Kategori: landstinget

Västerbottens fördubblade köer måste bort!

Av , , Bli först att kommentera 3

Västerbotten har till stora delar en väl fungerande hälso- och sjukvård som till viss del är världsledande. Detta tack vare personalens fantastiska insatser dag som natt. Däremot finns det flera stora problem med kraftigt växande vårdköer, stress bland vårdens medarbetare, byråkrati, vårdplatsbrist och en primärvård som inte räcker till. Det måste åtgärdas.

För Moderaterna är att få bort vårdköerna valets viktigaste fråga. Vårdköerna har fördubblats under den här mandatperioden. Det är ett stort politiskt misslyckande av de ansvariga socialdemokraterna såväl nationellt som lokalt. Tyvärr är Västerbotten ett av de län som vårdköerna är som längst. Få län har heller styrts lika länge av ett och samma parti.

Under den här mandatperioden har den Socialdemokratiska regeringen höjt skatten med 60 miljarder kronor. Trots det har vårdköerna fördubblats. Regeringen har inte prioriterat rätt. Ett av Stefan Löfvens första beslut som statsminister var att avskaffa Alliansregeringens kömiljard. Inte långt därefter avskaffade han den förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Resultaten talar för sig själv. På mindre än fyra år har antalet personer som får vänta mer än 90 dagar på en operation gått från drygt 15 500 personer till över 33 000 personer. Mindre än hälften av alla cancerpatienter får vård i tid och antalet barn som väntat längre än 30 dagar på insats från BUP har mer än tredubblats sedan hösten 2014.

Inför valet 2014 lovade Stefan Löfven och Peter Olofsson (S) att förbättra tillgängligheten inom vården och korta köerna till cancervården. Löftet var att alla cancerpatienter skulle få vård inom fyra veckor. Utvecklingen har gått i direkt motsatt riktning. Nu ställer Socialdemokraterna ut nya löften, men Sverige har inte råd med fyra år till av löftessvek.

Här och nu krävs åtgärder som löser vårdens allra mest akuta problem – att korta vårdköerna. Därför föreslår Moderaterna att kömiljarden ska återinföras och tredubblas. Av dessa tre miljarder ska 500 miljoner öronmärkas till BUP. Kömiljarden var en effektiv åtgärd för att säkerställa att fler fick vård i tid.

Vården har dock större utmaningar som kräver ansvarsfulla, långsiktiga och genomtänkta reformer. Under nästa mandatperiod måste arbetet påbörjas för att möta dessa utmaningar. Moderaterna föreslår därför ett antal konkreta åtgärder:

  • Nationell primärvårdsreform. För att minska trycket på landets akutmottagningar och minska vårdköerna måste primärvården byggas ut för att bli bättre på att ta emot patienter.
  • Fast vårdkontakt. Den som vill ska ha rätt till en fast läkarkontakt med ett vårdteam som känner till patientens vårdhistoria.
  • En ny nationell cancerstrategi. Med fler standardiserade vårdförlopp som kortar köerna till cancervården. 
  • Stärk vårdens medarbetare. En förbättrad arbetsmiljö, större inflytande och rätt till vidareutbildning.  Fler sjuksköterskor ska få möjlighet att vidareutbilda sig med bibehållen inkomst.

Vi behöver återupprätta det övergripande samhällskontraktet. Det som bygger på att det vi betalar in i skatt ska vi kunna lita på att få tillbaka i form av välfärd så som hälso- och sjukvård av hög kvalitet i rätt tid på rätt plats. Så är det inte idag.

Vi vet att välfärden behöver mer resurser för att klara de framtida utmaningarna. Därför satsar Moderaterna 50 miljarder kronor till vård, skola och omsorg. Av dessa kan drygt 25 miljarder kronor användas till framför allt hälso- och sjukvård och skola. För sjukvården i Västerbotten innebär det 247,5 miljoner kronor i ett mycket välkommet tillskott. Det är 88,5 miljoner kronor mer än vad Socialdemokraterna lovar till vården i länet. För oss går välfärden före höjda bidrag för de som inte jobbar.

