Kategori: Vårdköer

Köer, personal, infrastruktur och en ekonomi i balans när Moderaterna presenterar förslag på budget

Av , , Bli först att kommentera 4

Pressmeddelande 210531: Köer, personal, infrastruktur och en ekonomi i balans när Moderaterna presenterar förslag på budget

Idag presenterar Moderaterna i regionen sitt budgetförslag för nästa år. De anser att det behövs ny kraft som kan axla ansvaret för de utmaningar men även för de möjligheter som finns för sjukvården och den regionala utvecklingen i länet. Inte minst efter pandemin. Även om Moderaterna målar upp många utmaningar ser de trots allt en del optimism.

Moderaterna presenterar fem centrala reformer:
En köfri vård (+40 mkr), Vårdens medarbetare behöver höjda löner och fler karriärvägar (+244 mkr), förstärkt cancervård (+5 mkr), förstärkt arbete med den psykiska ohälsan och BUP (+3 mkr), hållbar och välfungerande infrastruktur i länet (+1 mkr).

Det är väl känt att Region Västerbotten har stora ekonomiska utmaningar. Nyligen blev det känt att den Socialdemokratiskt ledda majoriteten har behov att reducera antalet anställda med 400 under nästa år utifrån omställningsplanen. Moderaterna har nyligen meddelat att de anser att det är orealistiskt att antalet vårdanställda behöver minska så mycket. I stället lanserar Moderaterna sammantaget besparingar på totalt 200 mkr. Dessa går ut på en kraftig minskning av icke vårdnära administration, ekonomiska effekter av omställningen mot mer kostnadseffektiv Nära vård, förbättrade vårdflöden på sjukhusen, minskade kostnader för hyrpersonal samt ökade patient- och tandvårdsavgifter. Dessa åtgärder påbörjas under nästa år men behöver skärpas ytterligare för år 2023 meddelar Moderaterna utifrån det ekonomiska läget regionen befinner sig i.

– Nicklas Sandström, regionråd i opposition, säger att han är mest stolt över prioriteringarna på vårdens medarbetare samt insatser för en köfri vård. Han säger också att givet hur dåligt skött ekonomin är av den rödgröna majoriteten kommer det behövas tuffa åtgärder för att vända utvecklingen utan att för den delen drabba medborgarnas möjligheter att få vård av högsta kvalité.

– Den stora re-industrialisering som både pågår och väntas öka i länet är mycket positiv och ger stora möjligheter för Västerbottens utveckling, säger Åsa Ågren Wikström, vice ordförande Regionala Utvecklingsnämnden. Det kommer att krävas att vi både gasar och bromsar samtidigt, dels för att ha ordning och reda i ekonomin, dels för att kunna möta den utveckling som är bra för länet, och där är fungerande infrastruktur en nödvändighet.

Regionfullmäktige antar regionplan och budget vid sitt sammanträde den 23 juni.

För mer information:
Nicklas Sandström (M)

Åsa Ågren Wikström (M)

Bli först att kommentera

De fyra borgerliga partierna vill nå ett maktskifte i regionen

Av , , Bli först att kommentera 3

Pressmeddelande 210510: De fyra borgerliga partierna vill nå ett maktskifte i regionen

Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna säger idag att det behövs ett nytt styre för Region Västerbotten. De är helt överens om behovet av förändring av hur sjukvården och den regionala utvecklingen sköts och därför måste socialdemokratins 40-åriga maktinnehav brytas. Detta arbete vill vi göra gemensamt mellan de fyra borgerliga partierna.

– Vi kan konstatera att regionen är i ett desperat behov av en ny ansvarsfull ledning som sätter patienten först. Vi har mycket att vara stolta över när det gäller vården i länet men det är mycket som kan bli betydligt bättre. Exempel på sådana områden är regionens personalpolitik, åratal av långa vårdköer samt en oansvarig hantering av regionens ekonomi.

