Etikett: sjuksköterskor

Norge lockar med jättebonus

Av , , 2 kommentarer 3

VK uppmärksammar i en artikel en rekryteringsannons från en norsk kommun som vill rekrytera sjuksköterskor. Det som sticker ut och är lite av ett trendbrott är den bonus och relativt höga grundlön utifrån ett norskt perspektiv. Enligt rapporter från Sveriges kommuner och landsting (SKL) är det färre svenska sjuksköterskor som söker sig till Norge när hemmavillkoren blivit mycket bättre de senaste åren. Jag uppfattar även i debatten att färre svenska sjuksköterskor åker över till Norge nu än bara för några år sedan. Det kan vara ett trendbrott och en effekt av att de svenska sjuksköterskelönerna och villkoren blivit mycket bättre. Nu är ingångslönen för en nyutbildad sjuksköterska i Västerbotten 27 000 kr och till det tillägg för obekväm arbetstid. Även det senaste löneavtalet med Vårdförbundet gav bra utdelning.

 

Jag hoppas att vi nu ser ett trendbrott och att fler sjuksköterskor väljer att jobba inom sjukvården. Nu hoppas jag även att det går att komma längre med frågor kring arbetsmiljö, karriärvägar och att sjuksköterskor verkligen får jobba med arbetsuppgifter som de är utbildade för.

2 kommentarer
Etiketter: , ,

Gör vägen till jobb enklare för utländska sjuksköterskor

Av , , 4 kommentarer 3

Idag på DN debatt skriver Filippa Reinfeldt och Tobias Billström att Sverige måste bli bättre och göra det enklare att rekrytera sjuksköterskor från andra länder. Att problemet är stort att det finns för få sjuksköterskor i Sverige och Västerbotten är ingen nyhet. Att kunna rekrytera sjuksköterskor från andra länder skulle kunna lösa en del av den brist som finns idag.

 

Hela artikeln går att läsa här nedan:

 

Resurser finns. Det råder kronisk brist på sjuksköterskor i Sverige, och de som behöver vård får lida. Arbetskraftsinvandring kan lösa problemen, men då måste det bli enklare för utländska sjuksköterskor att komma in på arbetsmarknaden. En snabb förändring krävs, skriver i dag på DN Debatt.

Nu under sommarmånaderna märks den kroniska bristen på sjuksköterskor i Sverige extra tydligt och bristen leder till att många sjukhus tvingas att hålla nödvändiga vårdplatser stängda. Alliansregeringen genomför kraftiga satsningar på att få fler utbildningsplatser för sjuksköterskor, vilket är långsiktigt avgörande för att lösa kompetensförsörjningen inom sjukvården. Samtidigt behöver vi också mer brådskande åtgärder för att lösa bristen på kvali­ficerad vårdpersonal. Arbetskraftsinvandring kan vara en del av lösningen.

 

Ett viktigt steg för att lösa bristen på kvalificerad personal inom vården är att utländska sjuksköterskor snabbare får möjlighet att delta i den svenska arbetsmarknaden. Statistik från Riksrevisionen menar att det i genomsnitt tar 4,8 år för en utomeuropeisk sjuksköterska att gå från ankomsthallen på Arlanda till att få lov att börja arbeta som sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus. Förra året var det bara 320 utomeuropeiska sjuksköterskor som fick en svensk legitimation.

 

Den medicinska säkerheten är givetvis överordnad men vi är övertygade om att det går att förkorta tiden för att få sin vårdkunskap validerad av myndigheterna. För sjuksköters­kor med utbildning utanför EU är bara själva handläggningstiden för ansökan om att få sin kunskap validerad hos Socialstyrelsen runt sex månader. Sådana väntetider har vi inte råd med när sjukvården lider av dagens brist på kompetent personal. Sjuksköterskor som kommer från EU-länder slipper hela den processen, tack vare gemensamma EU-standarder. Vi vet att Sverige är ett attraktivt land när det gäller levnadsvillkor, jämställdhet och livskvalitet, men kylan, mörkret och språket är till vår nackdel. Därför är det extra angeläget att vi minimerar svårig­heterna att söka sig till Sverige för att arbeta inom sjukvårdssektorn. För Sverige är inte det enda landet som står inför bekymmer när det gäller att bemanna hälso- och sjukvården.

 

Det finns flera åtgärder som kan påskynda processen och kapa köerna för utländska sjuksköterskor, oavsett om de kommer till Sverige som flyktingar eller via den arbets­- krafts­invandringsreform som infördes 2008. I korthet handlar det om att:

 

1. Få ned väntetiderna för validering. Utom­europeiska sjuksköterskors kompetens måste snabbare erkännas så att landets sjukhus har möjlighet att bemanna fler vårdplatser. Tiderna för översättning av utländska betyg och meriter behöver kortas. Universitets- och högskolerådet, som har hand om bedömningen av utländsk utbildning, bör ges ökade anslag för att korta handläggningstiderna. Enskilda männi­skor som vill delta i svensk arbetsmarknad ska inte bli hindrade eller avskräckta av långa handläggningstider.