När staten och det allmänna inte klarar av sina mest grundläggande kärnuppgifter upplever många människor att de inte får valuta för sina skattepengar. Då sätts det övergripande samhällskontraktet under press. Så ska det inte behöva vara. Alla ska kunna lita på att vården av hög kvalitet finns där i rätt tid när man behöver den.

Sverige behöver en ny regering och ett nytt styre för sjukvården i länet som tar vårdens problem på allvar. Vi tänker aldrig acceptera att någon tvingas vänta längre än vad de behöver för att få den vård som krävs för att bli frisk. Västerbottens långa vårdköer måste bort!

Camilla Waltersson Grönvall (M)

Socialpolitisk talesperson

 

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Alliansen enad om fastläkare

Av , , Bli först att kommentera 1

Allianspartierna har enats om att vid en valvinst så kommer vi att genomföra en primärvårdsreform med fastläkare. Det innebär att alla patienter/medborgare ska ha möjlighet att få välja fastläkare och att samordning ska ske av ett vårdteam.

Reformen innebär även att erfarna legitimerade läkare och specialister inom andra fält än allmänmedicin ska kunna vara fastläkare inom primärvården samt göra det möjligt för ST-läkare som ska bli specialister i allmänmedicin att ha en egen patientlista.

Inspirationen har hämtats från det norska fastläkarsystemet, även om systemet inte ska kopieras rakt av.

Förslaget om ett fastläkarsystem välkomnas av Läkarförbundet som länge drivit frågan.

”Det är mycket glädjande att de vill genomföra en primärvårdsreform. Och det är rimligt att man tittar på möjligheten att lista på ST-läkare, men då måste man titta på hur långt de har kommit i sin utbildning, säger Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund”

Lokalt har vi i alliansen sedan tidigare skrivit om att vi välkomnar en sådan reform. Läs den artikeln här.

Sören med fler drabbas av långa vårdköer i länet – vårdköerna måste bort!

Av , , 1 kommentar 2

Idag rapporterar VK om Västerbottens långa vårdköer. Det gör en uppföljning av tidigare berättelser från patienter som drabbats av vårdköerna i länet. En av dem är Sören. Jag citerar från artikeln:

”Det har alltså gått nästan 2,5 år sedan han första gången sökte hjälp för njurstensbesvären. Av medicinen har Sören blivit trött och fått sömnbesvär eftersom han behöver stiga upp på natten för att ta den.

Hur han ligger till i vårdkön vet Sören inte heller. Ingen har hört av sig till honom eller berättat om när han kan få ta bort njurstenen.”

Det är helt orimligt och oförsvarligt med så långa vårdköer. Det drabbar tyvärr inte bara Sören utan långt många fler. Västerbotten är en de län som är sämst i landet med att ha långa vårdköer. Det behövs en ny politik som kommer tillrätta med länets långa köer.

 

Moderaterna vill få bort de långa vårdköerna!

–       Inför en tredubblad och utvecklad kömiljard

–       Vårdens medarbetare ska ges bästa möjliga förutsättningar att erbjuda bra vård

–        Inför en ny nationell cancerstrategi med syfte att nå tydliga mätbara resultat

En trygg och säker förlossningsvård

Av , , Bli först att kommentera 2

Västerbotten har i många avseenden en mycket väl fungerande förlossningsvård som vi kan vara stolt över. Men det finns problem som behöver åtgärdas. Inför sommaren år 2017 meddelades det att barnmorskorna bara skulle få ta ut tre av sina fyra veckor semester. För några år sedan pratades om sommarstängt på förlossningen i Skellefteå.

Moderaterna vill satsa på förlossningsvården. Under nästa mandatperiod avsätter vi nationellt 1 miljard om året för att förlossningsvården. Pengarna ska användas för att få hela vårdkedjan mellan mödravård, förlossningsvård och eftervård att hänga ihop bättre. Idag utbildas för få barnmorskor och behoven framåt är stora. Vi vill utöka antalet platser på barnmorskeutbildningen under nästa mandatperiod.

Vi avsätter dessutom 400 miljoner kronor om året för att fler sjuksköterskor ska få möjlighet att utbilda sig med bibehållen inkomst. Moderaterna vill förbättra förlossningsvården i Västerbotten. Vi vill att personalen ska kunna få ta ut sin semester och länets medborgare ska vara trygga att kunna föda året runt utan hot om sommarstängning.