Regionen har under årtionden haft stora ekonomiska problem, bedömningen är att det nu saknas runt 250 miljoner kronor årligen. De fyra borgerliga partierna har under flera år kritiserat den styrande socialdemokratin för bristen på förmåga att på allvar ta tag i de stora ekonomiska utmaningarna

För att nå ett maktskifte krävs det att varje parti växer med 1–2 procentenheter var. För att nå dit krävs det ett gediget och målmedvetet arbete för att vinna fler väljare dels  gemensamt, dels som enskilda partier. Som en del av det arbetet kommer varje parti att lägga fram var sitt budgetförslag till kommande regionfullmäktige med sikte på att få ökat genomslag för borgerlig politik. Fram till valet kommer det att komma fler utspel dels som gemensamt alternativ, dels som enskilda partier, allt för att nå fram till ett maktskifte avslutar Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Maria Lundqvist Brömster (L) samt Hans-Inge Smetana (KD).

 

 

Bli först att kommentera

Regionens utmaningar måste tas på större allvar

Av , , Bli först att kommentera 3

Under förmiddagen debatterade regionfullmäktige årsredovisningen för år 2020. I debatten gjorde jag följande inlägg:

Årsredovisning för år 2020

Ordförande

Ledamöter

Åhörare

Föregående år har på så många sätt varit helt unikt. Jag är fullt medveten om att applåder eller digitala tack inte på något sätt står i proportion till de insatser regionens personal gör varje dag och så även under föregående år. Men för vad det är värt, ett innerligt stort tack!

Herr ordförande

De direkta och indirekta konsekvenserna av pandemin kommer vi att få leva med under en lång tid framöver med. Alla de problem som regionen hade innan pandemi har likt ett snötäcke på hösten gömt undan många av de problem som fanns. När så vårens solstrålar breder ut sig och tar fram det som varit gömt så kommer problemen fram igen. Vårdköerna har inte kunnat arbetas bort så vårdskulden har vuxit, arbetsmiljö har inte kunnat förbättrats och förutsättningarna för många av länets företag kunde ha varit ännu bättre. En annan konsekvens är att omställningen till en ekonomi i balans har kraftigt försvårats.

Regionen resultat på sista raden är 98 miljoner kronor. Det är bara Gotland som hade ett sämre redovisat resultat av samtliga regioner. Vid jämförelse av resultatet efter finansiella poster och i procent av skatter och statsbidrag är resultatet det sämsta av alla regioner.  Även om resultatet jämförs som kr/innevånare är det fortsatt sämst i landet.

Att staten kraftigt överkompenserat regionsektorn för 2020 gör inte att regionens ekonomi på sikt blivit bättre. När tillfälliga bidrag och andra pandemirelaterade faktorer rensats bort, uppskattas det strukturella underskottet motsvara 220 till 280 miljoner kronor.

Herr ordförande

Ibland pratas det om att det strukturella underskottet varit ännu högre men då är det viktigt att komma ihåg att det är för att intäktssidan förbättras med högre statsbidrag och genom en ny modell för kostnadsutjämning. Det är alltså inte på grund av effekter av en politisk vilja att komma till rätta med utgiftssidan. Att politiskt ta åt sig äran för det är på gränsen till bedrägligt. I sin allvarligaste form är det självbedrägeri som riskerar att göra att man inte tar nuvarande svåra situationen på allvar och fortsätter att skjuta problem på framtida generationer.

Effekterna av omställningsplanen, som alla partier i fullmäktige stod bakom, har gett svagt resultat och det som går att mäta handlar till stora delar om indirekta konsekvenser av pandemin. 2020 lämnar kvar 90 mkr som behöver jobbas in i år tillsammans med de 175 mkr som tidigare var planerat för i år. Totalt 265 mkr ska omställningsplanen spara i år. Det behöver ske ett omtag i arbetet med hur förverkligandet ska gå till med omställningsplanen. Verksamheten behöver få en styrsignal om att majoriteten faktiskt menar allvar med planen. Om inte så kan det läggas i byrålådan.

