Kategori: Vårdköer

När blir sjukvården köfri?

Av , , Bli först att kommentera 1

I veckan har jag ställt följande politiska fråga till de rödgröna majoriteten i Region Västerbotten:

När blir sjukvården köfri?

Redan innan pandemin hade Region Västerbotten långa vårdköer. Tyvärr blev vårdköerna än längre på grund av pandemin. Det är inte rimligt att man ska behöva vänta längre än nödvändigt för att få den vård som man behöver. Från Moderaterna tillsammans med Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har vi valt att prioritera ytterligare 200 miljoner kronor till att korta vårdköerna. Det menar Regionstyrelsens ordförande att det inte räcker.[1] Det är möjligt, då får vi i så fall lösa det. Det som han glömmer berätta att den rödgröna majoriteten bara avsätter 89 miljoner.

 

 

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S)

 

  1. Om du menar att 200 mkr inte räcker varför avsätter den rödgröna majoriteten bara 89 miljoner kronor?
  2. När blir kommer sjukvården i Västerbotten att bli köfri?

 


Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

[1] Strid om vad den uppskjutna vården kommer att kosta (vk.se)

Bli först att kommentera

Bättre vård när patienten får träffa samma läkare

Av , , 3 kommentarer 5

Läkartidningen skriver om att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har gått igenom forskningen för att ta reda på hur personlig kontinuitet i vårdrelationen påverkar sjukdomsförlopp, vårdbehov och relaterade kostnader. Utvärderingen är avgränsad till personer med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) respektive personer med allvarlig psykisk sjukdom. Enligt rapporten är resultatet tydligt, även om tillförlitligheten varierar på grund av brister i den publicerade forskningens metoder,  att det har goda effekter för patienterna att träffa samma läkare under en längre tid.

Det är inte ett särskilt överraskande resultat. Att få träffa samma läkare har en oerhört positiv effekt för omhändertagandet av den enskilda patienten. Bara det att slippa upprepa hela sin sjukdomshistorik gång på gång vid träff med en läkare är en stor vinst. Från Moderaterna tillsammans med C, L och KD har vi under flera års tid krävt att mer görs för att tillförsäkra att fler får tillgång till en fast läkarkontakt med tillhörande vårdlag. Vi hade det bland annat som en av de viktigare valfrågorna vid senaste valet. Tyvärr är vi långt ifrån att nå det målet i Västerbotten. Det krävs betydande satsningar i primärvården, fler utbildningsplatser för läkare till allmänspecialister och bättre digitala stödsystem.

3 kommentarer

Det krävs nya lösningar för en välfungerande hälso- och sjukvård

Av , , 4 kommentarer 2

Det krävs nya lösningar för en välfungerande hälso- och sjukvård

Skribenten Couer-De-Leon efterlyser förslag från Moderaterna om hur vi vill förbättra och utveckla hälso- och sjukvården i länet (Folkbladet 25/8). Att öppna upp för fler privata utförare likt andra mer framgångsrika regioner har gjort är självklart bara en del av många åtgärder som skulle behövas för att vända utvecklingen. För att börja hantera de stora ekonomiska underskotten föreslår vi bland annat sammantaget besparingar på totalt 200 mkr. Dessa går ut på en kraftig minskning av icke vårdnära administration, ekonomiska effekter av omställningen mot mer kostnadseffektiv Nära vård, förbättrade vårdflöden på sjukhusen, minskade kostnader för hyrpersonal samt ökade patient- och tandvårdsavgifter. För att hantera länets långa vårdköer föreslår vi en lokal kömiljard, en satsning på sammantaget 40 mkr. Vårdens medarbetare behöver höjda löner och fler karriärvägar vilket i vårt senaste budgetförslag prioriterades med 244 mkr. Dessutom gör vi även satsningar på förstärkt cancervård, arbete mot psykisk ohälsa och barn- och ungdomspsykiatrin.

Region Västerbotten har idag många problem  men samtidigt fantastiska möjligheter som vi vill ta vara på och fortsätta att utveckla. Vi vill att dagens men även morgondagens patienter ska kunna få ta del av den bästa vården och omsorgen oavsett om det handlar om läkemedel, operationsmetoder eller rehabiliteringsinsatser. Även om det finns många problem som behöver lösas med en ny politik finns det trots allt en optimism inför detta. Moderaterna står redo att leda Region Västerbotten.

