Moderaterna tar nu initiativ i Hälso- och sjukvårdsnämnden för att Region Västerbotten ska tillsätta en särskild samordnare för att lösa BB-krisen i länet. Samordnaren för förlossnings- och kvinnosjukvården ska ha uppdraget att hitta lösningar för BB-krisen på kort sikt, presentera en process för hur attraktiviteten för arbetet vid förlossningsklinikerna ska ske på lång sikt samt hur Västerbottens kvinnosjukvård kan stärkas. Partiet föreslår också att kvinnosjukvården ska tillförsäkras friska och ändamålsenliga lokaler.

– Nu krävs det en dedikerad samordnare för att lösa BB-krisen i länet. Erfarenheter från andra regioner visar att en samordnare kan hitta nya lösningar och lösa upp problematiska knutar, vilket vi behöver göra i Västerbotten. Moderaterna vill att alla kvinnor i Västerbotten ska känna sig trygga i att länets tre förlossningar ska vara öppna året runt och dygnet, säger Moderaterna regionfullmäktigeledamot Andreas Löwenhöök (M), som fortsätter:

– Socialdemokraterna har inte gjort tillräckligt för att lösa krisen i Västerbottens förlossningsvård. Sommarens stängning och den aviserade julstängningen av BB i Lycksele samt att nästan en tredjedel av barnmorskorna, på förlossningen i Umeå, har sagt upp sig under ett år är de tydligaste exemplen på deras politiska misslyckande. Moderaterna vill göra ett omtag och låta en samordnare titta brett på hur BB-krisen kan lösas.

Moderaterna vill att samordnaren ska arbeta i nära dialog med personalen och de fackliga organisationerna. Partiet vill även att samordnaren ska beakta åtgärder som:

• Ett arbete för att nå en barnmorska per födande kvinna.

• Se över schema och arbetstidsförläggning.

• Möjliggör rotationstjänstgöring. Andra regioner har framgångsrikt arbetat med olika former av rotationstjänstgöring. Det går att använda goda exempel och anpassa dem till Västerbottens förhållanden. Målet är fler barnmorskor till förlossningen.

• Möjligheter att använda läkarinsatser på olika sätt.

• Arbeta med flöden och i mindre grupper för att använda kompetensen så optimalt som möjligt.

• Vid behov bedöma om det krävs förstärkning av administrativa uppgifter, städning och andra stödfunktioner.

Friska och ändamålsenliga lokaler för Förlossningen och Kvinnokliniken i Skellefteå

Med anledning av rapporterna om den dåliga patient- och personalmiljön vid Kvinnokliniken och Förlossningen i Skellefteå – med bajsvatten som rinner ut i mottagningsrum, aborterande kvinnor som delar lokaler med nyförlösta kvinnor och svårt sjuka kvinnor som tvingas ligga i korridoren – tar Moderaterna också initiativ till att dessa verksamheter ska tillförsäkras friska och ändamålsenliga lokaler. Partiet vill att en paviljonglösning ska övervägas som övergångslösning i väntan på att det byggs nya lokaler för Kvinnokliniken och Förlossningen i Skellefteå.

– Moderaterna kan konstatera att den situation som nu råder vid Kvinnokliniken och Förlossningen i Skellefteå är ohållbar, både för patienterna och personalen. Därför vill vi säkerställa att dessa verksamheter får övergångslokaler som är friska och ändamålsenliga och då bör man överväga en paviljonglösning i vätan på att sjukhuset byggs om, säger Andreas Löwenhöök (M).

Igår behandlade regionfullmäktige Moderaternas motion om behovet av att tillskapa fler kliniska karriärvägar för de yrkesgrupper som jobbar patientnära. (motionen finns här nedanför). Utgångspunkten till förslaget är de olika analyser som har skett av hur vårdnära grupper väljer att fördela sin arbetstid. Det finns helt klart utrymme för att fördela om arbetsuppgifter från och till olika yrkesgrupper. Detta kan sedan vara en viktig del i arbetet med att skapa kliniska karriärvägar.

