Idag under landstingsfullmäktige pressade min partikollega Göran Hahlin landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) om vad som har hänt med glesbygdssjukhus i Vilhelmina. Denna satsning på glesbygdssjukhus i Vilhelmina har majoriteten pratat om sedan sjösättningen av Projekt balans hösten 2011. Ett sjukhus låter minst sagt ambitiöst och storslaget. Svaret som Göran fick blev slående och kan sammanfattas till ”ingenting”. Det som hänt på 2,5 år är att man börjat planerna på en gemensam vårdavdelning mellan landstinget och kommunen. Givetvis väldigt bra med den sortens samverkan. Däremot att kalla detta för etableringen av ett sjukhus är väl magstarkt. Denna typ av luftslut känns igen från hur man från S-majoriteten velat beskriva sitt skryt och prestigeprojekt Projekt balans som en stor framgång. Verkligheten har spräckt även den bubblan.
Etikett: projekt balans
Efter Projekt balans är landstinget ekonomi fortfarande inte i balans
Från ledande Socialdemokrater försöker man beskriva att landstinget ekonomi skulle vara i balans, inte minst efter deras prestigeprojekt Projekt balans. I förra bokslutet visade det att sjukvårdsdelen av landstingets verksamhet gjorde ett underskott. I delårsrapporten för Hälso- och sjukvårdsnämnden för perioden januari-augusti i år pekar underskottet på 84 miljoner. Av nämndes basenheter är prognosen för året att 60 procent av basenheterna inte kommer att klara budget. Av sammanlagt 41 målvärden/uppföljningsindikatorer är målet uppfyllt för 17, delvis uppfyllt för 16 samt ej uppfyllt för 8. En fortsatt oro för att klara av tillgängligheten beskrivs i rapporten. Att ekonomin skulle vara i balans efter projekt balans känns för mig ytterst tveksamt. Det Socialdemokratiska prestigeprojektet Projekt balans har åtminstone inte gett verksamhetens ekonomi i balans men mycket annat har det då resulterat i.
Projekt balans gav det avsedd effekt?
I går hade Västerbottensnytt ett intressant reportage om huruvida projekt balans gav avsedd effekt. Exemplet som lyfts fram är de ökade kostnaderna för utomlänsvården som ökat på ortopedkliniken då de inte klarar av vårdgarantin. En kostnad som fördubblats sedan förra året. En stor orsak till det är de vårdplatsreduceringar som skedde och annan tumult som uppstod då projekt balans skulle genomföras.
Någon fullständig kartläggning om sparpaketet gav avsedd effekt eller inte har inte presenterats åtgärd för åtgärd utan endast i väldigt svepande ordalag i en kort rapport som lämnades just innan förra landstingsdirektören gick vidare till andra uppdrag. Sett till ekonomin så har det inte blivit någon direkt balans i sjukvårdsbudgeten som fortsätter med kraftiga underskott såväl ifjol som prognosen för i år.
Mycket hade kunnat göras annorlunda, inte minst i förankringsarbetet i organisationen för att kunna ställa om till färre vårdplatser, mer förebyggande hälso- och sjukvård och förflyttning av sjukvård till lägre vårdnivåer. Att allt inte blev rätt ser vi ju inte om annat nu när majoriteten gör återställare på återställare av förslag som kommer ifrån Projekt balans.
Arbetssituationen vid Skellefteå lasarett?
.jpg)
Förra veckan presenterade Arbetsmiljöverket en rapport som slår fast att det finns risk för ohälsa hos personalen på grund av hög arbetsbelastning på ett antal avdelningar vid Skellefteå lasarett. Rapporten visar på att personalen vittnar om oro för både sin egen hälsa och patientsäkerheten. Konsekvenser som knyts till Socialdemokraternas stora besparingspaket Projekt Balans.
Med anledning av detta har Andreas Löwenhöök (M) ställt en interpellation där han kräver svar på vad ansvariga politikern Karin Lundström (S) om vad hon avser att vidta för åtgärder för att förbättra situationen.
Interpellationen i sin helhet:
Arbetssituationen vid Skellefteå lasarett
Arbetsmiljöverket har slagit fast att det finns risk för ohälsa på grund av hög arbetsbelastning på anestesi, operation och IVA vid Skellefteå lasarett. Det gäller såväl vård- och omsorgspersonal som läkare och ledning. Personalen känner nu oro för både sin egen hälsa och patientsäkerheten.
Den ökade arbetsbelastningen kan tydligt kopplas till besparingspaketet Projekt Balans. I Arbetsmiljöverkets rapport skrivs bland annat: Den gemensamma uppfattningen för all personal är att situationen blivit ”helt hopplös” efter nedskärningarna under Projekt Balans.
De konsekvenser som vi nu ser av Projekt Balans sätter ljuset på att tydliga och öppna risk- och konsekvensanalyser skulle ha genomförts innan besparingspaket antogs, vilket inte gjordes.
Den personal som nu larmar om hög arbetsbelastning tillhör basverksamheter i den helhet som gör Skellefteå lasarett till ett fullvärdigt akutsjukhus. Akuta situationer kräver akut omhändertagande och fokuserad personal. Att personalen nu vittnar om en ”hopplös situation” är mycket allvarligt.