Från Moderaterna och alliansens sida vill vi understryka och hålla med om det som framhålls i årsrapporten att. Citat. ”En betydande risk i regionens ekonomi är den egna förmågan att genomföra effektiviseringsarbetet. Det bottnar i förmågan att leda och styra verksamheten.” Precis så är det.

Herr ordförande

Nu när vi blickar tillbaka på 2020 är det inte bara mörker. Vi ser den kraft som finns att lösa gemensamma problem när vi arbetar tillsammans i och utanför vår organisation för att bekämpa pandemin. Ett framgångsrikt arbete som resulterat i mycket låga dödstal i jämförelse med andra. Möjligheterna i att jobba mer digitalt och hur medarbetare växer med ett tillitsbaserat ledarskap. Ett annat ljus är att den forskningsmiljö som finns i länet har bidragit till ett nobelpris.

Men det stora ljuset i mörkret är hur snabbt vår gemensamma omvärld med forskare och experter kunde forska fram ett nytt vaccin, samt påbörja en global vaccinering. Detta snabbare än vad regeringen kunde få på plats en ny pandemilag. Det första visar på handlingskraft och målmedveten. Det andra visar på effekter av svagt, otydligt och frånvarande ledarskap. Precis det som genomsyrar det politiska ledarskapet i Region Västerbotten.

Sammanfattningsvis visar det här året om något på hur angeläget det är med en  ny politisk ledning i Region Västerbotten.

Bifall till upprättat förslag till årsredovisning samt alliansens särskilda yttrande

Bli först att kommentera

Mycket svagt resultat för regionen trots pengaregn från staten

Av , , Bli först att kommentera 2

Igår hanterade regionstyrelsen årsredovisningen för år 2020. Från M, C, L och KD framförde vi följande synpunkter på året som varit:

Årsredovisning 2020

År 2020 var i många avseenden ett exceptionellt år. Coronapandemin som, fortfarande pågår, kom att prägla och överskugga hela Region Västerbottens verksamhet. Än så länge har Regionen klarat av situationen i hälso- och sjukvården förhållande vis väl. Detta tack vare alla hjältar i vården. De förtjänar ett extra stort tack! Helt avgörande för att vända utvecklingen för länet och få ett stopp på pandemin är att regeringen säkerhetsställer att regionen får tillgång till vacciner.

De direkta och indirekta effekterna av coronapandemin kommer att prägla Region Västerbotten under mycket lång tid framöver. Det är viktigt att slå fast att Region Västerbotten hade riktigt stora och utmanande problem redan innan pandemin. Dessa problem har förvärrats i och med en lång och utdragen pandemi. Vårdköerna har inte kunnat arbetas bort utan är fortsatt alldeles för långa. Arbetsmiljö och regionens förmåga att jobba för att bli en mer attraktiv arbetsgivare har inte kunnat prioriteras. Förutsättningarna för många av länets företag har försämrats även om det finns undantag. Pandemin har drabbat bärande delar av samhället kraftigt. Företag skapar resurser till den gemensamma välfärden. När företagen påverkas av pandemin drabbar det välfärden i form av minskade skatteintäkter. Kultursektorn har drabbats hårt av alla restriktioner.

En annan konsekvens är att omställningen till en ekonomi i balans försvårats. Det strukturella underskottet är mellan 220-280 miljoner kronor. När det gäller kommande tio års investeringar så är sju av 15 miljarder ofinansierade. Den strukturjusterade kostnaden, där hänsyn tagits till geografi och befolkningsstruktur, för hälso- och sjukvården uppgick 2019 till 26 774 kronor per invånare. Det är en kostnad som är 1442 kronor högre per invånare än rikets genomsnitt vilket totalt blir 386 miljoner kronor i högre kostnad. Kostnaden per DRG-poäng i specialiserad somatisk vård är högre för länets sjukhus än för genomsnittet av jämförbara sjukhus. Västerbotten redovisar en lägre konsumtion än riket för vårdkontakter i primärvården. I den specialiserade somatiska slutenvården, som under ett antal år varit i fokus, redovisar Västerbotten fortsatt högre konsumtion än riket i genomsnitt.

