan att vara beroende av bemanningsföretag.

Med anledning av ovanstående föreslår vi följande åtgärder ska vidtas:

Att    Endast nyttja hyrpersonal inom slutenvården på obekväm arbetstid.

Att                 Allt nyttjandet från bemanningsföretag gällande allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ska ske inom fastställt rampris. Alla verksamheter ska följa avtalet utan avsteg. Det innebär att alla avrop går via bemanningsorganisationen för vårdpersonal.

Att                 Ett arbetssätt för att säkra processen mot ett oberoende av bemanningsföretag etableras. Detta innebär att en bättre process tas fram för uppföljning av beställningar, avstämning av leveransgrad och att en central fakturauppföljning finns etablerad. Kvalitet och kontroll av beställningar behöver förbättras.

Att                 Uppdra till regiondirektören att ta fram en tydligare datumplan för utfasning för delar eller hela hyrberoenden.

Att                 Se över de lösningar vi har med en egen bemanningspool för att öka incitamenten att vara anställd där i stället för via ett bemanningsföretag.

Att                 Utveckla konceptet inom ramen för projektet Västerbotten utan gränser (VuG) för nyttjande av extern/utländsk personal.

Att                 För ej vårdnära hyrpersonal utveckla ett samarbete i Norra sjukvårdsregionen för svårrekryterade tjänster med specifika kunskaper.

Att                 Utveckla samarbetet med kommunerna. Dialoger med kommunerna inom Västerbottens län behöver initieras med särskilt fokus på det gemensamma intresset att minska beroendet av hyrpersonal inom länet.

Att                 Uppdra till regiondirektören att, i samråd med hälso- och sjukvårdsdirektören, definiera HR-stabens enbart stödjande funktion gentemot hälso- och sjukvårdsnämnden för att säkerhetsställa ett tydligt ansvarsförhållande.

Att                 Uppdra till regiondirektören att, i samråd med hälso- och sjukvårdsdirektören, tydliggöra avdelningschefernas samt verksamhetschefernas mandat och befogenhet när det gäller personalfrågor samt kompetensförsörjning.

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström(M)                             Ewa-May Karlsson (C)

Regionråd i opposition                             Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)        Maria Lundqvist Brömster (L)
Gruppledare                            Gruppledare

Lycksele BB är Sveriges minsta förlossningsavdelning och har varit stängd sedan den 19 december 2022. Återöppning var planerad till januari, men något fastställt öppningsdatum finns fortfarande inte och sent i höst kan BB tidigast öppna igen.

– Ett Västerbottens inland utan BB är idag ett faktum och huvudansvaret bär den styrande majoriteten. Problemet är dessutom större än bara BB, om utvecklingen fortsätter riskerar Lycksele lasarett att bli ett produktionssjukhus likt det Sollefteå blivit, säger Anna Ackemo, gruppledare (M) Lycksele.

I januari hölls den första manifestationen mot stängningen av BB. Alliansen tillsammans med Företagarna i Lycksele var arrangörer och över 500 personer anslöt till fackeltåget. Tisdagen 30 maj 18:30 är det alltså dags igen.

 Region Västerbotten är länets största fastighetsägare. Totalt äger regionen cirka 650 000 kvm samt utöver det hyrs 100 000 kvm till. Trots att det har byggts nya lokaler och antal vårdplatser kraftigt minskats ned över tid så har fastighetsbeståndet vuxit. Det innebär därmed att kostnaderna ökar för städ, underhåll och reinvesteringar. Det går att uppskatta att kostnaden för daglig drift är cirka 1000 per kvm och år.

 Vi vet att nyttjandet inte är optimalt. Bedömningen och vårt förslag är att regionens lokalytor ska kunna minska på sikt med 15 procent i allmänhet (exklusive operationssalar som sannolikt behöver en ökad lokalyta) samt 30 procent för administrativa ytor. Samt riva en del äldre byggnader. Det skulle möjliggöra att styra om pengar till sjukvården vilket kommer behövas i det usla ekonomiska läget regionen befinner sig i.

 På sikt rör det sig om totalt 100 miljoner som går från fastighetsunderhåll per år till mer sjukvård!

För en tid sedan besökte jag Reumatologiska kliniken Västerbotten. Kliniken är i sammanhanget väldigt liten då den bara har 56 medarbetare och dessutom att de ansvarar för hela länet samt ett ansvar för norra Sverige. Huvudsakliga uppdraget är mottagning i öppenvård samt dagsjukvårdsverksamhet genom ex dropp och rehab. De har även ansvar för terapibadet vid NUS. Just att de kan vara en liten men självständig klinik lyftes fram som en stor fördel och styrka. De kunde på så sätt vara mer självständig och hitta lösningar som passade dem. De bedriver även mycket forskning som de ligger i framkant med. Reumatologiska kliniken är ett mycket bra exempel på vårdens utveckling. Idag har de inga vårdplatser då nya mediciner kunnat skjuta upp insjuknandet av olika sjukdomar. Verksamheten vid NUS bedrivs i en av de äldsta lokalerna på området och det är så uppenbart att de inte är ändamålsenliga alls. Tvärtom så finns det stora vattenskador och många har problem att vistas i lokalerna. Därför känns det fullt naturligt att lokalerna ska rivas och de på sikt ska få flytta in till bättre lokaler.