Kategori: Moderaterna

Vårdplatsbristen i Västerbotten är värst i landet 

Av , , Bli först att kommentera 3

Region Västerbotten har den sämsta tillgången till vårdplatser i landet, enligt en nationell sammanställning (DM nr 7/24). Det som vägs samman är beläggningsgrad, överbeläggningar och utlokaliserade patienter, där den sammantagna bilden är urusel för Västerbotten. Konsekvenserna av att inte kunna erbjuda bemannade vårdplatser är omfattande och inkluderar bristande patientsäkerhet, en mycket ansträngd arbetsmiljö för vårdpersonal samt längre vårdköer.

Att vårdköerna blir längre visar sig i att endast 47 procent av länets invånare får sin operation eller åtgärd inom vårdgarantins gränser. I Region Jönköping får 89 procent detta. Vi står alltså inför djupgående problem med hur sjukvården fungerar. Förutom att den politiska ledningen, bestående av de rödgröna partierna, behöver låna pengar för att kunna betala ut löner, har regionen även landets sämsta tillgång på vårdplatser och möjligheter att få vård i tid. Detta måste bli en tankeställare för den rödgröna politiska majoriteten att faktiskt lägga fram förslag på att börja åtgärda problemen. Från Moderaterna och de borgerliga partierna har vi presenterat ett batteri av åtgärder.

Efter nästan 50 års oavbrutet socialdemokratiskt styre har problemen med ekonomin, den administrativa överbyggnaden, den bristfälliga personalpolitiken och de långa vårdköerna förvärrats. Utan förändring kommer länets invånare att bli allt mer skuldsatta för att finansiera utbetalningen av vårdpersonalens löner. Denna negativa trend måste brytas genom ett nytt borgerligt politiskt ledarskap.

 

Välkomna statliga pengar till sjukvården i Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 2

Regeringen satsar nu 166,4 miljoner mer till sjukvården i vårändringsbudgeten. Men trots en stor satsning på sjukvården kommer det inte räcka för att täcka de enorma underskott S-majoriteten har byggt upp i Region Västerbotten.

I december 2023 tvingades Region Västerbotten att låna 350 miljoner kronor för att kunna betala ut medarbetarnas löner. Detta resulterar i att den totala låneskulden för regionen nu uppnår till 2220 miljoner kronor. Förra året gjorde Region Västerbotten dessutom ett underskott på 1015 miljoner kronor.

Efter nästan 50 års oavbrutet socialdemokratiskt styre hopar sig problemen:
– Stora problem med ekonomin och ökade skuldsättning
– En allt större administrativ överbyggnad
– Dålig personalpolitik
– Allt längre vårdköer

Det rör sig om flera hundra miljoner som ändå saknas trots dessa pengar och därför vill vi minska ner på följande i Västerbotten för att skydda vården så gott det går från nedskärningar:
✅ Den administrativa överbyggnaden måste ner till nivåer innan pandemin.
Mängden chefer och chefsled måste minska. Vi kan inte ha fler chefer än vårdplatser på våra sjukhus.
✅ Hela regionens förvaltning måste reformeras där makt och befogenheter flyttas närmare verksamheterna.
✅ Som ett led i en omfattande reform av förvaltningen stärka sjukhusens självständighet med sjukhuschefer med ekonomi/ledning som ska vara till stöd för verksamheten inte tvärtom.
✅ Prioritera att öppna vårdplatser för att minska vårdköerna
✅ Skapa en välfungerande primärvård