För att klara av de framtida pensionsutbetalningarna behöver regionen öka avsättningen till pensionsförvaltningen med 2 miljarder kronor de kommande åren. Ur ett nationellt perspektiv har regionen den högsta pensionsskulden per innevånare. Investeringsbehoven är stora, på grund av eftersatt underhåll och behov av moderna och funktionella lokaler för vården. Nödvändiga investeringar för att utveckla vården och klara kompetensförsörjningen långsiktigt. Det är lätt att tänka som medborgare att en skattehöjning är den enkla lösningen. Redan idag har länets kommuner rikets högsta skattesatser. Det gör att utrymmet att höja regionens skatteuttag är marginellt. Ska regionen fortsatt vara konkurrenskraftig och locka nya medborgare, företag och etableringar vilket är absolut nödvändigt, kan inte det samlade skattetrycket vara avsevärt högre här än i övriga regioner. Ett allt för högt skattetryck hotar arbetstillfällen och det är bara genom fler arbetade timmar som vi kan klara av att finansiera välfärden.

Region Västerbottens resultat för 2020 uppgår till 98 miljoner kronor. Det är bara Gotland som hade ett sämre redovisat resultat av samtliga regioner. Vid jämförelse av resultatet efter finansiella poster och i procent av skatter och statsbidrag är resultatet det sämsta av alla regioner.[1] Även om resultatet jämförs som kr/innevånare blir årets resultat det sämsta av alla regioner.

Regionens balanskravsresultat uppgår till 376 miljoner kronor och innebär att 2019 års negativa balanskravsresultat är återställt. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar för året ett underskott mot budget på 208 miljoner kronor och en nettokostnadsutveckling på 4,9 procent. De generella statsbidragen uppgick till 2 317 miljoner kronor. Det är 626 miljoner mer än 2019. Den stora ökningen kan förklaras av ett nytt skatteutjämningssystem som ökade de generella statsbidrag samt ökade statsbidrag relaterat till pandemin. Utöver det så ökade även läkemedelsbidraget. Utöver det har regionen under 2020 fått utökade riktade statsbidrag kopplade till pandemin, dessa beräknas uppgå till 473 miljoner kronor 2020. Det är en ansenlig förstärkning av budgeten för 2020. Dessutom periodiserades 83,6 mkr över för 2021.

Att sektorn nu tillfälligt fått stora tillskott medför dock inte att regionens ekonomi på sikt blivit bättre. Region Västerbottens underliggande strukturella underskott kvarstår och när tillfälliga bidrag och andra pandemirelaterade faktorer rensats bort uppskattas ligga mellan minus 220 och minus 280 miljoner kronor. De förbättringar som skett av ekonomin sedan 2019 handlar inte om minskade utgifter eller kostnader utan i grunden om förbättrade intäkter i form av ökade statsbidrag varav vissa är kortsiktiga. Soliditeten har under de senaste fem åren minskat. Det beror på att regionen har finansierat en del av de genomförda investeringarna med externa medel. Investeringstakten har minskat jämfört med tidigare perioder men är fortfarande på en hög nivå. Från alliansens sida vill vi understryka det som framhålls i årsrapporten att ”En betydande risk i regionens ekonomi är den egna förmågan att genomföra effektiviseringsarbetet. Det bottnar i förmågan att leda och styra verksamheten.” I detta har den politiska majoriteten en kraftig förbättringspotential.

