Etikett: ekonomi

Efter Projekt balans är landstinget ekonomi fortfarande inte i balans

Av , , Bli först att kommentera 9

Från ledande Socialdemokrater försöker man beskriva att landstinget ekonomi skulle vara i balans, inte minst efter deras prestigeprojekt Projekt balans. I förra bokslutet visade det att sjukvårdsdelen av landstingets verksamhet gjorde ett underskott. I delårsrapporten för Hälso- och sjukvårdsnämnden för perioden januari-augusti i år pekar underskottet på 84 miljoner. Av nämndes basenheter är prognosen för året att 60 procent av basenheterna inte kommer att klara budget. Av sammanlagt 41 målvärden/uppföljningsindikatorer är målet uppfyllt för 17, delvis uppfyllt för 16 samt ej uppfyllt för 8. En fortsatt oro för att klara av tillgängligheten beskrivs i rapporten. Att ekonomin skulle vara i balans efter projekt balans känns för mig ytterst tveksamt. Det Socialdemokratiska prestigeprojektet Projekt balans har åtminstone inte gett verksamhetens ekonomi i balans men mycket annat har det då resulterat i.

Projekt balans gav det avsedd effekt?

Av , , 2 kommentarer 7

I går hade Västerbottensnytt ett intressant reportage om huruvida projekt balans gav avsedd effekt. Exemplet som lyfts fram är de ökade kostnaderna för utomlänsvården som ökat på ortopedkliniken då de inte klarar av vårdgarantin. En kostnad som fördubblats sedan förra året. En stor orsak till det är de vårdplatsreduceringar som skedde och annan tumult som uppstod då projekt balans skulle genomföras.

 

Någon fullständig kartläggning om sparpaketet gav avsedd effekt eller inte har inte presenterats åtgärd för åtgärd utan endast i väldigt svepande ordalag i en kort rapport som lämnades just innan förra landstingsdirektören gick vidare till andra uppdrag. Sett till ekonomin så har det inte blivit någon direkt balans i sjukvårdsbudgeten som fortsätter med kraftiga underskott såväl ifjol som prognosen för i år.

 

Mycket hade kunnat göras annorlunda, inte minst i förankringsarbetet i organisationen för att kunna ställa om till färre vårdplatser, mer förebyggande hälso- och sjukvård och förflyttning av sjukvård till lägre vårdnivåer. Att allt inte blev rätt ser vi ju inte om annat nu när majoriteten gör återställare på återställare av förslag som kommer ifrån Projekt balans.

Foto: VLL

Vi vill ta ansvar för sjukvården

Av , , 7 kommentarer 3

Idag skriver jag på Folkbladets debattsida om behovet av ansvarstagande för patienter och ekonomi för sjukvården i länet. Jag berör även hur felaktigt beslutet var att dra in på akutsjukvård i länet har varit. Läs hela artikeln här nedan.

Sjukvården i Sverige står inför stora framtida utmaningar. De allt växande behoven och ökade förväntningar som finns på sjukvården måste prioriteras på rätt sätt. Här finns en enorm utmaning att lyckas fortsätta gasa men samtidigt även bromsa för att fortsätta hushålla skattebetalarnas pengar. Det krävs politiskt mod att våga välja det som är viktigt men även prioritera bort det som är mindre viktigt. I och med att utbudet ökar av sjukvård krävs det att vara ansvarsfull med den sjukvård som ska erbjudas. Ytterst handlar det om att prioritera samhällets resurser på bästa möjliga sätt.

Till exempel nya dyrare mediciner kan vara tio gånger dyrare än de som redan finns men de gamla fungerar lika bra finns det inget skäl att välja den nya framför det gamla. Det handlar även om hur många vårddygn en patient behöver vistas på sjukhus innan det är dags för att komma tillbaka till hemmet eller till sitt äldreboende.

