Moderaten Anna Ackemo, ledamot i regionfullmäktige, vill ha svar på hur den långsiktiga lösningen för BB i Lycksele ser ut. Detta görs genom en interpellation i regionfullmäktige till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S). En interpellation som hela Alliansen i region Västerbotten står bakom.  

Att det blev en upphandling har sin bakgrund i den rapport som presenterades i början av året som föreslog att det var den enda långsiktiga hållbara lösningen för ett år runt öppet BB var en upphandling av ett bolag som skulle få ett helhetsansvar. Den upphandlingen beslutade en oenig Hälso- och sjukvårdsnämnd under gårdagen att avbryta trots ett inkommit anbud som skulle säkerhetsställa just detta.  

• Nu när regionen fått in ett giltigt anbud för en helhetslösning väljer den styrande majoriteten att övergå till den redan beprövade egenregi-lösningen. Vi vill veta hur framtiden för BB i Lycksele ser ut och de egentliga skälen till att man inte går vidare med det anbud som skulle säkerhetsställa en långsiktig lösning på att BB ska kunna ha öppet året runt, säger Anna Ackemo (M). 

Alliansen vill menar att det som hände på gårdagens nämndsmöte var en ideologisk kovändning när den styrande majoriteten väljer att inte gå vidare med det giltiga inkomna anbudet för en långsiktig helhetslösning för BB i Lycksele.  

Interpellation 

Hur ser den långsiktiga lösningen ut för BB i Lycksele? 

I rapporten från den 9 januari 2023 med rubriken Förlossningsvård vid tre sjukhus författad av Anders Sylvan och Sofie Jacobsson lades följande slutsatser fram: 

För att förhindra en permanent neddragning finns förutom beslutad handlingsplan 

ytterligare bemanningsbefrämjande åtgärder att föreslå; 

o Upphandling av totalentreprenad i Lycksele i ett återstartsläge under 2023 

o Återställa jourschabloner 

o Erbjuda seniora/nypensionerade barnmorskor attraktiva villkor för 

återanställning/stöttande uppgifter 

o Översyn av operationsutrymmet i Umeå för en breddning av regionvården 

och ST-utbildningspotentialen 

Det var alltså dessa rekommendationer som låg till grund för att gå vidare med att upphandla verksamheten. Nu när regionen fått in ett giltigt anbud för en helhetslösning väljer den styrande majoriteten att övergå till den redan beprövade egenregi lösningen.  

Mot bakgrund av detta behöver följande frågor till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S) 

1. Hur långsiktig är lösningen med egen regi?  
2. Kommer man kunna garantera att ha öppet året runt och dygnet runt med egenregi lösningen? 
3. Varför denna ideologiska kovändning i att inte gå vidare med det giltiga inkomna anbudet för en långsiktig helhetslösning för BB i Lycksele? 
4. Vad skiljer de två olika alternativen i kostnader?  

Anna Ackemo (M)

Ledamot i regionfullmäktige

Antalet administratörer (admin, handläggare mm- inte ex vårdnära admin) har ökat med 159 tjänster sedan 2019 medan antalet läkare minskar med 17 st, räknas sjuksköterskor och barnmorskor in handlar det om 120 st färre.

Samtidigt blir vårdköerna allt längre, vårdplatserna färre och ekonomin är i fritt fall med 100-tals miljoner som måste sparas nästa år.

Vi vill se ett rejält omtag genomgående i regionens förvaltning:
 Den administrativa överbyggnaden måste ner till nivåer innan pandemin.
Mängden chefer och chefsled måste minska. Vi kan inte ha fler chefer än vårdplatser på våra sjukhus.
 Hela regionens förvaltning måste reformeras där makt och befogenheter flyttas närmare verksamheterna.
 Som ett led i en omfattande reform av förvaltningen stärka sjukhusens självständighet med sjukhuschefer med ekonomi/ledning som ska vara till stöd för verksamheten inte tvärtom.

Adminstrationen och mängden chefer ökar kraftigt samtidigt som vårdpersonalen blir allt färre inom S-ledda regionen – så kan vi inte ha det!

Antalet administratörer (admin, handläggare mm- inte ex vårdnära admin) har ökat med 159 tjänster sedan 2019 medan antalet läkare minskar med 17 st, räknas sjuksköterskor och barnmorskor in handlar det om 120 st färre.