Dags för S att vakna upp gällande primärvården i länet

Av , , Bli först att kommentera 5
Situationen för primärvården runt om i länet är mycket allvarlig och låter S-styret situationen eskalera riskerar vi en kollaps av den nära vården.
Moderaterna har därför tagit fram ett reformpaket för primärvården i Västerbotten!
Genom en lämnad motion till regionfullmäktige med en rad åtgärder för att vända den dystra utvecklingen inom primärvården:
1. Att det snarast fattas beslut om och genomdrives att varje specialist och ST-läkare i Allmänmedicin garanteras en blandad lista med ett fast och oföränderligt listtak om 1 100 invånare per distriktsläkare samt 550 invånare per ST-läkare enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Det innebär att alla regionens invånare ska listas på en fast, namngiven distriktsläkare. Under en övergångsperiod tills att alla är listade bemannas vakanta listor av hyrläkare.
2. Att antalet ST-, AT- samt BT- och DSK-tjänster kraftigt utökas samt att ledarskaps-ST tjänster i Allmänmedicin inrättas.
3. Att fast anställda specialister i Allmänmedicin garanteras regelbunden kompetensutveckling, enligt DLF och SFAM förslag till fortbildningspolicy.
4. Att administrativa, icke värdeskapande, uppgifter reduceras till ett minimum under beaktande av ”time needed to treat” -principen.
5. Att seniora medarbetares kompetens och önskemål bättre tas tillvara. Det finns sannolikt ett flertal arbetsuppgifter som kanske kan vara intressanta som exempelvis äldrevård, ronder, mentorskap, handledning och utbildning av nya kolleger i klinisk praxis.
6. Att primärvårdens i region Västerbotten uppdrag smalnas av och begränsas till dess att bemanningen motsvarar uppdragets omfattning. Detaljstyrningen i uppdraget måste minskas ned. Primärvårdsjouren i Umeå beläget vid Ålidhem hälsocentral behöver avvecklas då hälsocentralerna i Umeåregionen i stället tar detta ansvar genom bland annat kunna erbjuda längre öppettider.
7. I dagsläget är de ekonomiska ersättningarna till hälsocentralerna uppbyggda på en fast ersättning som utgör 87 procent och en rörlig ersättning som motsvarar 13 procent av den totala ersättningen. Det behöver bli ett ökat fokus på att stimulera en ökad tillgänglighet. Därför behöver den rörliga ersättningen höjas till 30 procent och den fasta blir 70 procent. I den fasta ersättningen föreslås en ökad nivå av glesbygdsersättning/litenhetsersättning.
8. Att primärvårdsorganisationen plattas till och förenklas genom att upphäva klusterbildning av hälsocentraler. Att chefer och ledning tydliggörs samt att mandat och befogenhet ges tillbaka till den enskilda hälsocentralen. I högre grad eftersträva att få fler läkare som ledare och verksamhetschefer i primärvården samt etablera en kultur där det är lättare att under en tid ta ett ledaransvar och sedan gå tillbaka till den kliniska verksamheten.
9. Regionen behöver se över sitt system med hur underskott i den eget drivna verksamheten hanteras så att, då det sker avskrivningar av underskott, så sker en kompensation till de privatdrivna verksamheterna.
10. Att nyetableringar av små och/eller privat drivna hälsocentraler underlättas. Det kan bland annat ske genom att vid en nyetablering ska passivt listade listas om till den nyetablerade hälsocentralens upptagningsområde inom tre månader. Det kan även handla om hur regionen debiterar den eget drivna verksamhetens lokalkostnader samt hur de så kallade otrohetsersättningarna debiteras.

Västerbotten har landets största brist på vårdplatser – ännu ett misslyckande av (S)

Av , , 1 kommentar 5

Dagens Medicin har gjort en sammanställning avseende vårdplatsbristen i Sveriges regioner. I sammanställningen används mått som speglar effekterna av en brist på bemannade vårdplatser, som beläggningsgrad, överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Tyvärr toppar Region Västerbotten listorna för samtliga av dessa kategorier.

Konsekvenserna av att inte kunna erbjuda bemannade vårdplatser är omfattande, med bristande patientsäkerhet, en mycket ansträngd arbetsmiljö för vårdpersonal och längre vårdköer som följd.

Förutom att den politiska ledningen, bestående av de rödgröna, behöver låna pengar för att kunna betala ut löner, har regionen landets sämsta tillgång på vårdplatser och möjligheter att erhålla vård i tid. Det måste bli en tankeställare för den rödgröna majoriteten att faktiskt lägga fram förslag för att börja åtgärda problemen. Från Moderaterna och de borgerliga partierna har vi presenterat ett batteri av åtgärder:

✅Den administrativa överbyggnaden måste ner till nivåer innan pandemin.

✅Mängden chefer och chefsled måste minska. Vi kan inte ha fler chefer än vårdplatser på våra sjukhus.

✅Ett batteri av åtgärder för att minska hyrpersonal och förbättra regionen som arbetsgivare för vårdanställda

✅En omfattande reform av förvaltningen stärka sjukhusens självständighet med sjukhuschefer med ekonomi/ledning som ska vara till stöd för verksamheten inte tvärtom.

Inspiration från Västmanland

Av , , Bli först att kommentera 3
För en tid sedan besökte jag min partikollega Mikael Andersson Elfgren (M), som har uppdraget som regionstyrelsens ordförande i Region Västmanland. Vi hann med två mycket intressanta verksamhetsbesök. Det första besöket var på Närvården Västmanland, som är en intraprenad av regionens samlade offentligt drivna hälsocentraler. Detta omfattar 40% av de listade patienterna, vilket motsvarar cirka 117 000. Det är en mycket intressant konstruktion som framför allt har medfört att mandat och befogenheter har flyttats närmare verksamheten, och förutsättningarna för att bedriva ett mer närvarande ledarskap har därmed ökat. Det är även något som har resulterat i mycket goda resultat. Att de lyckades lämna 2023 med ett ekonomiskt överskott är rätt talande.
Det andra besöket var byggnationerna av deras nya akutsjukhus i Västerås. Totalt handlar det om 75 000 kvadratmeter, vilket kan enkelt översättas till två stora huskroppar. I det nya sjukhuset planeras bland annat operation, röntgen, akutmottagning, vårdplatser, mottagningar, förlossningar och intensivvård. I förslaget ingår även försörjningsbyggnader för att säkerställa att bland annat material, gods och elförsörjning till sjukhuset är tillgängliga. Hela budgeten för det nya sjukhuset är 6,8 miljarder.
Ett stort tack till Mikael för bra samtal och intressanta besök!