Västerbotten har i jämförande statistik 27,5 procent fler vårddagar per 1000 innevånare än resten av landet. Motsvarande siffra i jämförelse med Östergötland är 62 procent fler vårddagar. Västerbotten har även betydligt fler vårdtillfällen per 100 000 innevånare än riket och Östergötland. Medelvårdtiderna är även betydligt längre i Västerbotten än i andra delar av landet. Geografi eller ålder är till stora delar justerade för men det är inte heller hela förklaringen då våra regiongrannar ligger betydligt bättre till.

Dessa skillnader kan inte heller förklaras enbart av skillnad i vårdbehov utan är troligen också en effekt av skillnader i hur vården fungerar och hur vården är organiserad med tre sjukhus. Skillnaden regionalt är även påtagligt inom Västerbotten då vårdkonsumtionen i Umeåregionen är betydligt högre än resten av länet. Det gäller särskilt i åldersgrupperna 65 år och äldre som är den grupp som är mest resurskrävande.

Det är lätt att tro att många vårddagar och vårdtillfällen skulle betyda att medborgarna skulle få bättre vård än resten av landet men så är det inte. I kvalitetsstatistiken placerar sig Västerbotten i mitten. Därför är dessa högre kostnader för sjukvård inte ett mått på att länsborna skulle få betydligt bättre vård för de extra pengar som detta kostar. Totalt motsvarar dessa skillnader i jämförelse med andra landsting cirka 235 mkr mer än riksgenomsnittet och 630 mkr mer än Östergötland som är ett jämförbart landsting. Oerhört mycket pengar i sammanhanget som andra lansting kan använda till att förbättra sjukvården om de användes mer resurseffektivt.

Utifrån denna analys har de styrande socialdemokratierna valt att skära ner på akutvård som ambulanser i Åsele och längst kusten samt akutvårdsplatser i hela inlandet. Detta trots att det inte är tillgången till akutvård som är Västerbottens kostnadsproblem utan hur hela vårdkedjan hänger ihop. Spareffekten på att skära ner på akutvården i länet handlar endast om några enstaka miljoner i ett samanhang på 8,5 miljarder. Att minska på tillgången till akutvård kan snarare ge en sammantaget högre totalkostnad för att inte kunna ge propplösande behandling tillräckligt snabbt till en strokepatient.

Genom att prioritera att ge vård på rätt vårdnivå och jobba förebyggande kan sjukvårdens resurser användas mer resurseffektivt. Mycket av dagens sjukvård skulle kunna ske på en lägre omhändertagandenivå och till en lägre kostnad. Den handlar framför allt att stärka upp primärvården där allra flest patienter söker vård. Genom att sätta patienten i centrum genom hela sin vårdresa går det att få en sammanhållen vårdkedja där hälsocentraler, sjukhus och kommuner hjälper patienten igenom.

Det krävs ett bättre och tydligare samarbete och samverkan mellan kommunerna och landstinget för att säkerhetsställa god vård och kostnadseffektiv sjukvård och omsorg för våra länsbor. Som nu sker med de avtal som tecknas mellan landstinget och några av inlandskommunerna vältras istället kostnaderna över till kommunerna.

Det krävs noga analyser och rätt beslut för att få vården att fungera bättre i Västerbotten. Om patienten sätts i centrum genom sin vårdresa går det att använda skattebetalarnas pengar mer resurseffektivt för att klara av möta de stora kostnadsutmaningarna som nu sker med ökad demografi, kompetensförsörjning och kunna erbjuda den senaste sjukvården. Sjukvården i länet kan bli bättre, mer tillgänglig och mer rättvis där hela länet har tillgång till akutsjukvård. För att kunna nå dit krävs det ett nytt politiskt ledarskap.

 

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Socialdemokraterna misslyckas med att ta ansvar för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 7

 

I dag skriver jag på debattsidan i VK om hur Socialdemokraterna i länet inte lyckats att ta ansvar för ekonomin och sjukvården i länet. Här nedan finns artikeln.  

