Den ytterst ansvariga socialdemokraten för sjukvården i länet, Peter Olofsson, försöker i en debattartikel (10/9) hävda att den ekonomiska utvecklingen går åt rätt håll. Ett försök som ter sig tämligen märkligt då prognosen för året är ett fortsatt underskott på minus 82 miljoner. Vilket i sig inte är unikt då landstinget haft problem med ekonomin de senaste 20 åren. Mer rättvist hade det varit att erkänna att underskotten fortsätter även med en ny ordförande för landstingsstyrelsen. Den stora skillnaden är att Socialdemokraternas generella besparingar har övergått till kortsiktiga besparingar som genomdrivs utan analys och konsekvensbeskrivningar.
Den stora skillnaden med den nuvarande S-ledning i landstinget är att inlandssjukvården får ta en stor smäll med borttagna vårdplatser vid sjukstugorna och indragen ambulans i Åsele. Primärvården får ett ännu större åtagande med 15 000 nya besök som ska klaras trots att var tredje distriktsläkartjänst är vakant. Länets sjukhus förlorar många vårdplatser, särskilt för det mest sjuka äldre. Allianspartierna i landstinget hade andra förslag som vi är övertygade hade gett bättre effekt. Fokus i Alliansens sparförslag var att värna den direkta vården och spara på det som inte är sjukvård.
Inte helt oväntat ger besparningarna inom projekt balans inte heller den effekt som Socialdemokraterna hade räknat med. Endast 38 procent av de tilltänkta besparningarna har förverkligats. En stor förklaring till det var att förslagen var dåligt förankrade i organisationen samt saknade konsekvensbeskrivningar och analys.
Uppföljningen av personalsituationen i landstinget visar att sjukfrånvaron ökar och att målet om högst 4 procents sjukfrånvaro inte kommer att uppnås. Alliansen vill lyfta fram de bekymmer som råder på IVA där aktuell personalsituation är extra allvarlig. Redan nu ligger intäkterna från kömiljarden 6 miljoner sämre än budget. Inte oväntat då tillgängligheten har försämrats ytterligare. Störst försämring har skett för dem som behöver få en åtgärd i form av en operation. Tillgängligheten inom Barn- och ungdomspsykiatrin är fortfarande sämst i landet.
Socialdemokraten Olofsson fortsätter i sin debattartikel att skylla ifrån sig och inte ta ansvar. Som vanligt är det regeringens fel att landstinget har underskott. Under åren 2006 till 2010 tillfördes kommunerna och landstingen 38 miljarder i nivåhöjning av statsbidragen. Under 2011 tillfördes ytterligare 5 miljarder. Ingen regering har sedan början av 90-talet generellt räknat upp statsbidragen som Olofsson efterlyser. Det är ett lokalt ansvar att organisera och finansiera hälso- och sjukvården genom landstingsskatten.
Socialdemokraterna med Peter Olofsson i spetsen fortsätter att blunda inför de problem som finns i landstinget och vad deras förslag till besparningar lett till. Landstinget behöver ett nytt ledarskap som kan möta framtidens utmaningar. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som är långsiktig och prioriterar sjukvård framför annan verksamhet. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandatet att vid nästa val ta över styret för landstinget i Västerbotten.
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Marianne Nordmark (FP)
Gruppledare
Olle Edblom (C)
Gruppledare
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
Uttalande angående landstingsdirektör Jonas Rastads lämnar landstinget i Västerbotten:
”Jonas Rastad har på ett förtjänstfullt sätt genomfört och verkställt vad den Socialdemokratiska majoriteten i landstinget velat genomföra. Att lyckas med det i en sådan stor och komplex organisation som är landstinget kräver en handlingskraftig ledare som har mod. Det har Rastad haft. Däremot kommer hans avgång vid fel tidpunkt. Landstinget är i ett kritiskt skede i det förändringsarbete som pågår där direktörens medverkan är central. Avslutningsvis kan jag inte annat än önska honom lycka till på det nya jobbet som regiondirektör i Skåne.”
Personalen inom sjukvården är helt avgörande för att kunna erbjuda god och patientsäker vård. Bristen på läkare och sjuksköterskor är redan idag ett stort problem såväl på länets sjukhus men även inom primärvården. Länet har dessutom ett universitetssjukhus för hela Norrland som ska ansvara för den högspecialiserade vården för hela regionen. Detta ställer givetvis extra krav.
Den personalpolitik som den Socialdemokratiskt styrda majoriteten fört under en mycket långt har inte fokuserat på att ta tillvara på den kompetens som finns och inte heller lyssnat på kritik. Idag känner många medarbetare att de har ett för högt arbetstempo, stress, oro samt en löneutveckling som är minimal över tid samt att specialistutbildning lönar sig dåligt. De senaste månaderna har även sjukskrivningarna ökat vilket visar på att situationen blivit värre. Även om de flesta älskar sitt jobb och känner att man gör skillnad är känslan trots allt att inte orka med.
Att situationen ser ut som den gör idag är resultatet av en negativ utveckling som pågått under en längre tid. En utveckling som måste brytas. Personalen är den viktigaste resursen som sjukvården har för att kunna erbjuda en god och patientsäker vård. Frågan är om de styrande Socialdemokraterna ser allvaret i situationen.
(denna text publicerades som en insändare i lördagens Folkbladet)
Senaste kommentarerna