Hög tid att städa upp i regionens byråkrati!
Inspiration från Västmanland
Infektionskliniken på NUS
Stor glädje att BB-Lycksele öppnar igen!
Region Västerbotten gick igår ut med att BB i Lycksele åter kommer att öppnas den 19 februari. Moderaterna har sedan den första stängningen drivit frågan om hur och när återöppning skulle ske och nu kommer svaret att bemanning finns för återöppning från och med 19 februari, man har avtal med bemanningspersonal över hela våren.
Stängningen och krisen i förlossningsvården är ett av Socialdemokraternas största politiska misslyckanden i regionen och hade kunnat undvikas. Men nu gläds vi åt att det återigen öppnar.
-Äntligen har vi en lösning på plats, vi hoppas att detta är en långsiktig lösning så att vi slipper fler stängningar, för vi har sett vilka konsekvenser en stängning får och vilka svårigheter det är att återöppna en verksamhet som stängts ner. Moderaterna vill idag rikta en enorm tacksamhet till de chefer och personal som jobbat fram denna lösning, det är deras hårda arbete som gjort detta möjligt.
När öppnar BB i Lycksele igen?
Pressmeddelande 2024-01-17:
Moderaterna undrar när BB i Lycksele kommer att öppnas upp igen
När kommer BB i Lycksele att öppna upp igen och anser Anna-Lena Danielsson (S) fortsatt att det var rätt beslut att avbryta upphandlingen? Det är frågor som regionfullmäktigeledamoten, Anna Ackemo (M), vill ha svar på vid nästa fullmäktigesammanträde.
Bakgrunden till interpellationen är händelseutvecklingen som följt efter att BB Lycksele nu varit stängt sedan december 2022. En upphandling för att åter öppna verksamheten igen med bemanningsföretag påbörjades men avbröts efter beslut av den socialdemokratiska majoriteten. Det har nu lett till att verksamheten fortsatt är stängd, man har svårigheter med rekrytering och när öppningen i egen regi kommer att ske finns inget klart svar på.
– Om man inte avbrutit upphandlingen så hade verksamheten varit i gång i början av februari, då det fanns ett anbud på upphandlingen men S-majoriteten valde att avbryta. I stället står vi med en fortsatt stängd verksamhet och utan någon säkerhet på en långsiktig lösning på öppethållande året runt, säger Anna Ackemo (M).
Nästa regionfullmäktige äger rum 20 februari.
Köerna till BUP måste minskas ned
Västerbotten har Sveriges längsta vårdköer till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Endast 9% får sitt första besök till BUP inom vårdgarantin, enligt siffror från SKR.
Inflödet ökar för varje år och även om allt fler patienter får vård är köerna lika långa.
Att vända utvecklingen att unga mår allt sämre är en större uppgift än vad regionen klarar av, men situationen är ohållbar. De styrande Socialdemokraterna tillsammans med sina stödpartier V ovh MP borde lyssna på oppositionen.
Vi moderater ser i grunden tre förslag som skulle kunna korta köerna på kort och medellång sikt till BUP :
Öppna upp ett vårdval inom BUP – så fler aktörer kan etablera sig och ta emot patienter
Regeringen satsar 500 miljoner på ökad tillgänglighet inom BUP.
Minska administrationen för vårdpersonalen så mer tid kan läggas på vård.
Stärka primärvården så att den orkar med att ta fler patienter som inte behöver specialistvård
Alliansen vill spara på överbyggnad för att kunna lösa regionens ekonomiska problem
Pressmeddelande 231218: Alliansen vill spara på överbyggnad för att kunna lösa regionens ekonomiska problem
I veckan har regionstyrelsen tagit beslut om verksamhetsplan för nästa år. Där föreslog de borgerliga partierna ett eget förslag som hade fokus på att istället minska den administrativa överbyggnaden, effektivare lokalutnyttjande, bättre och bättre avtalsuppföljning och minskning av konsulttjänster.