 

Socialdemokraterna misslyckas med att ta ansvar för sjukvården

Socialdemokraterna och Miljöpartiets stora prestigeåtgärdsprogram Projekt balans som skulle vända landstingets ekonomi från minus till plus blev inget annat än ett stort misslyckande. Trots löften från den högst ansvariga för sjukvården i länet Peter Olofsson (S) om att ekonomin skulle bli bättre har den istället blivit sämre. Trots alla smärtsamma åtgärder inom ramen för Projekt balans ser år 2012 att gå mot ett ännu större underskott i sjukvårdsverksamheten än tidigare. Trots landstingsmajoritetens smärtsamma medicinering av landstinget blev patienten inte friskare utan sjukare och med kraftiga biverkningar i form av försämrad sjukvård i hela länet samt ökad sjukskrivning för personalen.

 
Sedan i somras har ekonomin i landstingets sjukvårdsverksamhet kraftigt försämrats. Från att årsprognosen pekade på ett underskott på 80 miljoner har det nu växt till runt 140 miljoner. Landstinget har en ekonomi i fritt fall. Redan i augusti påpekade de auktoriserade revisorerna att ytterligare åtgärder skulle komma att behövas för att klara ekonomi i balans. Några sådana kom inte från landstingsmajoriteten. Nu går sjukvården in i 2013 med ännu tuffare ekonomiska utmaningar. 
 
Problematiken med stafettläkare i vården i Västerbotten har ökat ytterligare med stigande kostnader och fortsatt bristande kontinuitet som följd. Värst är problemen i primärvården där numera var tredje läkartjänst är vakant. Att problemen ökar är inte konstigt då mer och mer ansvar med nya besök vältras över till primärvården utan att rätt förutsättningar finns för att klara de nya besöken. På några år står hela sjukvården inför stora pensionsavgångar och behov av att klara av nyrekrytering av personal kommer att dramatiskt öka. En utmaning som kommer att bli riktigt tuff.
 
Bristen på läkare och en organisation som inte fungerar som den ska gör att tillgänglighet till sjukvård är idag långt ifrån tillfredsställande. I år är det mer regel än undantag att länsbo kan få sin åtgärd inom 60 dagar. En konsekvens av det är att Västerbotten inte klarar de krav som finns för att få ta del av regeringens extrapengar i kömiljarden. Västerbottningarna ska inte behöva vänta längre än andra för att få vård. 
 
För Moderaterna har behovet av en ny kursriktning varit tydlig det senaste årtiondet. Den tydligaste kursändring är att börja ta ansvar för ekonomin på kort och lång sikt. Med förslaget till ny skatteutjämning tappar landstinget i Västerbotten 360 miljoner. Förslaget som genomförs med politisk enighet nationellt blir en förändring från en modell där Västerbotten har gynnats till att inte längre ha de extra miljonerna. Moderaterna i Västerbotten försökte in i det sista att förändra och förhindra förslaget. Samtidigt visar detta på hur Socialdemokraterna i länet under lång tid byggt upp en verksamhet som i jämförelse med andra landsting kostar mycket mer. Det har inte varit ekonomiskt ansvarsfullt och nu kommer baksmällan i form av behov av stora förändringar i hur sjukvården måste fungera och där skattehöjningar inte kan uteslutas. 
 
Utan att ha kontroll över ekonomin går det inte att fortsätta att erbjuda god vård med hög kvalité med god tillgänglighet. Med en långsiktighet i ekonomiskt ansvarstagande undviks tvära kast och panikåtgärder. Problemet med Västerbotten är att Socialdemokratin, som styrt landstinget sen 1981, aldrig har haft framtiden som planeringshorisont. Då problemen inte åtgärdas tidigare har de samlats på hög och i kombination med att vården ständigt utvecklas kommer behoven av kostnadsreduceringar bli långt mycket mer och tuffare än vad som skulle behövas.
 