Detta är en replik som är publicerad i dagens Folkbladet, länk finns här.

4 kommentarer

Regionen behöver ett borgerligt maktskifte för en köfri vård

Av , , Bli först att kommentera 3

Region Västerbotten behöver ett borgerligt maktskifte för en köfri vård

De två socialdemokratiska regionföreträdarna Maria Larsson och Anna-Lena Danielsson bekräftar min kritik om att S-styrda Västerbotten har mycket allvarliga problem (13/8). Om nu mer av samma socialdemokratiska lösningar skulle vara svaret på regionens utmaningar så är det besynnerligt att ekonomin är bland de sämsta, den administrativa överbyggnaden som störst. Än värre signalerar socialdemokratin en politisk stolthet över att nära hälften av de som står i en vårdkö för en operation har väntat längre än vårdgarantins tidsgränser. Att 9539 länsbor väntat längre än tidsgränserna för vård är inget att vara stolt över utan en kraftfull signal om att politiska åtgärder krävs för att komma till rätta med problemet. Innan pandemin var tyvärr situationen likadan med allt för många västerbottningar får vänta alldeles för länge på vård.

Västerbotten har varit socialdemokratiskt styrt i över 40 år och problemen med ekonomi, administrativ överbyggnad, dålig personalpolitik och långa vårdköer har bara förvärrats. Detta går att jämföra med långvarigt M-styrda Halland eller för den delen Stockholm som har en god ekonomi och korta vårdköer, inte minst genom att tillåta privata utförare. S-styrda Västerbotten är ett mycket gott exempel på att politiskt styre gör skillnad. Västerbotten behöver ett borgerligt maktskifte som prioriterar att förbättra ekonomin, en bättre och kostnadseffektivare fungerande hälso- och sjukvård med en god personalpolitik och en köfri vård.

Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition

Denna insändare är publicerad i dagens Folkbladet, länk finns här.

Bli först att kommentera

Vårdköerna har blivit som sovjetiska brödköer

Av , , Bli först att kommentera 5

En köfri vård är möjlig – om bara den politiska viljan fanns

Varför ska du ens som västerbottningen behöva köa för vård? Det är som att det blivit en naturlag likt dåtida sovjetiska brödköer att vård det ska man vänta riktigt länge på. Vård ska erbjudas utifrån en medicinsk prioritering. En allvarlig cancersjukdom ska behandling starta snarast och en krånglade höft inom några veckor. Vården blir varken bättre eller billigare av att ha långa köer. Effekten blir den helt motsatta. Cancern kanske till slut inte går att bota och höftingreppet blir mer komplicerat. Förutom lidande hos den enskilde patienten drabbas många av långa sjukskrivningar helt i onödan.

Tyvärr har arbetet med att jobba bort vårdköer varit mycket lågt prioriterat av den S-ledda majoriteten under flera år. Västerbotten har år efter år haft bland de längsta vårdköerna i landet, dessvärre har pandemin inte förbättrat situationen. Ett tydligt bevis på denna politikiska oförmåga är att när staten gav länet 105 miljoner för att hantera vårdskulten, valde Socialdemokraterna att lägga pengarna i centralt projekt i stället för till sjukvården.

För att lösa problemen med dålig tillgänglighet och långa vårdköer behövs en rad reformer genomföras för att lösa de i huvudsak organisatoriska systemfel som orsakar köerna. Lösningarna finns i stor utsträckning på varje sjukhus, inom varje verksamhet eller på den enskilda vårdavdelningen. Detaljstyrningen av hälso- och sjukvården måste därför ersättas av tillitsstyrning, där ansvar, makt och befogenheter att nå såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga mål decentraliseras till chefer och deras medarbetare. Vårdens medarbetare har många gånger välfungerande lösningar på hur köer snabbare skulle kunna arbetas bort.