Med anledning av detta har jag följande frågor till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Karin Lundström (s):
– Tycker du att larmrapporterna om arbetsmiljön på Skellefteå lasarett är oroande?
– Vad avser du vidta för åtgärder för att förbättra arbetssituationen vid Skellefteå lasarett?
Andreas Löwenhöök
Moderaterna
Alldeles för många överbeläggningar i sjukvården i länet
Ny statistik från SKL visar att sjukvården i Västerbotten är tredje värst i landet på antalet överbeläggningar av patienter sett till det antalet vårdplatser som finns. På hundra vårdplatser så är det i genomsnitt 104 inskrivna patienter. Att det förhåller sig på det här sättet kommer inte direkt som någon överraskning då det inom ramen för Projekt balans reducerades 10 procent av länets vårdplatser. Att vårdplatserna inte räcker till efter en sådan kraftigt och snabb reduktion är inte oväntat.
Från Alliansen föreslogs inte en lika kraftig vårdplatsreduktion och i senaste budget avsattes 20 miljoner till ytterligare vårdplatser vilket skulle ha minskat antalet överbeläggningar kraftigt. Patienter försvinner inte bara för att vårdplatserna tas bort. Jag vill samtidigt framhålla att antalet vårdplatser detsamma ett mått bra på sjukvård.
Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet
Förra veckan skrev jag tillsammans med mina Allianskollegor i Umeå tidning en insändare om att det krävs ett nytt styre för vården i länet.
Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet
Socialdemokraterna har tillsammans med Miljöpartiet drivit igenom försämringar i hela länet men i synnerhet av inlandssjukvården. Allianspartierna i landstinget hade andra förslag med andra prioriteringar där Åsele hade fått behålla sin stationerade ambulans och vårdplatserna på sjukstugan i Dorotea och Sorsele hade varit oförändrade. De patienter som förr vårdades försvinner inte bara för att akutvårdsplatserna tas bort utan måste nu ske på andra ställen. Fokus för Alliansens kostnadsreduceringar var att värna den direkta vården och spara på det som inte är sjukvård.
Nu har effekterna av den förda Socialdemokratiska politiken resulterat i att länet står inför en folkomröstning om inlandssjukvården som kommer att hållas söndagen den 8 september 2013. Kostnaden för folkomröstningen beräknas till 10-15 miljoner. Sett till de försämringar som skett av vården i inlandet har besparingarna varit blygsamma. Akutbilslösningen i Åsele beräknas ge en miljon i spareffekt årligen och vårdplatserna i Dorotea och Sorsele två miljoner vardera.
Sammantaget skulle det gå att ha kvar all denna vård oförändrad i cirka tre år bara för kostnaden av folkomröstningen. För att inte tala om den otrygghet och den minskade framtidstron som dessa försämringar av sjukvården har skapat för människorna på dessa orter. Detta är ett tydligt bevis på hur fel det kan bli då de styrande Socialdemokraterna med Peter Olofsson i spetsen försöker ta ansvar för sjukvården och gör fel prioriteringar.
Vid nästa landstingsval 2014 söker vi i Alliansen gemensamt mandat att leda landstinget för att skapa en trygg och rättvis sjukvård i hela länet.
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
Olle Edblom (C)
Gruppledare
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
Fortsatt minus för sjukvården
I går rapporterades årsredovisningen och månadsrapporten för februari för landstingsstyrelsen. Trots alla åtgärder inom ramen för Projekt balans är ekonomin fortfarande inte i balans. Förra året redovisade sjukvårdsverksamheten ett underskott på 89 miljoner och efter två månader i år skenar ekonomin med ett underskott på 24 miljoner. Den bedömda ”ryggsäcken” (det verksamheterna måste åtgärda) för år 2013 ligger vid ingången av året på 75 miljoner. Det saknas inte utmaningar för landstinget kommande år.
Till årsredovisningen hade Moderaterna och Alliansen detta särskilda yttrande för att just beskriva hur vi såg på det år som varit.
Ärende 23 Årsredovisning 2012
Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2012 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett eget förslag på kostnadsreduceringar och satsningar som vi är övertygade hade gett landstinget bättre ekonomiska förutsättningar för 2012.
Allians för Västerbotten var och är övertygad om att resurser kan överföras från administration och annan verksamhet i landstinget till den direkta sjukvården. Trots fortsatta satsningar från regeringen på den psykiatriska vården har inte Västerbottens läns landsting lyckats erbjuda en psykiatrisk vård med god kvalitet och tillgänglighet. Situationen inom barn- och ungdomspsykiatrin är särskilt bekymmersam. Dessutom är den bristande utvecklingen av äldresjukvården oroande, särskilt med tanke på de alltfler multisjuka äldre och minskande resurser för äldresjukvård. Likaså ökningen av väntetiderna för vård- och behandling.
Enligt årsredovisningen fortsätter landstinget verksamheter att gå med underskott. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde ett underskott på 19 miljoner samt landstingsstyrelsen med 9,5 miljoner. Det mest anmärkningsvärda och i allra högsta grad oroande är att underskottet i den sjukvårdande verksamheten går med 89 miljoner i underskott.