Idag finns det ett stort problem att sättet att göra karriär i vården är att lämna det vårdnära jobbet och i stället jobba mer med pappersarbete och andra arbetsuppgifter i till exempel olika projekt. Det hade varit så mycket bättre om kompetensen istället kom till användning för patientarbete istället.

Rent logiskt men även alla vittnesmål gör gällande att en person som jobbat 20-30 år har väsentligt bredare kompetens och kan utföra helt andra arbetsuppgifter än en som just har börjat att jobba. Trots det så finns inte någon strukturerad process för hur det går att åstadkomma en karriärväg som möjliggör att en som är ny eller för den delen den som har jobbat några år kan jobba sig framåt att ta sig an arbetsuppgifter med större ansvar och därmed även få en tillhörande löneutveckling.

Sammantaget mycket glädjande att ett enigt regionfullmäktige valde att bifalla motionen. Nu får vi hoppas på verkstad i frågan.

Motion

Umeå 23 januari 2020

Karriärvägar för fler yrkesgrupper

I utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) beskrivs att det finns ett flertal tidmätningar avseende hur främst läkare fördelar sin arbetstid. En komplicerande faktor är att tidigare studier är genomförda på olika kliniker/mottagningar, med olika medicinska specialiteter, i olika landsting och med lite varierande definitioner. Men studierna uppvisar ändå likartade slutsatser. Ungefär en tredjedel av tiden ägnas åt direkt patientkontakt i någon form, en tredjedel ägnas åt indirekt patientarbete (journalföring, remisser, intyg, etc.) och en sista tredjedel åt övrigt (möten på och utanför arbetsplatsen, utbildning, förrådsbeställning, hantering av utrustning och lokaler, e-posthantering, icke patientrelaterade resor, handledning, schemaläggning och övrig administration). Det finns inget facit på vad som är en rimlig fördelning mellan dessa kategorier av arbetsuppgifter.

Flera av professionerna inom hälso- och sjukvården har genom olika enkäter tillfrågats i vilken utsträckning de utför arbete som skulle kunna övertas av någon annan. Myndigheten för vård och omsorgsanalys har genom enkätundersökningar till sjuksköterskor, undersköterskor och fysioterapeuter frågat bl.a. i vilken utsträckning respektive grupp har arbetsuppgifter som andra yrkesgrupper bör utföra så att kompetensen tas till vara bättre. Svaren visar på en upplevd tydlig potential att omfördela arbetsuppgifter.

Socialstyrelsen publicerade år 2004 en handbok med syfte att vägleda i frågor om delegation och fördelning av arbetsuppgifter till vårdgivare. Trots att myndigheten sedan länge påvisat att omfördelning av arbetsuppgifter möter få hinder, lever uppfattningen om att rättsliga hinder vidare och starka kulturer står i vägen för en förändring.

Vidare i utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) beskrivs myter som lever kvar i vården. Myter som lever kvar om vem som får göra vad. Det finns flera uppgifter som sjuksköterskor gör i dag som kan omfördelas till t.ex. undersköterskor, exempelvis såromläggningar, medicinhantering, provtagningar, sätta och spola kateter, sondmatning och vissa administrativa uppgifter.

Skillnaden mellan undersköterskors medicinska ansvar inom kommunal hälso- och sjukvård och landstingets är påfallande stora. På grund av skillnader i föreskrifterna mellan öppen och sluten vård i Socialstyrelsen föreskrifter hindras många gånger att vidaredelegering kan äga rum. Enligt utredning Effektiv vård (SOU 2016:2) är förändringar av dessa föreskrifter på gång.

Trots den vedertagna uppfattningen om att det finns stor potential i omfördelning av arbetsuppgifter är frågan varför det inte sker i en större omfattning än i dag. Kulturen på arbetsplatsen dikterar ofta en bestämd uppfattning om vilka personalkategorier som får göra vad. Vården har starka professioner och ansvaret för förändring faller i stor utsträckning på första och andra linjens chefer.