– Läget i Region Västerbotten är ytterst bekymmersamt. Vi hade inte behövt vara där vi är idag om fokus från det politiska S-styret varit att ta idag i de problem som finns med långa vårdköer, dålig bemanning av vårdnära personal samt stora ekonomiska problem, säger Nicklas Sandström, regionråd i opposition (M), Ewa-May Karlsson (C), Hans-Inge Smetana (KD) samt Maria Lundqvist Brömster (L).
Ett förslag från Alliansen är införandet av en sjukhuschef på respektive av länets tre sjukhus. Sjukhuschefen ska få ett långtgående mandat och befogenhet att inom given budgetram lösa respektive sjukhus vårduppdrag. Det innebär också att de mandat och befogenheter som idag finns på regionens hus i Umeå till stor del flyttar ut till respektive sjukhus. Alliansen vill också se en minskning av administrativ personal till förmån för att öka antalet vårdnära anställda, samt satsa på kompentensutveckling och fler karriärvägar för dessa.
– För närvarande är det för mycket personal som inte jobbar med den direkta patientvården. För att klara av ekonomin på kort och lång sikt behöver antalet ej vårdnära personal minskas, samtidigt som den patientnära vården behöver stärkas, säger de fyra borgerliga gruppledarna.
Vi är redo göra tuffa prioriteringar för en långsiktigt god hälso- och sjukvård
Västerbotten har i stor utsträckning en välfungerande hälso- och sjukvård i en växande och utvecklande region med en nära obefintlig arbetslöshet. Detta är något vi vill ta vara på. Samtidigt är vi mycket oroade över tillståndet inom hälso- och sjukvården i länet. För att bara nämna några allvarliga problem ser vi ett ökat missnöje på grund av växande vårdköer med långa väntetider, bristen på rätt utbildad vårdpersonal och en Folktandvård som inte längre kan tillgodose den vuxna befolkningens tandvårdsbehov, för att bara nämna några allvarliga problem. Allt detta skapar osäkerhet och underminerar förtroendet för regionen. Dessutom är missnöjet omfattande när det gäller en dåligt fungerande arbetsmiljö inom vården, en stor brist på karriärmöjligheter och löner som ligger under genomsnittet för andra regioner. Vi ser redan konsekvenser av dessa utmaningar i form av en akut brist på vårdplatser och nedstängning av vissa verksamheter. Men missnöjet är också påtagligt på fler arbetsplatser.
Efter flera år med högkonjunktur befinner sig Sverige nu i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är mycket hög. Det sätter en enorm press på vår region. Trots att prognosen för ökade kostnader dämpas fram till 2025 finns det djupt rotade strukturella problem i regionen. Regionen har inte sparat i ladorna under de goda åren utan har i stället en stor låneskuld. Att det blivit så är effekten av en ansvarslös politik som regelbundet har skjutit upp nödvändiga åtgärder till framtida generationer. Den rödgröna styrda regionen har under flera år lovat satsningar med pengar de inte har haft. Det är en grundläggande problematik som genomsyrar och präglar nästa års budget, som nu fokuserar på att rensa upp bland beslut som saknar finansiering. För att skydda kärnverksamheten inom sjukvården och stimulera tillväxt i länet krävs en gradvis omställning till en balanserad ekonomi under de kommande åren.
Inom detta omställningsarbete beträffande hur regionens resurser används har vi beslutat att minska överbyggnaden inom centraladministrationen för att frigöra resurser till vården. Vår bedömning är att ett antal medarbetare som inte har direkt vårdrelaterade uppgifter kommer att behöva lämna regionen. Vi bedömer att det handlar om 220 tjänster som regionen måste minska med. Tyvärr räcker detta inte, och vi måste även höja avgifterna och taxorna så att de är mer i nivå med resten av landet. Vi väljer att vara tydliga med detta, eftersom vi anser att det är vårt ansvar att tackla de utmaningar vi står inför. Sammantaget föreslås kostnadsreducerande åtgärder på över 500 miljoner. Trots dessa kraftfulla åtgärder landar den borgerliga budgeten på ett resultat på -264 miljoner. Motsvarande siffra för den rödgröna majoriteten är -437 miljoner.