Samtidigt blir vårdköerna allt längre, vårdplatserna färre och ekonomin är i fritt fall med 100-tals miljoner som måste sparas nästa år.

Vi vill se ett rejält omtag genomgående i regionens förvaltning:
 Den administrativa överbyggnaden måste ner till nivåer innan pandemin.
Mängden chefer och chefsled måste minska. Vi kan inte ha fler chefer än vårdplatser på våra sjukhus.
 Hela regionens förvaltning måste reformeras där makt och befogenheter flyttas närmare verksamheterna.
 Som ett led i en omfattande reform av förvaltningen stärka sjukhusens självständighet med sjukhuschefer med ekonomi/ledning som ska vara till stöd för verksamheten inte tvärtom.

Inför nästa år ser det ut som att regionen behöver spara 700 miljoner efter flera år av illa skött ekonomi.

Regeringen satsar nu 184 miljoner mer till sjukvården i budgeten. Men trots en stor satsning på sjukvården kommer det inte räcka för att täcka de enorma underskott S-majoriteten har byggt upp i Region Västerbotten.

Det rör sig om flera hundra miljoner som ändå saknas trots dessa pengar och därför vill vi minska ner på följande i Västerbotten för att skydda vården så gott det går från nedskärningar:
 Den administrativa överbyggnaden måste ner till nivåer innan pandemin.
Mängden chefer och chefsled måste minska. Vi kan inte ha fler chefer än vårdplatser på våra sjukhus.
 Hela regionens förvaltning måste reformeras där makt och befogenheter flyttas närmare verksamheterna.
 Som ett led i en omfattande reform av förvaltningen stärka sjukhusens självständighet med sjukhuschefer med ekonomi/ledning som ska vara till stöd för verksamheten inte tvärtom.

Adminstrationen och mängden chefer ökar kraftigt samtidigt som vårdpersonalen blir allt färre inom S-ledda regionen – så kan vi inte ha det!

Antalet chefer och administratörer (ledning, admin, handläggare – inte ex vårdnära admin) har ökat med 198 tjänster sedan 2019 medan antalet läkare, sjuksköterskor och barnmorskor minskat med 120 st.

Samtidigt blir vårdköerna allt längre, vårdplatserna färre och ekonomin är i fritt fall med 100-tals miljoner som måste sparas nästa år.

Vi vill se ett rejält omtag genomgående i regionens förvaltning:
 Den administrativa överbyggnaden måste ner till nivåer innan pandemin.
Mängden chefer och chefsled måste minska. Vi kan inte ha fler chefer än vårdplatser på våra sjukhus.
 Hela regionens förvaltning måste reformeras där makt och befogenheter flyttas närmare verksamheterna.
 Som ett led i en omfattande reform av förvaltningen stärka sjukhusens självständighet med sjukhuschefer med ekonomi/ledning som ska vara till stöd för verksamheten inte tvärtom.

Läs mer här.

Skatteverket bedömer att närmare 200 000 personer är folkbokförda på fel adress i Sverige. Det finns människor som skriver sig på fel adress för att få tillgång till olika bidrag – som de egentligen inte har rätt till. Varje år betalas ca 18 miljarder skattekronor felaktigt ut i bidrag. Pengar som hade kunnat användas till 23 000 poliser, 31 000 undersköterskor eller 26 000 lärare. Att vara felaktigt skriven bidrar både till organiserad brottslighet och bidragsfusk. Därför är en nationell folkräkning en viktig reform för att bekämpa kriminalitet och utanförskap.

Sverige ses ofta som ett jämställt land men i hälso- och sjukvården finns mycket kvar att göra. Inom ramen för Tidöavtalet har den moderatledda regeringen tagit de första stegen mot en mer jämställd hälso- och sjukvård. För alla kvinnor. Rapporter från organisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) visar att flickor och kvinnor har svårt att hitta rätt i hälso- och sjukvården. Men det omvända gäller också, vården har svårt att vägleda kvinnor till rätt instans när det gäller tillstånd och sjukdomar som drabbar flickor och kvinnor.

Moderaterna vägrar att acceptera en hälso- och sjukvård som inte är jämställd. Vi har därför drivit på för att skapa en mer jämställd hälso- och sjukvård. Tidöavtalet innehåller viktiga förslag för att säkerställa detta. Konkret handlar det bland annat om forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa, om att modernisera abortlagstiftningen för att öka kvinnors självbestämmande och göra det möjligt för kvinnor som vill att, göra en hemabort.