Infektionskliniken på NUS

Av , , Bli först att kommentera 7
Förra veckan var jag på prao på Infektionskliniken på NUS. Huvuduppdraget är allvarliga, ovanliga samt komplicerade infektionssjukdomar som kliniken har sin specialistkompetens inom. För att hantera infektioner gör man även på andra vårdavdelningar. Under dagen följde jag med undersköterskan Mohammed samt sjuksköterskorna Julia och Lisa i deras vardag på vårdavdelningen samt mottagningen. Det som lyfts fram är, som på andra avdelningar, att vårdtyngden, patientens vikt och komplexiteten ökar för varje år. Inte minst kopplat till en åldrande befolkning, klimatförändringar och en ökad förmåga att erbjuda alltmer vård till allt fler i en allt högre ålder. Det som jag särskilt reflekterade över under dagen är hur mycket arbetstid som går åt att hantera vårdens organisatoriska mellanrum. Alltså till exempel att sjuksköterskor får använda alltmer tid för att få kontakt med kommunens hemtjänst utifrån att vårdbehovet har förändrats. På grund av Prator (systemet som kommunicerar mellan regionen och kommunernas kring utskrivningsklara patienter) så hade exempelvis en utskrivningssjuksköterska ringt sju samtal till en mindre kommun för att få tag i en biståndshandläggare men ändå inte lyckats. Det i sig medförde längre vårdtider.
Infektionskliniken har även ansvar för post-covid vården. Den sköts genom en digital mottagning med olika professioner vilket har fungerat mycket bra. Trots allt elände som var kring under pandemin så kom en positiv effekt av den att intresset för infektionssjukdomar ökat. Utöver det så bedrivs mycket forskning på området infektionssjukdomar.
Det var minst sagt en givande dag och stort tack till Mohammed, Julia och Lisa!

När öppnar BB i Lycksele igen?

Av , , 1 kommentar 7

Pressmeddelande 2024-01-17:

Moderaterna undrar när BB i Lycksele kommer att öppnas upp igen

När kommer BB i Lycksele att öppna upp igen och anser Anna-Lena Danielsson (S) fortsatt att det var rätt beslut att avbryta upphandlingen? Det är frågor som regionfullmäktigeledamoten, Anna Ackemo (M), vill ha svar på vid nästa fullmäktigesammanträde.

Bakgrunden till interpellationen är händelseutvecklingen som följt efter att BB Lycksele nu varit stängt sedan december 2022. En upphandling för att åter öppna verksamheten igen med bemanningsföretag påbörjades men avbröts efter beslut av den socialdemokratiska majoriteten. Det har nu lett till att verksamheten fortsatt är stängd, man har svårigheter med rekrytering och när öppningen i egen regi kommer att ske finns inget klart svar på.

– Om man inte avbrutit upphandlingen så hade verksamheten varit i gång i början av februari, då det fanns ett anbud på upphandlingen men S-majoriteten valde att avbryta. I stället står vi med en fortsatt stängd verksamhet och utan någon säkerhet på en långsiktig lösning på öppethållande året runt, säger Anna Ackemo (M).

Nästa regionfullmäktige äger rum 20 februari.

Medborgarna i Västerbotten förtjänar bättre än av landets längsta vårdköer

Av , , Bli först att kommentera 0

Problemen i Region Västerbotten är många och omfattande. Inte minst märks det gällande vårdköerna som är en av landets längsta enligt den officiella statistiken.

Det som gör situationen ännu mer allvarsam är att regionen står utan en politisk ledning som har ambition att leda verksamheten.

👉 Glädjande är dock att regeringen satsar mer resurser på kömiljarden för att korta köer.

Regionen behöver börja arbeta på följande sätt om köerna ska kortas och patienternas rättigheter värnas:
✅ Kömiljardens pengar ska gå direkt till verksamheten vilket ökar incitamenten att korta köer. Inte täcka generella underskott.
✅ Region behöver aktivt arbeta med att korta köer för att kunna ta del av pengarna. Liknande satsningar gjordes framgångsrikt innan pandemin.
✅ Inrätta en central vårdgaranti-enhet som ska hjälpa patienter att få vård i tid utanför länet eller hos en annan aktör i länet. Det skulle också flytta ansvaret för att söka vården för patienten från kliniken, vilket sparar tid för regionens vårdanställda.
✅ Regionen behöver systematiskt arbeta med att minska den administrativa bördan för vårdpersonal för att frigöra tid.