Utöver organisatoriska åtgärder för att förbättra vårdflöden och öka produktiviteten krävs även ekonomiska incitament för de verksamheter som måste korta sina köer. I Moderaternas förslag till budget avsätter vi 40 miljoner för en ”lokal kömiljard” där verksamheterna får extra medel när köerna har minskats. En liknande lösning finns redan på plats i blågrönt styrda Västra götalandsregionen. Moderaterna är även till skillnad från Socialdemokraterna öppna och prestigelösa för att ta hjälp av privata aktörer för att korta köerna i vården.

En viktig del för att klara en god tillgänglighet till vården är en stark och välfungerande primärvård. Köerna till länets hälsocentraler visar på stora variationer, det i sig är ett problem för att uppfylla målet om en jämlik och köfri vård. En förstärkt primärvård där första linjens vård ges resurser är nödvändigt för att ta hand om grupper som äldre, kroniker och det ökade antalet patienter med psykiatriska problem. Tidiga diagnoser och behandlingar i primärvården kommer att ge ett minskat tryck på sjukhusvården och därmed kortare köer.

Allt detta förutsätter rätt utbildad vårdpersonal. Dagens brist medför svårigheter att hålla vårdplatser öppna och genomföra operationer. Därför krävs en bättre personalpolitik för regionen. Moderaternas målsättning när vi söker väljarnas stöd i nästa val, för ett maktskifte i regionen, är en vård utan vårdköer.

Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition

Artikeln är publicerad i Folkbladet

Bli först att kommentera

Köer, personal, infrastruktur och en ekonomi i balans när Moderaterna presenterar förslag på budget

Av , , Bli först att kommentera 5

Pressmeddelande 210531: Köer, personal, infrastruktur och en ekonomi i balans när Moderaterna presenterar förslag på budget

Idag presenterar Moderaterna i regionen sitt budgetförslag för nästa år. De anser att det behövs ny kraft som kan axla ansvaret för de utmaningar men även för de möjligheter som finns för sjukvården och den regionala utvecklingen i länet. Inte minst efter pandemin. Även om Moderaterna målar upp många utmaningar ser de trots allt en del optimism.

Moderaterna presenterar fem centrala reformer:
En köfri vård (+40 mkr), Vårdens medarbetare behöver höjda löner och fler karriärvägar (+244 mkr), förstärkt cancervård (+5 mkr), förstärkt arbete med den psykiska ohälsan och BUP (+3 mkr), hållbar och välfungerande infrastruktur i länet (+1 mkr).

Det är väl känt att Region Västerbotten har stora ekonomiska utmaningar. Nyligen blev det känt att den Socialdemokratiskt ledda majoriteten har behov att reducera antalet anställda med 400 under nästa år utifrån omställningsplanen. Moderaterna har nyligen meddelat att de anser att det är orealistiskt att antalet vårdanställda behöver minska så mycket. I stället lanserar Moderaterna sammantaget besparingar på totalt 200 mkr. Dessa går ut på en kraftig minskning av icke vårdnära administration, ekonomiska effekter av omställningen mot mer kostnadseffektiv Nära vård, förbättrade vårdflöden på sjukhusen, minskade kostnader för hyrpersonal samt ökade patient- och tandvårdsavgifter. Dessa åtgärder påbörjas under nästa år men behöver skärpas ytterligare för år 2023 meddelar Moderaterna utifrån det ekonomiska läget regionen befinner sig i.

– Nicklas Sandström, regionråd i opposition, säger att han är mest stolt över prioriteringarna på vårdens medarbetare samt insatser för en köfri vård. Han säger också att givet hur dåligt skött ekonomin är av den rödgröna majoriteten kommer det behövas tuffa åtgärder för att vända utvecklingen utan att för den delen drabba medborgarnas möjligheter att få vård av högsta kvalité.

– Den stora re-industrialisering som både pågår och väntas öka i länet är mycket positiv och ger stora möjligheter för Västerbottens utveckling, säger Åsa Ågren Wikström, vice ordförande Regionala Utvecklingsnämnden. Det kommer att krävas att vi både gasar och bromsar samtidigt, dels för att ha ordning och reda i ekonomin, dels för att kunna möta den utveckling som är bra för länet, och där är fungerande infrastruktur en nödvändighet.