Tyvärr så finns det idag väsentliga skillnader inom vården för olika grupper av kvinnor. Främst mellan låg- och högutbildade kvinnor och mellan kvinnor födda i Sverige och födda utanför Europa. Vi vill stärka förlossningsvården och göra den mer tillgänglig, personcentrerad och jämlik.

Den moderatledda regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell förlossningsplan. Syftet är att stärka förlossningsvården, öka tillgängligheten och kvaliteten. Under 2023 gör regeringen en satsning på förlossningsvården på hela 1,6 miljarder kronor. Pengarna ska bland annat användas för särskilda insatser för att stärka tillgängligheten till mödrahälsovården och förlossningsvården på landsbygd. Inte minst för BB i Lycksele.

Tillgängligheten för inlandets kvinnliga patienter är inte jämlik. En patientgrupp som har rätt till närhet, tillgänglighet och kvalitet. I dag är två av länets tre förlossningsavdelningar är öppna, Lycksele BB är stängt på oviss tid sedan drygt sex månader tillbaka på grund av personalbrist. Inlandets kvinnor hänvisas därmed att föda i Umeå alternativt Skellefteå. Förutom förlossningsvården drabbas den gynekologiska sjukvården för kvinnor i inlandet. Patienter hänvisas till övriga sjukhus i länet, men även utanför länet för att få sina operationer genomförda. Förlossningsvården är ingenting utan en fungerande personalbemanning. Det finns en frustration över avsaknaden av ett nära inflytande och utvecklingsmandat över arbetsplatsen och att beslutsvägarna är för långa. Moderaterna vill ge verksamheterna mer befogenheter och mandat att styra över verksamheten lokalt. Ett tydligare uppdrag behövs för respektive förlossningsenhet i länet, med tillit till att verksamheten löser uppdraget genom flexibilitet och ökad frihetsgrad i det lokala beslutsfattandet. Ökat lokalt inflytande och mer resurser skulle ge väsentligt bättre förutsättningar för tre fungerande BB i hela länet årets alla dagar.

Under mandatperioden kommer regeringen att genomföra en omfattande reformagenda för att stärka kvinnors hälsa och skapa en mer jämställd vård. Varje kvinna ska känna sig sedd inom hälso- och sjukvården. Oavsett om hon står inför något så livsomvälvande som att föda barn eller lider av klimakteriebesvär. Ingen kvinna ska behöva lida i tystnad.

Johan Hultberg (M)

Gruppledare för Moderaterna i socialutskottet

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Anna Ackemo (M)

Ledamot i Regionfullmäktige

Artikeln finns publicerad här.

Regionen har sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina vidtagit flertalet åtgärder för att stötta Ukraina. Nu kräver vi att den S-ledda majoriteten kan ta nästa steg för att stötta Ukraina, genom att stoppa inköp av Mondelez-produkter inom regionen.

Bakgrunden är att företaget Mondelez (välbekant genom t.ex. Marabou choklad, Daimchoklad och Oreo-kakor), har hamnat på Ukrainas svarta lista. Det vill säga företag som fortsatt har verksamhet i Ryssland och bidrar till landets krigskassa och därmed också Rysslands krigsföring. Enligt ukrainska myndigheter betalade bolaget mer än en halv miljard kronor i skatt till ryska staten under förra året.

Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus (NUS) har länge varit en motor för tillväxt och stora medicinska framsteg. I många avseenden är NUS och de medicinska delarna av Umeå universitet i symbios. Därför är det av största vikt att statusen som ett universitetssjukhus fortsätter att utvecklas. Om en fortsatt utveckling inte sker blir konsekvensen en snabb resa bakåt där vi på  några år bara har kvar ett regionsjukhus utan ett flertal utbildningar kopplade till hälso- och sjukvården. Konsekvenserna av en sådan utveckling är drakoniska. Patienter med behov av mer avancerad vård måste skickas söderut till mycket höga kostnader för skattebetalarna.