Sjukvården i länet står inför jätteutmaningar med att klara av att rekrytera personal men framför allt att få ekonomin i balans. Utmaningarna har inte blivit mindre av bristen på ledarskap från de styrande Socialdemokraterna som har förvärrat situationen. Det behövs en ett nytt ledarskap med en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Vid nästa val år 2014 har länet möjlighet att göra den förändringen. 
 
 
Nicklas Sandström (M)                
Oppositionslandstingsråd           
 

Uttalande om nya landstingsdirektören Anders Sylvan

Av , , 2 kommentarer 6

I dag har det presenterats Anders Sylvan föreslås bli ny landstingsdirektör. Anders har lång bakgrund i landstinget i Västerbotten främst som chef för kirugcentrum. Jag känner mig övertygad om att Anders med den bakgrund han har såväl tidigare inom landstinget samt den han nu har skaffat sig som sjukvårdschef på Gotland kan ta över stafettpinnen efter Jonas Rastad på ett mycket bra sätt. Det som har lyfts fram om honom är hans framgångsrika ledarskap och förmåga att hitta fungerade lösningar som håller på lång sikt. Jag vill önska honom stort lycka till i det nya jobbet där han har många stora utmaningar framför sig med bland annat kompetensförsörjningen av personal samt kunna få ordning på landstingets ekonomi.

Projekt balans ger inte effekt för ekonomin i landstinget

Av , , Bli först att kommentera 5

 

I dag har VK en artikel där jag och landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) kommenterar den senaste ekonomirapporten. Vi har minst sagt olika bild på hur det går för landstinget. Sedan delårsbokslutet så har kostnaderna ökat med 40 miljoner för sjukvårdsverksamheten. Att siffrorna går åt det hållet blir extra anmärkningsvärt då det med alla besparingar inom Projekt balans ska gå åt andra hållet med en ekonomi i balans. Här behövs ett omtag för att börja på allvar att få ekonomi i balans. Som sossarna styr landstinget nu verkar inte ge den effekt som behövs.

 

Landstingets ekonomi försämras ytterligare

Av , , Bli först att kommentera 3

Trots alla förändringar inom ramen för projekt balans så förbättras inte ekonomin i landstinget. I senaste rapporten för oktober månad försämras ekonomin ytterligare mot tidigare prognoser. Det som är mest kritiskt är att den socialdemokratiska ledningen inte lyckas förändra sjukvårdens löpande kostnader vilket var det mest centrala i projekt balans. Nu pekar hela årets underskott för sjukvården på ett underskott på 121 miljoner. Det är en försämring mot delårsbokslutet som visade på ett underskott på 80 miljoner.

 
Från revisionen påtalades det innan sommaren att den politiska ledningen bör återkomma med ytterligare åtgärdspaket för att få rätsida på ekonomin vilket sossarna inte valde att lyssna på. Nu är den stora frågan hur S ska hantera att ekonomin fortsätter att försämras trots alla smärtsamma åtgärder inom projekt balans.

Kraftig försämringar i ekonomin för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 6

Den hann inte gå många dagar efter det att delårsrapporten (jan-juli) som visade på ett underskott på 82 miljoner blivit inaktuell med en ännu sämre prognos. När även augusti månad är inräknad i årsprognosen är det beräknade underskottet för året 95 miljoner. Beskedet från Socialdemokraterna med Peter Olofsson i spetsen var att 82 miljoner var taket och sedan skulle det vända åt rätt håll. Nu blev det precis tvärt om. Något är helt uppenbart att även med den nya S-politiken så fortsätter underskottet och de åtgärder som vidtagits i form av Projekt balans inte verkar ge den effekt som sossarna hoppats på.
 
Från Moderaterna och Alliansen har vi haft andra förslag till kostnadsreduceringar i Projekt balans och en helt annan budget och landstingsplan. Helt enkelt en annan färdriktning för vart vi vill med landstinget där att komma till rätta med de ekonomiska underskottet är av högsta vikt.