 

Trygg akutvård i hela länet

Av , , 2 kommentarer 4

För att skapa en trygg och jämlik vård i hela länet och framförallt i de glest bebodda delarna av länet är ambulanser ett absolut krav. Långa avstånd till lasaretten vid akuta sjukdomsfall, olyckor och förlossningar kräver att det finns ambulans i alla länets inlandskommuner. Ambulansen i Åsele ska därför återbesättas. Även i mellanbygden i Robertsfors kommun och i Skellefteå måste ambulansverksamheten förstärkas. Störst kapacitetsproblem har trots allt Umeå. För att avlasta ambulanserna i Umeå och Skellefteå vill vi även göra ett försök med ambulerande husläkare.

 

Överbeläggningar, utlokaliserade patienter och samverkan mellan sjukvården och kommunerna

Under de senaste två åren har sjukhusen i Sverige i genomsnitt per dygn haft fyra överbeläggningar och utlokaliserade patienter per 100 vårdplatser. En bidragande orsak till detta är det stora antalet utskrivningsklara patienter som blir kvar på sjukhusen på grund av brister i samordningen mellan kommunerna och landstingen/regionerna Vårdtiden på sjukhus och därmed behovet av vårdplatser påverkas av andra faktorer, t ex det ökade antalet äldre.

 

Vi moderater ser utmaningarna med vårdplatsproblematiken men vi ser också ett stort behov av att utveckla våra tre akutsjukhus i länet och primärvården. Vi behöver tillsammans se till att varje invånare i Västerbotten kan garanteras en god vård och omsorg oavsett vart patienten bor.

 

 

Landstinget i Västerbotten ska bli bästa vårdarbetsgivaren

Av , , Bli först att kommentera 1

Det är tydligt att bristen på framför allt sjuksköterskor påverkar den vård som kan ges till patienterna. Vårdplatser måste stängas eftersom man inte har personal som kan bemanna dem. Framför allt drabbar detta verksamheter som drivs dygnet runt, alla årets dagar. Detta tillsammans med en allt för hög grad av inhyrd personal riskerar att bidra till en patientosäker vård. Därför är det extra viktigt är att hälso- och sjukvården fortsätter att utveckla och använda verktyg och metoder för att rätt kompetens finns på rätt plats i rätt tid.

Kompetens, trivsel och goda framtidsmöjligheter för medarbetarna är förutsättningar för vårdens och omsorgens höga kvalitet. Varje dag gör tusentals medarbetare ett fantastiskt och viktigt arbete. Alltför många beslut fattas högt upp i organisationen, medan personalens goda idéer inte alltid tas tillvara. Det vill vi ändra på.

Medarbetarnas kompetens är förutsättningen för vårdens och omsorgens kvalitet idag och i framtiden. Personalen inom vården måste erbjudas nya och fler karriärvägar, ha en bra och rättvis löneutveckling samt få den uppmärksamhet de förtjänar för sina dagliga och viktiga insatser. Vi vill med utgångspunkt i personalens situation göra flera förändringar som stärker deras kompetensutveckling och karriärvägar och därigenom skapa högre kvalitet. Det ska vara ett attraktivt och naturligt val att arbeta inom sjukvården.

Vi vill se över arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper och stärka personalens inflytande. Beslut ska fattas så nära de berör som möjligt. Vi är övertygade om att det går att organisera arbetet på ett mer optimalt sätt än idag. Läkarnas och sjuksköterskornas tid för patienterna kan utökas om till exempel vårdbiträden, medicinska sekreterare och undersköterskor tar över vissa arbetsuppgifter. Alla yrkesgrupper i vården ska kunna jobba på toppen av sin kompetens.

Det behövs en ständig översyn av rutiner regelverk för vårddokumentation i syfte att effektivisera, förenkla och minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdens medarbetare.

Kompetensutveckling ska löna sig. Specialistutbildade sjuksköterskor och annan specialistutbildad personal behöver en bättre löneutveckling. Genom en mångfald av arbetsgivare skapas också en bättre arbetsmiljö som tar hänsyn till personalens olika behov och önskemål. Bristen på sjuksköterskor vill vi möta genom att utöka antalet utbildningsplatser och bättre introduktion och stöd som ny på arbetsplatsen.