Regionfullmäktige antar regionplan och budget vid sitt sammanträde den 23 juni.

För mer information:
Nicklas Sandström (M)

Åsa Ågren Wikström (M)

Bli först att kommentera

De fyra borgerliga partierna vill nå ett maktskifte i regionen

Av , , Bli först att kommentera 3

Pressmeddelande 210510: De fyra borgerliga partierna vill nå ett maktskifte i regionen

Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna säger idag att det behövs ett nytt styre för Region Västerbotten. De är helt överens om behovet av förändring av hur sjukvården och den regionala utvecklingen sköts och därför måste socialdemokratins 40-åriga maktinnehav brytas. Detta arbete vill vi göra gemensamt mellan de fyra borgerliga partierna.

– Vi kan konstatera att regionen är i ett desperat behov av en ny ansvarsfull ledning som sätter patienten först. Vi har mycket att vara stolta över när det gäller vården i länet men det är mycket som kan bli betydligt bättre. Exempel på sådana områden är regionens personalpolitik, åratal av långa vårdköer samt en oansvarig hantering av regionens ekonomi.

Regionen har under årtionden haft stora ekonomiska problem, bedömningen är att det nu saknas runt 250 miljoner kronor årligen. De fyra borgerliga partierna har under flera år kritiserat den styrande socialdemokratin för bristen på förmåga att på allvar ta tag i de stora ekonomiska utmaningarna

För att nå ett maktskifte krävs det att varje parti växer med 1–2 procentenheter var. För att nå dit krävs det ett gediget och målmedvetet arbete för att vinna fler väljare dels  gemensamt, dels som enskilda partier. Som en del av det arbetet kommer varje parti att lägga fram var sitt budgetförslag till kommande regionfullmäktige med sikte på att få ökat genomslag för borgerlig politik. Fram till valet kommer det att komma fler utspel dels som gemensamt alternativ, dels som enskilda partier, allt för att nå fram till ett maktskifte avslutar Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Maria Lundqvist Brömster (L) samt Hans-Inge Smetana (KD).

 

 

Bli först att kommentera

Regionens utmaningar måste tas på större allvar

Av , , Bli först att kommentera 3

Under förmiddagen debatterade regionfullmäktige årsredovisningen för år 2020. I debatten gjorde jag följande inlägg:

Årsredovisning för år 2020

Ordförande

Ledamöter

Åhörare

Föregående år har på så många sätt varit helt unikt. Jag är fullt medveten om att applåder eller digitala tack inte på något sätt står i proportion till de insatser regionens personal gör varje dag och så även under föregående år. Men för vad det är värt, ett innerligt stort tack!

Herr ordförande

De direkta och indirekta konsekvenserna av pandemin kommer vi att få leva med under en lång tid framöver med. Alla de problem som regionen hade innan pandemi har likt ett snötäcke på hösten gömt undan många av de problem som fanns. När så vårens solstrålar breder ut sig och tar fram det som varit gömt så kommer problemen fram igen. Vårdköerna har inte kunnat arbetas bort så vårdskulden har vuxit, arbetsmiljö har inte kunnat förbättrats och förutsättningarna för många av länets företag kunde ha varit ännu bättre. En annan konsekvens är att omställningen till en ekonomi i balans har kraftigt försvårats.

Regionen resultat på sista raden är 98 miljoner kronor. Det är bara Gotland som hade ett sämre redovisat resultat av samtliga regioner. Vid jämförelse av resultatet efter finansiella poster och i procent av skatter och statsbidrag är resultatet det sämsta av alla regioner.  Även om resultatet jämförs som kr/innevånare är det fortsatt sämst i landet.

Att staten kraftigt överkompenserat regionsektorn för 2020 gör inte att regionens ekonomi på sikt blivit bättre. När tillfälliga bidrag och andra pandemirelaterade faktorer rensats bort, uppskattas det strukturella underskottet motsvara 220 till 280 miljoner kronor.