Tuff debatt kring landstingets delårsbokslutet

Av , , Bli först att kommentera 3

I går var det landstingsfullmäktige där den stora debatten kom att handla om delårsbokslutet som pekar på ett underskott för i år på 82 miljoner. Nu visar förvisso senaste prognosen med även augusti att prognosen nog hamnar på 95 miljoner. Tycker debatten blev tuff och bra och återspeglade tydligt att det finns två tydliga alternativ i landstingspolitiken.  Här nedan är det inledningsanförande som jag hade i debatten:

 

Fru ordförande, ledamöter och åhörare
 
Tänkte börja lyfta fram några positiva saker från delårsrapporten som visar på att vi är på rätt väg inom vissa håll. Sen återkommer jag till de punkter det landstinget är på väg åt fel håll eller ingenting har hänt.
 
Många av de medicinska resultat som alla länets kliniker levererar är fortsatt mycket bra. Det tar inte minst sig i uttryck i att länsborna har en hög tilltro till sjukvården i länet. En annan mycket positiv sak jag har fått uppleva då jag varit ute på verksamhetsbesök är det ständiga förändringsarbetet med daglig styrning som håller på att få fotfäste i organisationen. Det är något som såväl patienter som organisationen vinner på. En annat positiv inslag med delårsrapporten är att den blivit lättare att följa då det kommer till uppnådda mål där det blivit ett tydligare även om det fortfarande finns för många styrande mål och uppdrag. Sen att regeringens arbetslinje ger 46 miljoner mer än budget i intäkter och engångsutbetalning av AFA-permien på 120 miljoner gör ju att det trots allt ser rätt bra ut på sista raden.
 
De punkter det landstinget är på väg åt fel håll eller ingenting har hänt.
 
  • 6/10 patienter fick den 31/7 vänta mer än 60 dagar för åtgärd
 
  • 4/10 på sitt första besök
 
  • Tillgängligheten till BUP är fortsatt sämst i Sverige
 
Inte konstigt att kömiljardspengar ligger 7 miljoner sämre än budget.  
 
Det socialdemokratiska ordföranden för landstingsstyrelsen Peter Olofsson nämner i sitt inlägg att han nu tycker att ekonomin vänt. Visst på sista raden ser det bra ut med i sjukvården är trots allt ett underskott på 82 miljoner. Visst det är bättre än året innan men de 2,2 procent som det motsvarar för helheten är fortfarande i någorlunda jämförelse med hur det sett ut de senaste 20 åren. Så det länsborna har sett med det nya s-styret är att man gått från generella besparningar till riktade sparförslag utan analys och konsekvensbeskrivningar. Trots det så ligger underskottsnivåerna kvar som förr. Vi får väl se vad slutsiffran för året blir.
 
När jag ser att effektverkan av Projekt balans bara är 38 procent ställer jag mig då frågan: Varför var det så bortom att sjösätta detta stora genomgripande åtgärdspaketet utan att haft tillräckligt med analyser och konsekvensbeskrivningar? framförallt förhandlat det med kommunerna, andra organisationer och eventuellt oss i oppositionen?  
 
Tror du inte Peter Olofsson att effekten hade varit större, bättre, med mindre uppror om beslutet hade tagits med bättre analyser och konsekvensbedömningar samt att det hade förhandlats med fler än Socialdemokratins distriktsstyrelse för länet?
 
I rapporten från den auktoriserade revisorn om delårsrapporten lyfts det fram att i och med att verkningsgraden av projekt balans inte alls är den som är önskvärt så krävs nya åtgärder under hösten. Så min fråga är om det kommer något ytterligare åtgärdspaket?
 
Från Moderaterna och Alliansen har vi haft andra förslag på kostnadsreduceringar inom ramen för projekt balans och ett helt annat förslag till budget och landstingsplan. Förslag och idéer som jag är helt övertygad hade fått landstinget i västerbotten på en annan kurs med bättre resultat på såväl ekonomin som verksamheten.
 
Vill avsluta att yrka bifall på delårsrapporten och alliansens särskilda yttrande.
 