Från Moderaterna vill vi se en tydlig strategi att Västerbottens läns landsting ska vara Sveriges bästa sjukvårdsarbetsgivare.

 

För oss moderater är det så självklart att när du är sjuk ska du få vård – inte en kölapp.

Av , , Bli först att kommentera 4

Västerbotten har till stora delar en väl fungerande hälso- och sjukvård som till viss del är världsledande. Detta tack vare personalens fantastiska insatser dag som natt. Däremot finns det flera stora utmaningar med kraftigt växande vårdköer, stress bland vårdens medarbetare, byråkrati, vårdplatsbrist och en primärvård som inte räcker till. Det måste åtgärdas.

 

För Moderaterna är att få bort vårdköerna valets viktigaste fråga. Vårdköerna har fördubblats under den här mandatperioden. Det är ett stort politiskt misslyckande. Tyvärr är Västerbotten ett av de län som vårdköerna är som längst. Få län har heller styrts lika länge av ett och samma parti.

 

I det valmanifest som Moderaterna har presenterat och går till val på är en politik för en skattefinansierad sjukvård av hög kvalitet som finns i hela länet med tre akutsjukhus utan vårdköer. En ambulanshelikopter i Lycksele och minst en hälsocentral i varje kommun. Vi vill ta tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens. För oss ska patienten alltid vara i centrum och få en vård utan köer.

 

Vi har fem prioriterade valfrågor. För det första vårdköerna ska bort. Vårdköerna har fördubblats de senaste fyra åren. Vi vill införa en ny och sammanhållen kömiljard för att korta köerna. Du ska få vård när du behöver det utan väntetider. För det andra måste vårdplatsbristen åtgärdas. Det behövs fler vårdplatser med rätt utbildad personal på länets sjukhus för att kunna ge en bra vård utan köer.

 

För det tredje krävs det mer patientarbete och mindre byråkrati. Fler beslut ska fattas av proffsen i sjukvården och färre av politiker. Sjukvårdens medarbetare ska få jobba med rätt saker. För det fjärde vill vi ge mer valfrihet och inflytande till patienter och vårdens medarbetare. Självbestämmande måste öka och det nära ledarskapet stärkas. Avslutningsvis för det femte vill vi se en förstärkt primärvård med en patientansvarig läkare. Vi ser att gruppen mest sjuka äldre skickas runt i vården idag till stort lidande och höga kostnader.

 

Personalflykt och brist måste lösas. Därför vill Moderaterna få plats för en strategi för att bli Sveriges bästa sjukvårdsarbetsgivare. Den ska bland annat innehålla förslag för att skapa en långsiktigt hållbar och god arbetsmiljö, stödja utbildning och kompetensutveckling, en bättre löneutveckling för specialistutbildad vårdpersonal. Vi vill att det måste löna sig bättre att jobba när andra är lediga. Karriärstegar bör prövas för olika yrkeskategorier. Vill göra det enklare att arbeta efter 67 års ålder. Det goda och nära ledarskapet måste stärkas. Det behövs en schemaläggning för att möta vårdens behov och bättre arbetsvillkor. Vi vill låta fler kompetenser ta plats inom vården för att avlasta vårdens legitimerade vårdarbetare, all personal ska få jobba på toppen av sin kompetens. Till det behövs det en bättre introduktion för nya medarbetare samt fler kliniska karriärvägar. Vi är övertygade om att vi kan bryta den negativa trenden med en ny personalpolitik.  

 

Vi vet att vården behöver mer resurser för att klara de framtida utmaningarna. Därför satsar Moderaterna 6,1 miljarder till sjukvården. För Västerbotten innebär det ett välkommet tillskott på 158 miljoner. Till det föreslår vi en ny uppdaterad kömiljard som omfattar 3 miljarder. Den ska ta tillvara på tidigare erfarenheter och bli ännu mer effektiv och träffsäker. Vi vill få på plats en ny nationell cancerstrategi, en stärkt förlossnings- och mödravård i hela landet samt bättre villkor för sjuksköterskor som vidareutbildar sig. En satsning på att korta köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt en nationell primärvårdsreform för att stärka den nära vården.

