Den senaste tiden har det varit en het debatt om antalet vårdplatser inom svensk sjukvård och att detta skulle vara liktydigt med en värdemätare på kvalité. Tyvärr blir det en grov förenkling av hur sjukvården fungerar. Det största problemet är då antalet vårdplatser inte räcker till och det i sin tur resulterar i överbeläggningar som medför risker för patientsäkerheten.

Men fokuseringen på antalet vårdplatser är en som sagt en grov förenkling. Det finns rätt som ofta tomma platser på alla svenska sjukhus. Det krävs bland annat för att sjukhusen ska fungera även när oväntat många behöver vård. Men ibland finns de lediga platserna på fel avdelning inom sjukhuset, vilket kan leda till överbeläggningar på andra avdelningar. Vårdplatser mäter inte heller variation i vårdtygnden på patienter som är inskrivna vilket skapar stora variationer i arbetsbelastningen.

Däremot finns det mycket att göra för att få processen att fungera bättre då antalet vårdplatser ska reduceras. Det måste finnas förutsättningar att reducerar och en förståelse för det i verksamheten för att det behövas och även en beredskap för det. Ett sådant exempel är Projekt balans där vårdplatserna reducerades med tio procent i stort sätt över en natt. Då fanns varken beredskap eller förutsättningar att göra en sådan omställning så snabbt.

Att antalet vårdplatser minskar beror till stor del på att behandlingsmetoderna har utvecklas, så att inte lika många patienter behöver sjukhusets resurser under lika lång tid. Antalet läkare och sjuksköterskor är fler än tidigare och Sverige ligger i topp när det gäller vårdresultat för många sjukdomar.