Även med det justerade resultatet uppnås inte heller målsättningen om god ekonomisk hushållning. Totalt saknas det runt 30 miljoner för att klara av målsättningen. Mellan perioden konjunkturcykeln 2005-2012 klarade landstinget endast av att uppnå i genomsnitt 0,4 procent av god ekonomisk hushållning av en uppsatt målsättning på 2 procent. Detta ser Alliansen mycket allvarligt på.
Kostnader för köp av personaltjänster, främst så kallade stafettläkare har ökat vilket är alarmerande.
Den totala sjukfrånvarotiden samt långtidssjukskrivningarna över 60 dagar ökade under 2012. Att personalen i högre utsträckning är sjuka är alarmerande. Landstinget är bland de sämsta i landet i uppfyllande av kömiljarden. Endast en enda månad lyckade målsättningen uppnås för att erhålla ersättning i kategorin ”åtgärd”. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot budget i ej erhållna intäkter från kömiljarden.
Dagens medicins (11/13) kartläggning över samverkan mellan kommun och landsting över kostnader för kvarliggande patienter på sjukhusen visar på att Västerbotten placerar sig sämst i landet. Ett ansvar som faller tungt på Socialdemokraterna som styr de absolut flesta kommunerna samt landstinget i länet.
Situationen har förvärrats de senaste åren. Mellan åren 2011 till 2012 ökade antalet vårddygn så pass mycket att kommunerna måste betala en straffavgift till landstinget med en ökning som ligger nästan på 30 procent. År 2012 var det totalt 7290 vårddygn som kommunerna måste betala landstinget för kvarliggande patienter. För den enskilde, oftast äldre blir det ett onödigt lidande att behöva stanna kvar på ett sjukhus istället för att få omvårdnad på ett särskilt boende.
Årsredovisningen visar att för att vi ska få en trygg och skattefinansierad vård, behövs en politik med mer pengar till sjukvården. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården befinner sig i krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till.
Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal samt för att få en ekonomi i balans.
Ett år av ockupation
I dag är det ett år sedan befolkningen i Dorotea beslutade sig för att ockupera sjukstugan. Detta i protest mot Socialdemokraterna och Miljöpartiets beslut om att ta bort de fyra akutvårdplatser som fanns vid sjukstugan. Sen dess har en outtröttlig kamp pågått som jag med flera imponerats över. Att folkinitiativet tagit det hela så långt som att åstadkomma en folkomröstning visar om inte på vilket enorm kämparglöd det finns för att få tillbaka sina vårdplatser. Ett fullt rimligt krav har vi hela tiden menat från Moderaterna och Alliansen.
Ikväll uppmärksammas det hela med uppträdande, tal och sång. Jag har tyvärr inte möjlighet att komma upp men jag önskar alla som är där ikväll en lyckosam kväll.
Det krävs en ny politik för primärvården
.jpg)
Styrelsen för distriktsläkarföreningens lokalavdelning i Västerbotten skriver idag på VK:s debattsida ett alarmerande inlägg om hur situationen är i primärvården. De menar att den S-styrda ledningen blundar sedan många år hur situationen och är mycket kritiska. I artikeln lyfter de bland annat fram att i början av december 2012 valde samtliga personalgrupper inom landstingets primärvård skrivit på krav om ökade resurser. Med Projekt balans och de 15 000 nya besöken har trycket och kraven inte helt oväntat ökat ytterligare utan att några nya resurser tillförts. Situationen blir inte bättre då det saknas 40 distriktsläkartjänster eller motsvarande att en tredjedel av tjänsterna är vakanta.
Jag tycker det är bra att distriktsläkarföreningen väljer att skriva den här artikeln och offentligt få igång en debatt om hur primärvården ska kunna stärkas och fungera bättre. Jag har under det gångna året deltagit i diskussioner och träffar med dem och fått den här informationen tidigare och hur allvarligt det är. En del är ökade resurser i kombination med ett förändrat mindre basuppdrag såsom Moderaterna och Alliansen föreslår som också får distriktsläkarföreningens gillade. En annan del som jag fullt stödjer är att det måste till en bred dialog som mynnar ut i en tydlig strategi och målbeskrivning kring primärvårdens uppdrag. En strategi som bättre återspeglar verkligheten och länsbornas förväntningar.
Projekt balans ger inte effekt för ekonomin i landstinget
I dag har VK en artikel där jag och landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) kommenterar den senaste ekonomirapporten. Vi har minst sagt olika bild på hur det går för landstinget. Sedan delårsbokslutet så har kostnaderna ökat med 40 miljoner för sjukvårdsverksamheten. Att siffrorna går åt det hållet blir extra anmärkningsvärt då det med alla besparingar inom Projekt balans ska gå åt andra hållet med en ekonomi i balans. Här behövs ett omtag för att börja på allvar att få ekonomi i balans. Som sossarna styr landstinget nu verkar inte ge den effekt som behövs.
Senaste kommentarerna