Samtidigt genomför vi allianspartier nödvändiga prioriteringar för att frigöra resurser och investera i vårdpersonal. Detta gör vi för att kunna upprätthålla öppethållande av vårdavdelningar med direkt patientkontakt, för att skapa en sammanhängande primärvård och för att säkerställa att förlossningsavdelningarna i länet kan hålla öppet året om. Utöver detta krävs betydande förbättringar av förutsättningarna för de vårdnära cheferna. Detta kräver en tydligare process för budgetprioriteringar samt mandat och befogenheter som överensstämmer med uppdragen. En tydlig förändring i denna riktning är införandet av tre sjukhuschefer på respektive sjukhus, med omfattande mandat och befogenheter. Dessutom behövs ett övergripande ansvar för primärvården i länet.
En stärkt samverkan med kommunerna är avgörande för att säkerställa medborgarnas bästa och effektivt nyttja gemensamma resurser. Partnerskapet måste bygga på förtroende och gemensamma mål. Endast genom en sådan nära samverkan kan vi garantera en vård som är effektiv och tillgänglig. Arbetsmiljön i regionens verksamheter måste förbättras för att regionen ska kunna bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste skapas, ledarskapet måste stärkas och fortbildning måste prioriteras inom det livslånga lärandet. Åtgärder för att bemöta den psykiska ohälsan, särskilt bland barn och unga, måste stärkas, särskilt inom den första linjens psykosociala arbete.
Ett växande län medför nya möjligheter, men också nya krav på regionen. Vi allianspartier vill ta vara på denna utveckling och ser positivt på de utmaningar som regionen står inför. Genom tuffa men nödvändiga prioriteringar kan vi vända utvecklingen och dra nytta av den optimism som finns i länet. För att detta ska vara möjligt krävs en politisk vilja till förändring och en strävan att utveckla och förbättra sjukvården och regional utveckling i hela Västerbotten. Ett nytt ledarskap med innovativt tänkande och ny energi är avgörande för Region Västerbotten!
Allians för Västerbotten
Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition
Ewa-May Karlsson (C)
Gruppledare
Hans-Inge Smetana (KD)
Gruppledare
Maria Lundqvist Brömster (L)
Gruppledare
Debattartikeln är publicerad på VK-debatt 31 oktober, länk här.
Medborgarna i Västerbotten förtjänar bättre än av landets längsta vårdköer
Problemen i Region Västerbotten är många och omfattande. Inte minst märks det gällande vårdköerna som är en av landets längsta enligt den officiella statistiken.
Det som gör situationen ännu mer allvarsam är att regionen står utan en politisk ledning som har ambition att leda verksamheten.
Glädjande är dock att regeringen satsar mer resurser på kömiljarden för att korta köer.
Regionen behöver börja arbeta på följande sätt om köerna ska kortas och patienternas rättigheter värnas:
Kömiljardens pengar ska gå direkt till verksamheten vilket ökar incitamenten att korta köer. Inte täcka generella underskott.
Region behöver aktivt arbeta med att korta köer för att kunna ta del av pengarna. Liknande satsningar gjordes framgångsrikt innan pandemin.
Inrätta en central vårdgaranti-enhet som ska hjälpa patienter att få vård i tid utanför länet eller hos en annan aktör i länet. Det skulle också flytta ansvaret för att söka vården för patienten från kliniken, vilket sparar tid för regionens vårdanställda.
Regionen behöver systematiskt arbeta med att minska den administrativa bördan för vårdpersonal för att frigöra tid.
Senaste kommentarerna