Personalkostnaderna var 105 miljoner kronor högre än föregående år. Antalet anställda ökar över tid och regionen har drygt 400 fler anställda perioden 2020 omräknat till heltider jämfört med samma period 2017 exklusive regionala utvecklingsförvaltningen som bara funnits sedan 2019 i samma organisation. Kostnaderna för hyrpersonal samlat för Hälso- och sjukvårdsnämnden uppgår till 225 miljoner kronor vilket är 12,5 miljoner kronor högre än 2019 vilket motsvarar en ökning på 6 procent.

Vi delar inte majoritetens beskrivning att vidtagna åtgärder är tillräckligt för att vända ekonomin, så särskilt i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Det krävs kraftfulla åtgärder för att vända denna utveckling.

Inom sjukhusvården har de sjukvårdande behandlingarna minskat med 10,6 procent jämfört med föregående år. Totalt har 1 281 100 läkarbesök och sjukvårdande behandlingar producerats inom den regiondrivna hälso- och sjukvården. Det är en minskning med 14,7 procent. Distansbesöken har dock ökat med 18 procent och utgör 7,1 procent av alla besök. Pandemin har även medfört att det finns en klinisk forskningsskuld som kommer påverka läkemedel och behandlingsmetoder och därmed framtidens vård och omsorg.

För att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård och utveckling är det viktigt att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Lösningen att gång på gång skjuta till nya skattemedel utan reformer är inte hållbar. Trots upprepade skattehöjningar under 2000-talet får inte majoriteten bukt med de problem som sägs lösas med att tillskjuta alltmer resurser genom höjd skatt. Organisations- och ledarkultur behöver utvecklas så att den bygger på att alla tar ansvar för överenskomna mål, gör nödvändiga prioriteringar och arbetar med ständiga förbättringar. Alla ska följa överenskomna bemanningsmål som motsvarar budget. Uppföljning ska ske månadsvis och vid avvikelse ska ytterligare åtgärder tas fram.

Det finns några få ljusglimtar i form av bättre samarbete, digitalisering, effektivisering av olika processer som kan överföras till vardaglig verksamhet. Vi noterar dock att vår region, jämfört med de flesta andra regioner, varit mer framgångsrik med åtgärder mot coronapandemin och att vårdskulden inte byggts upp i större omfattning än som är fallet i andra regioner. För detta förtjänar regionens medarbetare och chefer beröm.

Utvecklingen måste vändas. Från Alliansen i Region Västerbotten är vi bekymrade över den avsaknad av krisinsikt som finns hos de styrande partierna i S, V och MP. Vi ser de ekonomiska utmaningar som finns på kort och lång sikt. Utmaningar som tyvärr bara förvärrats under den senaste mandatperioden. Alla dessa utmaningar kräver åtgärder omgående. Då krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra sjukvården. Ett grundproblem är att maktinnehavet med 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar.  Det krävs ett nytt ledarskap med nytänk och ny kraft i Region Västerbotten!

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

[1] Resultat efter finansiella poster dividerat med skatter och generella statsbidrag.

Bli först att kommentera

Västerbotten har en av landets längsta vårdköer efter 40 år av S-styre

Av , , 2 kommentarer 2

Vårdköerna i S-styrda Västerbotten är en av landets längsta medan M-styrda Stockholm har en av landets kortaste vårdköer. Vårdköerna var långa innan pandemin och är nu ännu längre. När den akuta fasen av pandemin är över måste åtgärder till för att korta Västerbottens vårdköer och jobba bort vårdskulden.

Vi föreslår:

  • Satsa 105 miljoner kr på att korta vårdköerna i länet som länge haft en av landets längsta köer!
  • En ny kömiljard måste införas nationellt
  • Lokal ”kömiljard” där pengar baseras på prestation
  • Ta hjälp av privata vårdgivare
  • Ta tillvara på och lyssna på idéer och förslag från medarbetare
2 kommentarer

Vårdförbundet kritiserar S,V, MP och SD ”vård-projekt”

Av , , Bli först att kommentera 5

I en artikel i dagens Aftonbladet kritiserar Vårdförbundet i Västerbotten Regionen som använder de statliga pengarna som uppgår till 108 mkr för uppskjuten vård till ett projekt istället för att tillföra det till verksamheten. Vårdförbundets ordförande i länet säger så här i artikeln ” — Våra medlemmar sliter så oerhört hårt och har inte kunnat få ut full semester, ställt om hela arbetet och arbetat i fronten det senaste året. Att kliva in i en pandemi och vara slutkörd redan innan har ställt stora krav på Vårdförbundets medlemmar. Att då inte använda dessa statliga medel till det pengarna är avsatta för, är under all kritik, säger Jenny Olsson.”