Herr ordförande

Ibland pratas det om att det strukturella underskottet varit ännu högre men då är det viktigt att komma ihåg att det är för att intäktssidan förbättras med högre statsbidrag och genom en ny modell för kostnadsutjämning. Det är alltså inte på grund av effekter av en politisk vilja att komma till rätta med utgiftssidan. Att politiskt ta åt sig äran för det är på gränsen till bedrägligt. I sin allvarligaste form är det självbedrägeri som riskerar att göra att man inte tar nuvarande svåra situationen på allvar och fortsätter att skjuta problem på framtida generationer.

Effekterna av omställningsplanen, som alla partier i fullmäktige stod bakom, har gett svagt resultat och det som går att mäta handlar till stora delar om indirekta konsekvenser av pandemin. 2020 lämnar kvar 90 mkr som behöver jobbas in i år tillsammans med de 175 mkr som tidigare var planerat för i år. Totalt 265 mkr ska omställningsplanen spara i år. Det behöver ske ett omtag i arbetet med hur förverkligandet ska gå till med omställningsplanen. Verksamheten behöver få en styrsignal om att majoriteten faktiskt menar allvar med planen. Om inte så kan det läggas i byrålådan.

Från Moderaterna och alliansens sida vill vi understryka och hålla med om det som framhålls i årsrapporten att. Citat. ”En betydande risk i regionens ekonomi är den egna förmågan att genomföra effektiviseringsarbetet. Det bottnar i förmågan att leda och styra verksamheten.” Precis så är det.

Herr ordförande

Nu när vi blickar tillbaka på 2020 är det inte bara mörker. Vi ser den kraft som finns att lösa gemensamma problem när vi arbetar tillsammans i och utanför vår organisation för att bekämpa pandemin. Ett framgångsrikt arbete som resulterat i mycket låga dödstal i jämförelse med andra. Möjligheterna i att jobba mer digitalt och hur medarbetare växer med ett tillitsbaserat ledarskap. Ett annat ljus är att den forskningsmiljö som finns i länet har bidragit till ett nobelpris.

Men det stora ljuset i mörkret är hur snabbt vår gemensamma omvärld med forskare och experter kunde forska fram ett nytt vaccin, samt påbörja en global vaccinering. Detta snabbare än vad regeringen kunde få på plats en ny pandemilag. Det första visar på handlingskraft och målmedveten. Det andra visar på effekter av svagt, otydligt och frånvarande ledarskap. Precis det som genomsyrar det politiska ledarskapet i Region Västerbotten.

Sammanfattningsvis visar det här året om något på hur angeläget det är med en  ny politisk ledning i Region Västerbotten.

Bifall till upprättat förslag till årsredovisning samt alliansens särskilda yttrande

Bli först att kommentera

Mycket svagt resultat för regionen trots pengaregn från staten

Av , , Bli först att kommentera 2

Igår hanterade regionstyrelsen årsredovisningen för år 2020. Från M, C, L och KD framförde vi följande synpunkter på året som varit:

Årsredovisning 2020

År 2020 var i många avseenden ett exceptionellt år. Coronapandemin som, fortfarande pågår, kom att prägla och överskugga hela Region Västerbottens verksamhet. Än så länge har Regionen klarat av situationen i hälso- och sjukvården förhållande vis väl. Detta tack vare alla hjältar i vården. De förtjänar ett extra stort tack! Helt avgörande för att vända utvecklingen för länet och få ett stopp på pandemin är att regeringen säkerhetsställer att regionen får tillgång till vacciner.

De direkta och indirekta effekterna av coronapandemin kommer att prägla Region Västerbotten under mycket lång tid framöver. Det är viktigt att slå fast att Region Västerbotten hade riktigt stora och utmanande problem redan innan pandemin. Dessa problem har förvärrats i och med en lång och utdragen pandemi. Vårdköerna har inte kunnat arbetas bort utan är fortsatt alldeles för långa. Arbetsmiljö och regionens förmåga att jobba för att bli en mer attraktiv arbetsgivare har inte kunnat prioriteras. Förutsättningarna för många av länets företag har försämrats även om det finns undantag. Pandemin har drabbat bärande delar av samhället kraftigt. Företag skapar resurser till den gemensamma välfärden. När företagen påverkas av pandemin drabbar det välfärden i form av minskade skatteintäkter. Kultursektorn har drabbats hårt av alla restriktioner.