 

Landstinget fortsätter att göra underskott även med ny S-politik

Av , , Bli först att kommentera 8

Den ytterst ansvariga socialdemokraten för sjukvården i länet, Peter Olofsson, försöker i en debattartikel (10/9) hävda att den ekonomiska utvecklingen går åt rätt håll. Ett försök som ter sig tämligen märkligt då prognosen för året är ett fortsatt underskott på minus 82 miljoner. Vilket i sig inte är unikt då landstinget haft problem med ekonomin de senaste 20 åren. Mer rättvist hade det varit att erkänna att underskotten fortsätter även med en ny ordförande för landstingsstyrelsen. Den stora skillnaden är att Socialdemokraternas generella besparingar har övergått till kortsiktiga besparingar som genomdrivs utan analys och konsekvensbeskrivningar.

Den stora skillnaden med den nuvarande S-ledning i landstinget är att inlandssjukvården får ta en stor smäll med borttagna vårdplatser vid sjukstugorna och indragen ambulans i Åsele. Primärvården får ett ännu större åtagande med 15 000 nya besök som ska klaras trots att var tredje distriktsläkartjänst är vakant. Länets sjukhus förlorar många vårdplatser, särskilt för det mest sjuka äldre. Allianspartierna i landstinget hade andra förslag som vi är övertygade hade gett bättre effekt. Fokus i Alliansens sparförslag var att värna den direkta vården och spara på det som inte är sjukvård.

Inte helt oväntat ger besparningarna inom projekt balans inte heller den effekt som Socialdemokraterna hade räknat med. Endast 38 procent av de tilltänkta besparningarna har förverkligats. En stor förklaring till det var att förslagen var dåligt förankrade i organisationen samt saknade konsekvensbeskrivningar och analys.

Uppföljningen av personalsituationen i landstinget visar att sjukfrånvaron ökar och att målet om högst 4 procents sjukfrånvaro inte kommer att uppnås. Alliansen vill lyfta fram de bekymmer som råder på IVA där aktuell personalsituation är extra allvarlig. Redan nu ligger intäkterna från kömiljarden 6 miljoner sämre än budget. Inte oväntat då tillgängligheten har försämrats ytterligare. Störst försämring har skett för dem som behöver få en åtgärd i form av en operation. Tillgängligheten inom Barn- och ungdomspsykiatrin är fortfarande sämst i landet.

Socialdemokraten Olofsson fortsätter i sin debattartikel att skylla ifrån sig och inte ta ansvar. Som vanligt är det regeringens fel att landstinget har underskott. Under åren 2006 till 2010 tillfördes kommunerna och landstingen 38 miljarder i nivåhöjning av statsbidragen. Under 2011 tillfördes ytterligare 5 miljarder. Ingen regering har sedan början av 90-talet generellt räknat upp statsbidragen som Olofsson efterlyser. Det är ett lokalt ansvar att organisera och finansiera hälso- och sjukvården genom landstingsskatten.

Socialdemokraterna med Peter Olofsson i spetsen fortsätter att blunda inför de problem som finns i landstinget och vad deras förslag till besparningar lett till. Landstinget behöver ett nytt ledarskap som kan möta framtidens utmaningar. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som är långsiktig och prioriterar sjukvård framför annan verksamhet. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandatet att vid nästa val ta över styret för landstinget i Västerbotten.  

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Marianne Nordmark (FP)
Gruppledare

Olle Edblom (C)
Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

 

Presentation

 

Nicklas Sandström
Regionråd i opposition
Region Västerbotten 

Mer om mig
Ålder: 41 år

Bor och uppvuxen: Bor med familjen i Umeå kommun

Högre utbildning: Filosofie magisterexamen i statsvetenskap samt Filosofie kandidatexamen i ekonomisk historia båda vid Umeå universitet.

Gjort tidigare: Politisk sekreterare, vice kårordförande Umeå studentkår samt grafiker/tidningstryckare.

Okänd talang: Duktig fotograf.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se