Därför är stödet från högre chefer och den politiska viljan viktig för att kunna avlägsna myterna och stärka stödet för omfördelning av arbetsuppgifter.

Region Västerbottens har, de senaste åren, haft ett stort fokus på att tillskapa kompetensstegar för sjuksköterskor. Vilket är mycket bra. Detta arbete behöver breddas till att omfatta fler vårdnära yrkesgrupper. Det finns några få goda exempel som till exempel specialistpsykolog. Sammantaget skulle det alltså behövas fler karriärvägar för fler vårdnära yrken.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att regionfullmäktige beslutar:

Att                       Region Västerbotten tillskapar fler karriärvägar för fler vårdnära yrkesgrupper.

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Pressmeddelande 210614: M: Erkänn det politiska praktfiaskot kring BB i Lycksele!

För två veckor sedan kom beskedet att BB i Lycksele ska stängas i tre veckor i sommar på grund av att regionen inte lyckats lösa barnmorskebemanningen. Därefter gick Socialdemokraterna i regionen ut och meddelande situationen var löst. Det visade sig dock vara en lösning som saknade förankring i hela personalgruppen och de fackliga organisationerna. Dessa avvisade sedermera förslaget till lösning som patientosäker och att den bryter mot flera lagar.

Idag kom så beskedet att någon bemanning inte har säkerställts och att förutsättningarna att lösa frågan är svår. Det tolkar Moderaterna som att Lycksele BB kommer att vara stängt minst tre veckor i sommar.

Moderaternas regionpolitiker Andreas Löwenhöök är mycket kritisk till utvecklingen och Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförandes, Anna-Lena Danielssons (S), hantering av frågan. Han menar att den aktuella BB-frågan är ett politiskt praktfiasko för de styrande Socialdemokraterna.

– Vår bedömning, som baseras på tjänstemännens och de fackliga organisationernas uttalanden, är att BB i Lycksele kommer att hålla stängt minst tre veckor i sommar. Det är bedrövligt att den politiska majoriteten i regionen inte är kapabla att kommunicera detta tydligt. Det är svagt att Anna-Lena Danielsson inte vågar erkänna sitt misslyckande, säger Andreas Löwenhöök (M).

– Detta är inget annat än ett politiskt praktfiasko för Socialdemokraterna! Barnmorskekrisen är ett politiskt misslyckande för den politiska majoriteten och deras lögnaktiga utspel, innan någon verklig lösning på sommarsituationen fanns, är högst anmärkningsvärd. Socialdemokraternas agerande har skapat förvirring om vad som gäller, vilket spär på oron hos gravida kvinnor i inlandet. Det beklagligt, säger Andreas Löwenhöök.

I en motion till regionfullmäktige kräver nu Moderaterna att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ta fram en plan för att säkerställa ett patientsäkert öppethållande av länets tre förlossningar under hela året.

– Bristen på barnmorskor har varit en återkommande politisk fråga och situationen i länet är nu mycket allvarlig. Här krävs politisk handlingskraft och en plan för att förbättra situationen. Alla kvinnor i Västerbotten ska känna sig trygga i att länets tre BB:n ska vara öppna året runt och dygnet runt, säger Andreas Löwenhöök.

Det måste alltid löna sig mer att jobba än att gå på bidrag.

 De med låga löner borde få behålla mer av sina intjänade pengar i plånboken varje månad.
 Bidragstak ska införas, så att summan av bidragen inte kan bli högre än vad man hade fått i lön om man tog ett jobb istället.

Med en ökad befolkning och fler arbetade timmar skapas bättre förutsättningar att finansiera vår gemensamma välfärd. Sjukvården behöver mer pengar vilket det blir när fler människor har ett jobb. Då får vi fler skattekronor till fler ambulanser, mer personal och nya läkemedel. Det är med allas vår arbetskraft vi skapar välstånd och bättre sjukvård såväl i Sverige som i Västerbotten. En offensiv satsning på sjukvården och den regionala utvecklingen förutsätter fler människor i arbete. En bra sjukvård med och omsorg utgör grunden i ett fungerande välfärdssamhälle.