 

 

2. Underlätta komplettering av kompetens. Människor från EU kan på några veckor få sin svenska legitimation samtidigt som det tar flera år för andra. Vi vill därför undersöka om det går att använda EU-regelverket som standard för validering av sjukvårdspersonal med utomeuropeiska medicinutbildningar som kommer till Sverige och kan och vill arbeta inom hälso- och sjukvården.

 

Här ser vi gärna också en diskussion med fackförbund, arbetsgivare och andra berörda för att åstadkomma en förenklad väg in i svensk sjukvård.

 

3. Fler och utbyggda SFX-utbildningar särskilt inriktade på sjukvårdsvenska. De goda erfarenheterna av Stockholms satsning på SFI-utbildningar för människor med yrkesexamen (SFX) och då främst utbildningar särskilt inriktade mot sjukvårdsvenska bör spridas. Detta så att fler snabbare ska komma ut i sjukvården. Vi vet att språket i dag är ett hinder till arbete i den svenska sjukvården och genom att förenkla och förstärka möjligheten till målinriktad språk­undervisning vill vi sänka den tröskeln.

 

4. Ta tillvara på kompetens som redan finns i Sverige. Det handlar om att tillvarata den otroliga kompetens som finns hos de människor som kommer hit genom vår arbetskraftsinvandringsreform eller flyr till Sverige. Genom ett arbete där man själv har mycket kunskap och ett sammanhang med kolleger kan det också innebära stora vinster för den enskilde. Många av dem som i dag flyr Syrien för tryggheten i Sverige är välutbildade inom hälso- och sjukvårdsområdet. Att snabbare ta till vara deras kunnande skulle tillföra svensk sjukvård kompetens och samtidigt ge dem och deras familjers integrationsprocess en flygande start.

 

Vi vet att stora delar av sjukvården inte skulle fungera om inte människor från andra länder hade kommit till Sverige och börjat arbeta på våra vårdcentraler och akutsjukhus. I Stockholms län har en fjärdedel av alla som arbetar i landstinget utländsk bakgrund. Detta är dels ett viktigt faktum som den som vill diskutera välfärden måste förhålla sig till. Det är också en situation som vi vill bejaka och utveckla för att hitta nya lösningar på dagens brister.

 

Samtidigt är det viktigt att betona att snabba på valideringsprocessen för utländska sjuk­sköterskor inte kommer att avhjälpa hela situationen. Vi måste fortsätta öka utbildningsplatserna för sjuksköterskorna i hela landet. I regeringens senaste budget utökas utbildningsplatserna för specialistsjuksköterskor, barnmorskor och sjuksköterskor. Men det handlar också om att göra arbetsmiljön mer attraktiv så att fler vill välja yrket, liksom om att locka fler att stanna kvar längre på arbetsplatsen. Här har landstingen och akutsjukhusen som stora arbetsgivare många gånger ett stort arbete framför sig för att förbättra sig inom frågor som inflytande över egen schemaläggning, arbetsbelastning och lön.

 

Sjukvårdens främsta resurs är alla de skickliga medarbetare som varje dag gör ett fantastiskt arbete. Därför är det viktigt att de får vara med och påverka hur en framtida, mer snabb och modern valideringsprocess skulle kunna se ut. Patientsäkerheten och trovärdigheten i legitimationen är vi inte beredda att göra avkall på.

 

Nya moderaterna tänker möta väljarna i september med flera förslag om hur vi ska få fler människor i arbete men också hur vi ska få fler medarbetare i hälso- och sjukvården. Fler stenar behöver vändas i arbetet att möta det behov om 11 000 fler sjuksköterskor till 2020 som SKL beskrivit. Vi vill arbeta tillsammans med vårdprofessionen och andra berörda för att hitta sätt att underlätta för dem som har fått sin vårdutbildning i ett annat land, bland annat genom att korta valideringstiden för utländska examina. Detta så att de snabbare kan bidra med sina kunskaper i den svenska vården.

 

Filippa Reinfeldt (M)

hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson

 

Tobias Billström (M)

integrationspolitisk talesperson

 

 

Situationen på IVA allt mer besvärande

Av , , 2 kommentarer 6

Den senaste tiden har det varit mycket skriverier i media om personalsituationen på Norrlands universitetssjukhus Operationscentrum. Inom Operationscentrum finns intensivvårdsavdelning (IVA) och stora delar av NUS operationsverksamhet. Det har rapporterats om massuppsägningar som bottnat i att sjuksköterskor inte trivs på arbetsplatsen, dåligt betalt för det extra ansvaret det innebär att jobba där i kombination av ett väldigt högt arbetstempo. Det är inte heller bara på sjuksköterskesidan som det varit och finns problem utan även med bemanning av narkosläkare som har varit ett återkommande problem.
 