Från M, C, L och KD tror vi inte på fler projekt utan valde att i stället tillföra Hälso- och sjukvårdsnämnden dessa pengar. Vi är övertygade om att sjukvården behöver tydligare prioriteringar, satsningar på kärnverksamheten och mindre av projekt.

I debatten har det hävdats att det upplägg som den politiska majoriteten med stöd av SD valt att göra även används i Västra Götalandsregionen. Det stämmer inte. Deras regionstyrelse betalar ut medlen till sjukhusen efter minskade köer. Där finns det inte heller någon politisk tillsatt referensgrupp som är fallet i Västerbotten.

Regionen behöver verkligen en ny ledning som värnar vårdens kärnverksamhet och har förmåga att lyssna på personalen.

Bli först att kommentera

Det är bara när vi har ordning och reda på ekonomin som vi har råd med satsningar

Av , , Bli först att kommentera 2

Region Västerbotten har i många avseenden en välfungerade hälso- och sjukvård. Framför när väl patienten väl får vård. En av utmaningarna som regionen har är de allt för långa vårdköerna. Vårdköer som vuxit sig allt längre på grund av pandemin. En annat mycket stort problem är att de ytterst ansvariga för vården i länet (inklusive förutsättningarna för en god personalpolitik) nämligen socialdemokratin skjutit de ekonomiska problemen framför sig. Stora sparpaket har lanserats genom åren men följsamheten till dessa har varit tämligen låg. Många gånger under hälften av det som var tänkt att åtgärdas har faktiskt genomförts. Den uppskattning som ekonomiavdelningen på regionen gör är att det strukturella underskottet är mellan 220-280 miljoner kronor. När det gäller kommande tio års investeringar så är sju av 15 miljarder ofinansierade.

Med den insikten och viljan att inte skjuta problemen framåt i tid väljer vi från M, C, L och KD att sätta ett ekonomiskt mål på omställningen av nära vård på sammantaget 60 miljoner. Det handlar kortfattat att flytta vårdkonsumtion på en lägre och mer kostnadseffektiv vårdnivå. Till det skalar vi bort 51 miljoner i sådant som inte är direkt vård. Sammantaget har vi förslag på 111 miljoner mer i strukturella åtgärder än S, V och MP. Genom att prioritera vård före annat och öka tempot i omställningen av Nära vård kan vi också frigöra medel till den direkta hälso- och sjukvården. I Alliansens förslag avsätts 105 miljoner till Hälso- och sjukvårdsnämnden för att jobba bort vårdköerna och vårdskulden när så väl pandemin är över och det är möjligt. Sammantaget tillför vi Hälso- och sjukvårdsnämnden för i år 40 miljoner mer än den rödgröna majoriteten.

Vi kan visa på att vi gör nödvändiga prioriteringar till den direkta sjukvården. Det är i grund och botten bara genom en ansvarsfull och långsiktig ekonomisk politik som det går att skapa förutsättningar för att fortsätta utveckla vården och göra satsningar på vårdens hjältar – nämligen vårdens medarbetare.

Bli först att kommentera

Ökad arbetslöshet ger mindre pengar till vården

Av , , Bli först att kommentera 2

Tyvärr ser vi att arbetslösheten ökar alarmerande mycket. Antalet långtidsarbetslösa är nu fler än antalet invånare i Umeå samt 30 000 personer till. Det är inget annat än ett katastrofalt misslyckande av regeringen, som inte kan skyllas på pandemin eftersom de stått utan arbete redan innan krisen.