En annan konsekvens är att omställningen till en ekonomi i balans försvårats. Det strukturella underskottet är mellan 220-280 miljoner kronor. När det gäller kommande tio års investeringar så är sju av 15 miljarder ofinansierade. Den strukturjusterade kostnaden, där hänsyn tagits till geografi och befolkningsstruktur, för hälso- och sjukvården uppgick 2019 till 26 774 kronor per invånare. Det är en kostnad som är 1442 kronor högre per invånare än rikets genomsnitt vilket totalt blir 386 miljoner kronor i högre kostnad. Kostnaden per DRG-poäng i specialiserad somatisk vård är högre för länets sjukhus än för genomsnittet av jämförbara sjukhus. Västerbotten redovisar en lägre konsumtion än riket för vårdkontakter i primärvården. I den specialiserade somatiska slutenvården, som under ett antal år varit i fokus, redovisar Västerbotten fortsatt högre konsumtion än riket i genomsnitt.

För att klara av de framtida pensionsutbetalningarna behöver regionen öka avsättningen till pensionsförvaltningen med 2 miljarder kronor de kommande åren. Ur ett nationellt perspektiv har regionen den högsta pensionsskulden per innevånare. Investeringsbehoven är stora, på grund av eftersatt underhåll och behov av moderna och funktionella lokaler för vården. Nödvändiga investeringar för att utveckla vården och klara kompetensförsörjningen långsiktigt. Det är lätt att tänka som medborgare att en skattehöjning är den enkla lösningen. Redan idag har länets kommuner rikets högsta skattesatser. Det gör att utrymmet att höja regionens skatteuttag är marginellt. Ska regionen fortsatt vara konkurrenskraftig och locka nya medborgare, företag och etableringar vilket är absolut nödvändigt, kan inte det samlade skattetrycket vara avsevärt högre här än i övriga regioner. Ett allt för högt skattetryck hotar arbetstillfällen och det är bara genom fler arbetade timmar som vi kan klara av att finansiera välfärden.

Region Västerbottens resultat för 2020 uppgår till 98 miljoner kronor. Det är bara Gotland som hade ett sämre redovisat resultat av samtliga regioner. Vid jämförelse av resultatet efter finansiella poster och i procent av skatter och statsbidrag är resultatet det sämsta av alla regioner.[1] Även om resultatet jämförs som kr/innevånare blir årets resultat det sämsta av alla regioner.

Regionens balanskravsresultat uppgår till 376 miljoner kronor och innebär att 2019 års negativa balanskravsresultat är återställt. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar för året ett underskott mot budget på 208 miljoner kronor och en nettokostnadsutveckling på 4,9 procent. De generella statsbidragen uppgick till 2 317 miljoner kronor. Det är 626 miljoner mer än 2019. Den stora ökningen kan förklaras av ett nytt skatteutjämningssystem som ökade de generella statsbidrag samt ökade statsbidrag relaterat till pandemin. Utöver det så ökade även läkemedelsbidraget. Utöver det har regionen under 2020 fått utökade riktade statsbidrag kopplade till pandemin, dessa beräknas uppgå till 473 miljoner kronor 2020. Det är en ansenlig förstärkning av budgeten för 2020. Dessutom periodiserades 83,6 mkr över för 2021.

Att sektorn nu tillfälligt fått stora tillskott medför dock inte att regionens ekonomi på sikt blivit bättre. Region Västerbottens underliggande strukturella underskott kvarstår och när tillfälliga bidrag och andra pandemirelaterade faktorer rensats bort uppskattas ligga mellan minus 220 och minus 280 miljoner kronor. De förbättringar som skett av ekonomin sedan 2019 handlar inte om minskade utgifter eller kostnader utan i grunden om förbättrade intäkter i form av ökade statsbidrag varav vissa är kortsiktiga. Soliditeten har under de senaste fem åren minskat. Det beror på att regionen har finansierat en del av de genomförda investeringarna med externa medel. Investeringstakten har minskat jämfört med tidigare perioder men är fortfarande på en hög nivå. Från alliansens sida vill vi understryka det som framhålls i årsrapporten att ”En betydande risk i regionens ekonomi är den egna förmågan att genomföra effektiviseringsarbetet. Det bottnar i förmågan att leda och styra verksamheten.” I detta har den politiska majoriteten en kraftig förbättringspotential.