Jag har själv vid ett flertal tillfällen varit såväl och pryat på IVA och operationsavdelning, med sjuksköterskor och läkare, dessutom har jag vid flera tillfällen besökt och pratat med chefer och ledningen. Jag vill framhålla att allt inte alls är lika dystert som det framhålls i tidningarna. Mycket som sker är väldigt bra och det finns många som verkligen gillar och trivs på sin arbetsplats. Inte för att den andra bilden är mindre felaktig, det som speglas i media är lika mycket sann. Det som främst sjuksköterskepersonal berättar för mig är just det som står i tidningarna om extremt högt arbetstempo och känslan att inte orka med. Något som inte är något nytt nu utan som pågått under en längre tid. När jag hör på de berättelserna kan jag verkligen förstå att då man känner så leder det till att man väljer att byta arbetsplats.
 
Det är inte min roll som förtroendevald politiker att komma med pekpinnar om hur arbetet ska vara eller inte vara på en arbetsplats. Det är en ledningsfråga och något för berörd arbetsplats. Som politiker skapar vi förutsättningar främst i form av ekonomi och långsiktig personalpolitik med karriärvägar och även attraktiv löneutveckling som uppmuntrar till specialistutbildning. Det är här som jag ser den stora bristen i det Socialdemokratiska styret. Under ett flertal mandatperioder har man inte lyckats göra de nödvändiga prioriteringarna som kunde ha skapat bättre ekonomiska förutsättningar och en personalpolitik som gjort att personal vill stanna i högre utsträckning inom Västerbottens läns landsting men även vidareutbilda sig. Då jag ser hur det fungerar på IVA känner jag att det att det i mångt och mycket är ett symptom av den S-politik som rått de senaste 12 åren. Om inte den negativa utvecklingen snart bryts börjar situationen bli riktigt bekymmersam inte bara för Operationscentrum utan även för hela NUS och regionsjukvården i Norrland!

Bristen på specialistsjuksköterskor

Av , , Bli först att kommentera 6

Personalförsörjningen är den största strategiska frågan för Västerbottens läns landsting för att säkra vård för västerbottningen och norra regionens invånare. Den höga medelåldern hos många av landstingets medarbetare i kombination med en allt äldre befolkning kommer att öka trycket på sjukvården.

Bristen på specialistsjuksköterskor är redan ett stort problem i många verksamheter. Landstinget har dessutom ett universitetssjukhus som ska svara för den högspecialiserade vården i hela norra regionen. Detta ställer givetvis krav på personal med hög kompetens. Personalens kunskap är patienternas vårdkvalité. Det handlar givetvis inte bara om rekrytering utan även om att behålla den kompetenta personalen genom att vara en god arbetsgivare.

Landstingets medarbetare är den viktigaste resursen vi har. Landstinget måste se till att tillvarata på deras kompetens och ständigt erbjuda möjligheter för vidareutbildning, På senare år har antalet specialistsjuksköterskor minskat, något som är väldigt oroande. I Västerbottens läns landsting är det knappt 50 procent som har en specialistutbildning. Att det råder så stor brist på sjuksköterskor hotar såväl verksamheter och patientsäkerheten. Patienter har rätt att känna sig trygga och omhändertagna. En specialistkompetens medför bättre vårdutnyttjande, välbefinnande, symptomminskning och högre överlevnad. Från Moderaterna och Alliansen satsas på att prioritera specialistutbildningen för sjuksköterskor.

 

Sjuksköterskeuppropet

Av , , 34 kommentarer 5

 
I lördags var jag och lyssnade på termin 6 sjuksköterskor med sympatisörer som arrangerat sjuksköterskeuppropet i Västerbotten. De snart nyexaminerade sjuksköterskorna vill ha upp ingångslönen som Västerbottens läns landsting erbjuder på 21 500 till 24 000 kr. Liknande upprop finns runt om i de andra landstingen. Då det inte finns någon möjlighet att erbjuda endast nya sjuksköterskor en ingångslön på 24 000 kronor utan då måste hela lönestrukturen justeras vilket då motsvarar en kostnad för landstinget på 50 miljoner kronor. Då är det bara för sjuksköterskor. Till det finns det då stora yrkesgrupper som biomedicinska analytiker med fler som snabbt kommer att ställa samma krav.
 
Jag kan verkligen förstå de nyexaminerade sjuksköterskorna att lön inte står i proportion till ansvar och arbetssituation. Jag har själv gått med ett flera sjuksköterskor på ett flertal olika arbetsplatser inom landstinget och sett och fått insikt i arbetstempo och ansvar som finns men även den stora känslan av att inte räcka till i sitt arbete. Framför allt handlar det om känslan av att inte kunna erbjuda den vård och omsorg till patienterna som man skulle vilja.
 
I den rådande ekonomiska situationen med de allt tuffare prioriteringarna som måste ske finns det inte möjlighet att höja alla löner till 24 000 kronor. Hur gärna jag skulle vilja det så finns inte de pengarna.

34 kommentarer
Etiketter: ,