Det behöver inte vara så här. Utvecklingen går att bryta. Moderaterna vill bland annat se nystartsjobb för de allra längst från arbetsmarknaden, bryta passiviteten genom heltidsaktiviteter som exempelvis praktik samt införa en jobbpremie så att den som varit bidragsberoende länge får upp till 2500 kr mer i månaden när den börjar jobba. Den dystra utvecklingen går att vända!

Utöver att arbetslöshet är nedbrytande för den enskilda människan drabbar det även möjligheten att finansiera välfärden. En hög arbetslöshet belastar de offentliga finanserna med minskade skatteintäkter och ökade bidragskostnader. Den svaga tillväxten gör att nya utgifter eller satsningar bara kan finansieras med lån eller omprioriteringar.  All politik som vill tillföra resurser till välfärden, polisen eller annan offentlig verksamhet behöver därför:

1) Klara jobben bättre

2) Öka tillväxten

3) Skära ner i annan offentlig verksamhet

Att höja skatterna är inte möjligt utan att ytterligare öka arbetslösheten och lägga press på tillväxten. Det är mot den bakgrunden. Det är nödvändiga prioriteringar för att skapa förbättringar som kan komma alla till del. Därutöver är det hög tid att dra åt svångremmen kring den statliga byråkratin och vrida åt bidragskranen. Det skulle göra att samhället fungerar bättre och att resurser frigörs till exempelvis fler poliser och mer tillgänglig vård. Bara genom fler arbetade timmar går det att finansiera hälso- och sjukvården i Västerbotten.

Bli först att kommentera

Förstärkta resurser krävs till den direkta sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 4

Det är viktigt att slå fast att Region Västerbotten hade riktigt stora och utmanande problem redan innan pandemin. Dessa problem har förvärrats i och men en lång och utdragen pandemi. Vårdköerna har inte kunnat arbetas bort utan är fortsatt alldeles för långa. Arbetsmiljö och regionens förmåga att jobba för att bli en mer attraktiv arbetsgivare har inte kunnat prioriteras. Däremot har pandemin inneburit att omställningen till en ekonomi i balans försvårats. Det strukturella underskottet är mellan 220-280 miljoner kronor. När det gäller kommande tio års investeringar så är sju av 15 miljarder ofinansierade. Det är oansvarigt att fortsätta att skjuta problem framför sig som rödgröna majoriteten fortsätter att göra.

Med den insikten och viljan att inte skjuta problemen framåt i tid väljer vi från M, C, L och KD att sätta ett ekonomiskt mål på omställningen av nära vård på sammantaget 60 miljoner. Det handlar kortfattat att flytta vårdkonsumtion på en lägre och mer kostnadseffektiv vårdnivå. Till det skalar vi bort 51 miljoner i sådant som inte är direkt vård. Sammantaget har vi förslag på 111 miljoner mer i strukturella åtgärder än majoriteten. Genom att prioritera vård före annat och öka tempot i omställningen av Nära vård kan vi också frigöra medel till den direkta hälso- och sjukvården.

I Alliansens förslag avsätts 105 miljoner till Hälso- och sjukvårdsnämnden för att jobba bort vårdköerna och vårdskulden när så väl pandemin är över och det är möjligt. Sammantaget tillför vi Hälso- och sjukvårdsnämnden för i år 40 miljoner mer än den rödgröna majoriteten.