 

Ett av vårdens allra mest växande problem är den växande byråkratin som medför att vårdens personal inte träffar patienter. För att bryta det krävs krafttag såväl lokalt som nationellt. Vi är övertygade om att vården blir bättre när beslut fattas av profossen i sjukvården och färre av politiker.

 

Vi tar kampen för vården. Vi vill att du ska känna dig trygg om du blir sjuk. När du blir akut sjuk ska du veta att en ambulans kommer i tid. Du ska veta att du får bästa möjliga sjukvård av högsta kvalité när du behöver den och utan att hamna i en vårdkö. Vi moderater har inte alla lösningar på sjukvårdens problem men vi har en genuin vilja att diskutera och ta till oss goda förslag om hur vården ska bli bättre och komma fler till del. 

 

Moderaterna söker tillsammans med partierna i Alliansen förtroendet att ta över styret av hälso- och sjukvården i Västerbotten efter den 9 september i år. Vi vill medverka till att åstadkomma breda lösningar som är ekonomiskt hållbara på lång sikt och garanterar en trygg, rättvis och jämlik hälso- och sjukvård i hela länet. För oss moderater är det så självklart att när du är sjuk ska du få vård – inte en kölapp.

 

 

Förändringen av den högspecialiserade vården måste ske ansvarsfullt

Av , , Bli först att kommentera 4

Förra veckan skrev jag tillsammans med sju andra ledamöter i rikssjukvårdsnämnden en debattartikel om vår syn på den fortsatta processen för den högspecialiserade vården. Inte minst mot bakgrund av Dokument inifrån dokumentär Den stora sjukhusstriden. En dokumentär som går till hårt angrepp mot grunden i Måns Rosens utredning som sedan låg till grund för den nya lagen och processen för hur högspecialiserad vård ska nivåstruktureras.

 

Läs hela artikeln här

 

Eller här nedanför:

För en tid sedan sändes programmet ”Den stora sjukhusstriden” i SVT:s Dokument inifrån. Det visade på ett balanserat sätt svårigheterna med utvecklingen av sjukvården. Vilken vård ska bedrivas decentraliserat och vilken vård krävs det att man koncentrerar till färre enheter? Vad ska styra den utvecklingen, vad vet vi om betydelsen av volym i vården?

I det andra programmet så framkom det att den kvantitativa beräkningen i utredningen ”Träning ger färdighet” av Måns Rosén byggde på tveksamma grunder och överdrev antalet människor som riskerar att dö beroende på bristande koncentration av vården. Detta har så klart väckt stor debatt eftersom såväl regeringen som riksdagen byggde sina beslut om utveckling av Rikssjukvården på dessa bedömningar i utredningen. Det är emellertid inte det stora problemet. Snarare handlar det om att den nya nationella processen bygger på helt fel idé om utveckling av sjukvården.

Svensk sjukvård har i internationell jämförelse väldigt goda resultat, i synnerhet den högspecialiserade vården. Tyvärr låter det annorlunda i den nationella diskussionen. Dessa goda resultat har vi nått inom ramen för de 21 huvudmännen och starkt professionellt fokus på kvalitetsutveckling, till exempel genom arbetet med kvalitetsregister som är en unik tillgång i Sverige. Det har också skett genom en stegvis förändring, med många små förbättringar och förändringar ute i vården och mellan landsting. En utveckling som förstärkts genom användandet av öppna jämförelser om vårdresultat och kvalitetsuppföljning. Det som givit kvalitet har handlat om ständig kvalitetsutveckling, inte volymen i sig.

Men den diskussion som drivit debatten om att koncentrera mer vård har oftast handlat om att förändringarna sker för långsamt. Kritik har riktats mot den tidigare rikssjukvårdsnämnden, att den tagit för få beslut och att alla beslut tagit för lång tid och varit för byråkratiska. Men i grunden har denna mer långsamma utveckling stämt väl överens med hur svensk sjukvård nått sin mycket höga kvalitetsnivå som är i världsklass. Det är inte igenom radikala strukturförändringar vården blivit allt bättre, det är stegvis genom långsiktighet och ständig förbättring.