För att ett universitetssjukhus med utbildning och forskning ska kunna fungera behöver bassjukvården för Umeåregionen fungera. När det är omfattande problem med brist på vårdplatser och brist på patientnära personal drabbas helheten. Antalet vårdplatser har minskat dramatiskt de senaste åren. Om vårdplatser försvinner på grund av en bristsituation blir effekterna exempelvis att operationer ställs in, patienter vårdas på fel vårdavdelning och patienter skrivs hem tidigare än vad som är önskvärt, eller negativa effekter av senarelagda medicinska åtgärder. Ytterligare ett perspektiv är att senior vårdpersonal använder en orimligt stor del av sin arbetstid för att leta vårdplatser som inte finns. Vårdnära chefer behöver hantera dagssituationen i stället för att fokusera på att utveckla verksamheten. Forskning får stå tillbaka för att hantera vårdadministration. Denna lägesbild är på inget sätt ny utan har varit en del av en långsiktig trend där universitetssjukhuset sakta men säkert urholkats. När fokus bara är att hantera den dagsaktuella akuta situationen minskar också möjligheten att utveckla hälso- och sjukvården för framtidens patienter.

Även om det har skett investeringar på NUS så är det inte ens i närheten av behovet för att hantera nuet, än mindre hantera de strategiska behov som är nödvändiga på några års sikt. I dagsläget kan en rad helt nödvändiga investeringar inte genomföras som skulle göra att NUS låg i nivå med andra universitetssjukhus. Det handlar alltså inte om det allra senaste utan i många avseenden bara om att komma ifatt tidigare vunna positioner. Den högspecialiserade vården befinner sig i en konkurrenssituation gentemot de större universitetssjukhusen. För att möta denna utmaning behöver lokalerna och medicinskteknisk utrustning uppfylla de krav som ställs. Budgeten för medicintekniska investeringar är i dagsläget lägre än behovet, vilket påverkar önskade förbättringar avseende arbetsmiljö och effektivitet. Lokalbehovet är stort då lokalerna i flera fall är undermåliga för flera viktiga regionverksamheter. Det kan få stora konsekvenser, särskilt i diskussionerna om nationellt högspecialiserad vård. Lokalerna måste vara anpassningsbara för verksamhet som ska bedrivas där, och ändringar av verksamhetsinriktning ska kunna göras tämligen effektivt. Inom forskningen krävs ofta det allra senaste inom forskningsinfrastruktur för att kunna konkurrera internationellt. Konsekvenserna kommer framför allt att märkas om några år då områden där vi idag är starka och delvis internationellt ledande förvandlas till att istället hamna efter andra universitetssjukhus nationellt och internationellt.

Det finns ingen enkel lösning på detta komplexa problem. Situationen är allvarlig och det krävs krisinsikt för att behålla statusen för sjukhuset inte minst i de strukturer som ansvarar för den högt specialiserade vården. På vårdgolvet finns redan denna insikt. Därefter kan lösningar börja formas. En av de grundläggande åtgärderna är att få bassjukvården för Umeåregionen att fungera med tillräckligt med vårdplatser, en fungerande samverkan samt en primärvård som kan ta hand om patientens behov utan att slutenvården behöver gripa in i onödan. Utöver det behöver de verksamheter som ansvarar för regionvårdsuppdraget ha en större självständighet över de intäkter som det innebär. Inte som idag att det hamnar på övergripande nivå. Prissättningen gentemot de som köper vård av oss behöver ske till rätt pris, samt att kostnaderna för nya strategiska utvecklingsinvesteringar behöver fördelas mer lika. Västerbottningarna har inte råd att subventionera vård till andra län. För några år sedan försvann de strategiska medlen för NUS profilområden, de behöver komma tillbaka. Många investeringar i detta område har svårt att konkurrera på kort sikt med mer akuta behov.

Vi anser att frågorna kopplade till universitetssjukvården måste upp på den politiska agendan. Väl där behöver strategiska vägval ske som säkerställer vårt universitetssjukhus fortsatta utveckling. NUS roll för hela Norrland är för viktig att nonchalera. Därför är det av största vikt att samlas kring ett nytt politiskt vägval som slår vakt om ett universitetssjukhus även i framtiden.

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

Artikeln finns publicerad här på VK-debatt.

Bidragsbrotten har ökat med 133 procent mellan 2008 och 2021. Så kan vi inte ha det. Regeringen kommer därför införa en utbetalningsmyndighet för att få ordning på bidragssystemet. Myndigheten kommer få i uppdrag att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från myndigheterna. 18 miljarder hade kunnat finansiera 23 000 poliser, 31 000 undersköterskor eller 26 000 lärare. Det är därför mycket positivt att regeringen tar det systematiska fusket på största allvar. Det handlar om förtroendet för våra gemensamma välfärdssystem och det handlar om enormt mycket pengar.