Personalkostnaderna var 105 miljoner kronor högre än föregående år. Antalet anställda ökar över tid och regionen har drygt 400 fler anställda perioden 2020 omräknat till heltider jämfört med samma period 2017 exklusive regionala utvecklingsförvaltningen som bara funnits sedan 2019 i samma organisation. Kostnaderna för hyrpersonal samlat för Hälso- och sjukvårdsnämnden uppgår till 225 miljoner kronor vilket är 12,5 miljoner kronor högre än 2019 vilket motsvarar en ökning på 6 procent.

Vi delar inte majoritetens beskrivning att vidtagna åtgärder är tillräckligt för att vända ekonomin, så särskilt i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Det krävs kraftfulla åtgärder för att vända denna utveckling.

Inom sjukhusvården har de sjukvårdande behandlingarna minskat med 10,6 procent jämfört med föregående år. Totalt har 1 281 100 läkarbesök och sjukvårdande behandlingar producerats inom den regiondrivna hälso- och sjukvården. Det är en minskning med 14,7 procent. Distansbesöken har dock ökat med 18 procent och utgör 7,1 procent av alla besök. Pandemin har även medfört att det finns en klinisk forskningsskuld som kommer påverka läkemedel och behandlingsmetoder och därmed framtidens vård och omsorg.

För att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård och utveckling är det viktigt att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Lösningen att gång på gång skjuta till nya skattemedel utan reformer är inte hållbar. Trots upprepade skattehöjningar under 2000-talet får inte majoriteten bukt med de problem som sägs lösas med att tillskjuta alltmer resurser genom höjd skatt. Organisations- och ledarkultur behöver utvecklas så att den bygger på att alla tar ansvar för överenskomna mål, gör nödvändiga prioriteringar och arbetar med ständiga förbättringar. Alla ska följa överenskomna bemanningsmål som motsvarar budget. Uppföljning ska ske månadsvis och vid avvikelse ska ytterligare åtgärder tas fram.

Det finns några få ljusglimtar i form av bättre samarbete, digitalisering, effektivisering av olika processer som kan överföras till vardaglig verksamhet. Vi noterar dock att vår region, jämfört med de flesta andra regioner, varit mer framgångsrik med åtgärder mot coronapandemin och att vårdskulden inte byggts upp i större omfattning än som är fallet i andra regioner. För detta förtjänar regionens medarbetare och chefer beröm.

Utvecklingen måste vändas. Från Alliansen i Region Västerbotten är vi bekymrade över den avsaknad av krisinsikt som finns hos de styrande partierna i S, V och MP. Vi ser de ekonomiska utmaningar som finns på kort och lång sikt. Utmaningar som tyvärr bara förvärrats under den senaste mandatperioden. Alla dessa utmaningar kräver åtgärder omgående. Då krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra sjukvården. Ett grundproblem är att maktinnehavet med 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar.  Det krävs ett nytt ledarskap med nytänk och ny kraft i Region Västerbotten!

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

[1] Resultat efter finansiella poster dividerat med skatter och generella statsbidrag.

Bli först att kommentera

Västerbotten har en av landets längsta vårdköer efter 40 år av S-styre

Av , , 2 kommentarer 2

Vårdköerna i S-styrda Västerbotten är en av landets längsta medan M-styrda Stockholm har en av landets kortaste vårdköer. Vårdköerna var långa innan pandemin och är nu ännu längre. När den akuta fasen av pandemin är över måste åtgärder till för att korta Västerbottens vårdköer och jobba bort vårdskulden.

Vi föreslår:

  • Satsa 105 miljoner kr på att korta vårdköerna i länet som länge haft en av landets längsta köer!
  • En ny kömiljard måste införas nationellt
  • Lokal ”kömiljard” där pengar baseras på prestation
  • Ta hjälp av privata vårdgivare
  • Ta tillvara på och lyssna på idéer och förslag från medarbetare
2 kommentarer