Alliansen kräver svar på hur den långsiktiga lösningen för BB i Lycksele ser ut nu när upphandlingen avbrutits

Av , , Bli först att kommentera 3

Moderaten Anna Ackemo, ledamot i regionfullmäktige, vill ha svar på hur den långsiktiga lösningen för BB i Lycksele ser ut. Detta görs genom en interpellation i regionfullmäktige till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S). En interpellation som hela Alliansen i region Västerbotten står bakom.  

Att det blev en upphandling har sin bakgrund i den rapport som presenterades i början av året som föreslog att det var den enda långsiktiga hållbara lösningen för ett år runt öppet BB var en upphandling av ett bolag som skulle få ett helhetsansvar. Den upphandlingen beslutade en oenig Hälso- och sjukvårdsnämnd under gårdagen att avbryta trots ett inkommit anbud som skulle säkerhetsställa just detta.  

  • Nu när regionen fått in ett giltigt anbud för en helhetslösning väljer den styrande majoriteten att övergå till den redan beprövade egenregi-lösningen. Vi vill veta hur framtiden för BB i Lycksele ser ut och de egentliga skälen till att man inte går vidare med det anbud som skulle säkerhetsställa en långsiktig lösning på att BB ska kunna ha öppet året runt, säger Anna Ackemo (M). 

 

Alliansen vill menar att det som hände på gårdagens nämndsmöte var en ideologisk kovändning när den styrande majoriteten väljer att inte gå vidare med det giltiga inkomna anbudet för en långsiktig helhetslösning för BB i Lycksele.  

 

Interpellation 

Hur ser den långsiktiga lösningen ut för BB i Lycksele? 

I rapporten från den 9 januari 2023 med rubriken Förlossningsvård vid tre sjukhus författad av Anders Sylvan och Sofie Jacobsson lades följande slutsatser fram: 

För att förhindra en permanent neddragning finns förutom beslutad handlingsplan 

ytterligare bemanningsbefrämjande åtgärder att föreslå; 

o Upphandling av totalentreprenad i Lycksele i ett återstartsläge under 2023 

o Återställa jourschabloner 

o Erbjuda seniora/nypensionerade barnmorskor attraktiva villkor för 

återanställning/stöttande uppgifter 

o Översyn av operationsutrymmet i Umeå för en breddning av regionvården 

och ST-utbildningspotentialen 

Det var alltså dessa rekommendationer som låg till grund för att gå vidare med att upphandla verksamheten. Nu när regionen fått in ett giltigt anbud för en helhetslösning väljer den styrande majoriteten att övergå till den redan beprövade egenregi lösningen.  

 

Mot bakgrund av detta behöver följande frågor till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S) 

  1. Hur långsiktig är lösningen med egen regi?  
  2. Kommer man kunna garantera att ha öppet året runt och dygnet runt med egenregi lösningen? 
  3. Varför denna ideologiska kovändning i att inte gå vidare med det giltiga inkomna anbudet för en långsiktig helhetslösning för BB i Lycksele? 
  4. Vad skiljer de två olika alternativen i kostnader?  

 

Anna Ackemo (M)

Ledamot i regionfullmäktige

Adminstrationen och mängden chefer ökar kraftigt samtidigt som vårdpersonalen blir allt färre inom S-ledda regionen – så kan vi inte ha det!

Av , , Bli först att kommentera 13

Antalet administratörer (admin, handläggare mm- inte ex vårdnära admin) har ökat med 159 tjänster sedan 2019 medan antalet läkare minskar med 17 st, räknas sjuksköterskor och barnmorskor in handlar det om 120 st färre.

Samtidigt blir vårdköerna allt längre, vårdplatserna färre och ekonomin är i fritt fall med 100-tals miljoner som måste sparas nästa år.

Vi vill se ett rejält omtag genomgående i regionens förvaltning:
✅ Den administrativa överbyggnaden måste ner till nivåer innan pandemin.
✅Mängden chefer och chefsled måste minska. Vi kan inte ha fler chefer än vårdplatser på våra sjukhus.
✅ Hela regionens förvaltning måste reformeras där makt och befogenheter flyttas närmare verksamheterna.
✅ Som ett led i en omfattande reform av förvaltningen stärka sjukhusens självständighet med sjukhuschefer med ekonomi/ledning som ska vara till stöd för verksamheten inte tvärtom.