I första hand är det önskvärt att nivåstrukturering sker genom att professionen inom sig kommer överens. Om så inte blir fallet och där det finns goda skäl till att göra en nivåstrukturering är det klokt med en nationell process. En del har ju väckt frågan att Riksdagens beslut om ny modell för rikssjukvården ska rivas upp. Det tror vi är fel väg att gå. Men den beslutade processen behöver få mer tid på sig för förberedelser, fördjupad analys och ett mindre omfattande uppdrag. Den tidsplan och volym som den nya nämnden ska hantera är orimlig. I stället är det av största vikt att fokus hamnar där det skulle göra störst skillnad i ökad kvalitet.

Vi måste lämna iden om att hastigt strukturera om svensk högspecialiserad vård, i stället bör vi anpassa den till en fortgående kvalitetsdriven process. Det är viktigt att vi tar vara på en välfungerande universitetssjukvård i hela landet och ger den förutsättningar att utvecklas och inte slår sönder något som i grunden fungerar mycket väl.

Vi är stolta över kvaliteten i svensk sjukvård. Samtidigt vet vi att den ständigt kan bli bättre. Den förändringen sker inte genom förhastade beslut utan genom stegvisa förbättringar. Den nya strukturen som kommit på plats måste få tid, resurser och helt andra förutsättningar att göra ett bra jobb som ligger i linje med vad som historiskt sätt satt svensk högspecialiserad sjukvård i världsklass.

Ledamöter i rikssjukvårdsnämnden:

Christer Jonsson (C), Sydöstra sjukvårdsregionen
Nicklas Sandström (M), Norra Sjukvårdsregionen
Marie Ljungberg Schött (M), Stockholms sjukvårdsregion
Stefan Lamme (M), Södra sjukvårdsregionen
Ingrid Lennerwald (S), Södra sjukvårdsregionen
Harriet Hedlund (S), Norra sjukvårdsregionen
Marie-Louise Forsberg Fransson (S), Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Börje Wennberg (S), Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

 

Oroväckande utveckling av antalet läkemedelsprövningar minskar

Av , , Bli först att kommentera 1

Antalet startade läkemedelsprövningar i Sverige halverades mellan 2004 och 2016. Detta visar Forska Sveriges årliga lägesrapport. Lägesrapporten 2018 visar att de totala investeringarna i forskning och utveckling i Sverige har minskat från 3,9 procent av BNP år 2001 till 3,26 procent år 2016. Anledningen till nedgången är att företagens investeringar i forskning och utveckling, som andel av BNP, minskade med 25 procent under samma period. Det kan jämföras med Danmark som hade en ökning med 19 procent.

Att antalet studier minskar är allvarlig utveckling och kan på sikt hota Sveriges placering som föregångsland när det gäller utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Det bidrar även till att färre patienter får tillgång till nya och effektiva läkemedel.

På NUS får jag många gånger höra att det är ett påtagligt problem med läkemedelsprövningar. Inte minst att hitta tillräckligt många patienter men även personalens tid för att jobba med detta. Här behöver ny högskole- och forskningsminister ta tag i detta efter valet men även regionalt behövs förutsättningarna förbättras för att kunna i partnerskap delta i dessa studier.

En landstingsekonomi i fritt fall

Av , , 6 kommentarer 11

Idag hanterar landstingsstyrelsen den ekonomiska rapporten för de fyra första månaderna. Något med önskvärd tydlighet framgår är att ekonomin är i fritt fall och den politiska ledningen står helt handfallna inför det faktumet.

Delårsrapporten påvisar att ekonomin för landstinget är i fritt fall. Västerbottens läns landsting redovisar per april ett negativt resultat på 188 miljoner kronor vilket innebär ett underskott mot budget på 136 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader visar ett underskott mot budget på 163 miljoner efter april månad. Störst underskott har Hälso- och sjukvårdsnämnden som gör ett underskott på 111 miljoner. Till det har vi rekordlånga vårdköer.