Bli först att kommentera

Det krävs ett nytt ledarskap för en bättre sjukvård i hela länet

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi befinner oss mitt i en världskris och en rådande coronapandemi som vi inte varit med om på årtionden. Västerbotten har drabbats hårdare under senhöst och vinter än vid första utbrotten i våras. Vårdens medarbetare har det riktigt ansträngt just nu vilket kommer att ha bestående effekt för en lång tid framöver. Något som är positivt är att vaccineringen påbörjats. De direkta och indirekta effekterna av coronapandemin kommer att prägla Region Västerbotten under mycket lång tid framöver. Det gör att arbetet med att komma till rätta med det strukturella underskottet motsvarande 220-280 mkr blir ännu tuffare. Förutom en tuffare arbetsmiljö för vårdens medarbetare har även vårdskulden ökat som ett resultat av pandemin.  Det finns några få ljusglimtar i form av bättre samarbete, digitalisering, effektivisering av olika processer som kan överföras till vardaglig verksamhet.

 

Det går inte längre att blunda för verkligheten att sjukvården i länet har kraftiga problem med ekonomin. Från Alliansen kan vi inte nog understryka att för att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård och utveckling är det viktigt att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Vi väljer att inte skjuta utmaningar framför oss. Från våra partier har vi under flera års tid presenterat förslag på reformer och prioriteringar för att vända utvecklingen. Det är ingen tvekan om att det krävs kraftfulla åtgärder.

 

Vi har lagt förslag om att förbättra vårdkedjorna så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde. Vården ska organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop för att undvika dyra lösningar till en sämre kvalité för patienten. Pandemin har visat att läkarmedverkan i kommunernas äldreomsorg måste stärkas, därför väljer vi att göra en riktad satsning på det samt stärka primärvården ytterligare. En av de åtgärderna är en primärvårdsreform med riktade satsningar på primärvården samt en snabbare omställning till Nära vård. En viktig del i vår reform är att införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam. En stärkt primärvård bidrar till bättre vård till en lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser.

 

Vårt vidsträckta län innehåller stora glesbefolkade områden som ställer särskilda krav på hälso- och sjukvårdens utformning. Det krävs en god och nära vård med starka hälsocentraler och sjukstugor, ambulans, akutsjukvårdsplatser, mobila lösningar och distansöverbryggande teknik. Öppettiderna på länets hälsocentraler behöver förlängas. Digitala lösningar och hälsocentralerna ska vara första linjens vård för de som inte har ett akut behov av avancerad sjukvård. Genomförandet av en god och nära vård kommer att ge medborgare en mer tillgänglig vård samtidigt som det är resurseffektivt, en omställning mellan sjukhusvård och primärvård måste prioriteras tydligare. En god och nära vård kan säkerställas om vi får en fungerande samverkan i regionen kring vård och hälsa.

 

Arbetsmiljön måste förbättras så regionen på allvar kan bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste tillskapas, ledarskapet stärkas och fortbildning måste vara en självklarhet i det livslånga lärandet. Arbetet mot den psykiska ohälsan måste stärkas, inte minst i gruppen barn och unga.  Arbetet för jämställdhet inom alla regionens ansvarsområden ska vara prioriterat och transparent.

 

Region Västerbotten har även ett viktigt ansvar för den regionala utvecklingen i länet. Ett hållbart och innovativt tillväxtarbete är viktigt och det är genom tillväxt som skatteintäkterna i Västerbotten kan öka. För att regionen ska vara attraktiv och få goda förutsättningar krävs både regional utveckling och en god hälso- och sjukvård. Båda är beroende av varandra. Effekterna av pandemin riskerar tyvärr att slå ut många mindre företag och det kommer att krävas insatser för dessa företag i vår region. Det behöver bli fler företagare i hela länet och även inom välfärden. Vi vill göra det enklare för mindre företag att etablera sig – valfrihet oavsett var i länet man bor.

 

Om vi ska åstadkomma en bättre utveckling av vårt län krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Regionens grundproblem är att maktinnehavet med mer än 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att våga pröva nya lösningar. Med vårt förslag till tilläggsbudget för Region Västerbotten kan vi ta ett första viktigt steg mot en bättre sjukvård i hela länet. Vår vilja är att du som medborgare ska kunna känna dig trygg i att det finns tillgång till sjukvård i hela länet.

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Bli först att kommentera