.jpg)
Arbetssituationen vid Skellefteå lasarett?
.jpg)
30 miljoner kan frigöras med ökad patientsäkerhet
Kraven att säkra patientsäkerheten ökar på landstingen. Allt fler blir äldre och sjukare och många landsting blir därmed överbelagda. Vilket i sin tur kan leda till ett patientsäkerhetsproblem.
Regeringen och SKL har kommit överens om att avsätta 525 miljoner kronor för fortsatt arbete med patientsäkerheten. För år 2012 kan landstingen få 100 miljoner kronor. Alla medel är prestationsbaserade och fördelas till de landsting som har nått alla villkor och mål. Därav mätt och rapporterat in eventuella överbeläggningar på slutenvårdsavdelningar. Även gjort mätningar som visar hur väl vårdpersonalen följer klädreglerna, hygienrutinerna, utskrivningen av minskat antibiotikapreparat och IT-stöd som främjar patientsäkerheten.
Nytt för år 2012 är att ytterligare 25 miljoner kan fördelas till de landsting som fått goda omdömen och siffror på den enkäten som patienter i primärvården erhåller. Västerbotten är en av de landsting som har ett stort förbättringsarbete framför sig då vi ligger sämre till en andra. Därför blir denna satsning en viktig morot att komma längre.
När tidningen Dagens samhälle nyligen presenterade en ranking av samtliga landsting, då det gäller patientsäkerhet, hamnar Västerbottens läns landsting på sextonde plats. I topp ligger landstinget i Kalmar.
Under förra mandatperioden gav alliansregeringen Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av undvikbara vårdskador. Det var första gången en sådan omfattande kartläggning genomfördes. Socialstyrelsens vårdskademätning visade att det varje år inträffar omkring 105 000 undvikbara skador i vårdsverige. Av dessa leder cirka 3 000 till dödsfall. Detta kan jämföras med antalet döda i trafikolyckor som stadigt sjunkit och nu är nere runt 300 dödsfall per år.
Att patientsäkerheten varit så eftersatt är inte acceptabelt. Därför genomför regeringen, tillsammans med landstingen, flera åtgärder för att stödja utvecklingen mot en säkrare vård. Förbättrad patientsäkerhet är en av de viktigaste frågorna för hälso- och sjukvården framöver.
Ett särskilt stimulanspaket på cirka 2,5 miljarder kronor under åren 2011-2014 riktas till landstingen.
Satsningen handlar om att med patientens behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet. Ersättningen är prestationsbaserad och målen tydliga. Endast de landsting som på ett mätbart sätt klarar av att förbättra patientsäkerheten får ta del av pengarna. Utgångspunkten för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara vårdskador.
Vårdrelaterade infektioner (VRI) är infektioner som drabbar patienter och brukare i samband med vård eller omsorg. Även personalen kan drabbas. Förekomsten av VRI mäts genom nationella stickprov två gånger om året. Att all vårdpersonal alltid tillämpar de basala hygienrutinerna och klädreglerna är den mest grundläggande åtgärden för att förebygga och minska antalet infektioner i vården och minska lidandet för patienterna. Mätningen av VRI sker därför parallellt med mätningen av basala hygienrutiner och klädregler.
Vid mätningen under våren 2011 var andelen patienter inom den somatiska slutenvården i Västerbotten, som drabbades av VRI, 9,9 procent. Detta kan jämföras med 9,2 procent för hela riket. Det betyder att var tionde patient inom sjukhusvården drabbas av en sjukdom som de fått i samband med behandlingen. För att komma till rätta med det krävs bättre följsamhet från vårdpersonalen när det gäller basala hygienrutiner och klädregler.
Den första januari 2011 trädde en ny patientsäkerhetslag i kraft. Vårdgivarens, det vill säga ansvariga politikers ansvar har därigenom blivit tydligare och det har blivit lättare för patienter att anmäla vårdskador. Patienter ska numera kunna anmäla en händelse, utan att behöva peka ut exakt vilken enskild läkare eller sjuksköterska som gjort fel. Nu blir det tydligare att man måste se till hela vårdsystemet – utan att den enskilde läkarens/sjuksköterskans/ annan personals individuella ansvar försvinner.
Den politiska ledningen i landstinget måste ge personalen bättre förutsättningar för att öka patientsäkerheten och få alla inom sjukvården att arbeta mot samma mål. Det handlar om att premiera goda arbetssätt, ledningssystem och rutiner för uppföljning. Det har främst patienterna att vinna på men det är också en vinst för Västerbottens skattebetalare.
Alliansens målsättning är att Västerbottens läns landsting ska vara det mest patientsäkra landstinget i Sverige år 2014.
Nicklas Sandström
landstingsråd i opposition (M)
Marianne Nordmark
gruppledare (FP)
Olle Edblom
gruppledare (C)
Birgitta Nordvall
gruppledare (KD)
Senaste kommentarerna