 

Från Alliansen är var vi mycket kritiska till det svaga politiska ledarskapet som ytterst är ansvarig för situationen. Vi valde att framhålla våra synpunkter i följande yttrande:

 

Särskilt yttrande 

 

Landstingsstyrelse 2018-06-07

 

Delårsrapport per april 2018

 

Delårsrapporten speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under de fyra första månaden 2018 i förhållande till fastställd budget och landstingsplan.

 

Allians för Västerbotten vill även detta år framhålla de insatser som personalen gjorde under den här perioden. Personalens insatser har under perioden varit mycket goda utifrån de förutsättningar som funnits vilket leder fram till de medicinska resultat som vi som länsbor kan vara mycket stolta över.

 

Delårsrapporten påvisar att ekonomin för landstinget är i fritt fall. Västerbottens läns landsting redovisar per april ett negativt resultat på 188 miljoner kronor vilket innebär ett underskott mot budget på 136 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader visar ett underskott mot budget på 163 miljoner efter april månad. Störst underskott har Hälso- och sjukvårdsnämnden som gör ett underskott på 111 miljoner.

 

Prognosen för 2018 avseende verksamhetens nettokostnader bedöms till ett underskott mot budget på 300 miljoner kronor. Prognosen förutsätter att planerade åtgärdsplaner genomförs samt att de ytterligare åtgärder som beslutats om under maj månad ger en ytterligare minskning på två procent.

 

Den mycket höga nettokostnadsutveckling som präglade andra halvåret 2017 har fortsatt även nu under 2018. Per april var nettokostnadsutvecklingen för hela koncernen på 9,0 procent. Jämfört med grannlänen så har Västerbotten allra högst nettokostnadsutveckling.  Alliansen är mycket oroad över den här utvecklingen som genast måste brytas för att inte skjuta allt för stora problem framför sig.

 

Det är djupt oroande att verksamheterna år efter år går med underskott och kostnadsutvecklingen är i dagsläget ohållbar. Det framgår tydligt att det som räddar det ekonomiska resultatet är finansnettot genom omplaceringar av aktieportföljen.

 

Det måste vara så att verksamheten ska vara långsiktigt ekonomiskt hållbar och önskvärt vore att eventuellt finansnetto ska kunna placeras för investeringar och bättre tider, inte täcka upp verksamhetens underskott.

 

Precis som årsredovisningen framhåller har tillgängligheten blivit sämre än under föregående år. Ett genomsnitt på 84 procent av patienterna fick sitt besök hos läkare i primärvården inom sju dagar. För fyra år sedan var siffran 90 procent. Andel personer som väntar på första läkarbesök inom den specialiserade vården inom vårdgarantin i april uppfylls till endast 79 procent. Andel personer som väntar på operation/åtgärd inom den specialiserade vården inom vårdgarantin ligger ännu lägre på 60 %, vilket också är mycket kraftig försämring jämfört med förra året då andelen låg på 66 procent.

 

Kostnader för köp av personaltjänster är, främst så kallade stafettläkare fortfarande allt för höga. Det har skett ett trendbrott på ökningen men den totala kostnaden måste ned.

 

Årsredovisningen visar att för att vi ska få en trygg och skattefinansierad vård, behövs en politik med mer pengar till sjukvården. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården befinner sig i krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till. Därför är vi fortsatt starkt emot försöket med arbetstidsförkortning, som både är dyrt och ineffektivt. Landstingets kärnverksamhet – sjukvård – måste prioriteras högre och annat behöver stå tillbaka.

 

Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal samt för att få en ekonomi i balans.

 

Allians för Västerbotten

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

Marianne Normark (L)

Gruppledare

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Birgitta Nordvall (KD)

Gruppledare

Presentation

 

Nicklas Sandström
Regionråd i opposition
Region Västerbotten 

Mer om mig
Ålder: 41 år

Bor och uppvuxen: Bor med familjen i Umeå kommun

Högre utbildning: Filosofie magisterexamen i statsvetenskap samt Filosofie kandidatexamen i ekonomisk historia båda vid Umeå universitet.

Gjort tidigare: Politisk sekreterare, vice kårordförande Umeå studentkår samt grafiker/tidningstryckare.

Okänd talang: Duktig fotograf.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se