Socialdemokraterna kommer att driva valrörelse som så många gånger tidigare och driva oppositionspolitik oavsett om de suttit vid makten eller inte. Detta är speciellt tydligt i Västerbotten där Socialdemokraterna styrt sjukvården i 34 år.

Under i stort sett varje politisk debatt och uttalande framhärdar företrädare för socialdemokraterna att det är Alliansregeringens fel att sjukvården i Västerbotten inte förmår möta människors behov. De växande vårdköerna med dålig tillägnlighet till primärvård och sjukhusvård, Projekt balans med mera beror enligt dem att regeringen gör för lite och för sent.

Sanningen är att de årliga skatteintäkterna och statsbidragen är 1136 miljoner högre än 2006 då Alliansregeringen tillträdde och införde arbetslinjen och jobbskatteavdraget. Detta trots en djup lågkonjunktur.

Jag förstår om Socialdemokraterna inte vill kännas vid detta. Det sätter fingret på en synnerligen öm punkt; jobbskatteavdraget har starkt bidragit till att skatteintäkterna till att Västerbotten är högre än någonsin, men Socialdemokraterna har inte låtit dessa resurser göra nytta i sjukvården. Detta bottnar i en allmän idé- och initiativlöshet som märks i det dagliga arbetet; de har makten men vet inte vad de ska använda den till. Med tanke på socialdemokraternas långa maktinnehav och inflytande över sjukvården är man svaret skyldigt hur man tänkt klara sjukvården om man återigen skulle vinna valet i höst.

Framförallt hänger välfärdens finansiering på skatteintäkterna. Den politik som Stefan Löfven (S) och partikamraterna nationellt avser driva om de vinner valet, med chockhöjningar av arbetsgivaravgiften för alla anställda som yngre än 25 år, sänkta jobbskatteavdrag och en återgång till bidragslinjen kommer få stora konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och sjukvården i Västerbotten.

Möjligtvis ökar skatteintäkterna något initialt när man höjer inkomstskatten. Men i förlängningen innebär detta mindre pengar i plånboken för löntagare. Det minskar konsumtionen och leder till röda siffror för företagen som tvingas säga upp folk. Det är så man bedriver en politik som hela tiden kommer att tvinga fram krav på nya skattehöjningar för att klara välfärden.

För länet och sjukvården kommer socialdemokraternas politik att få förödande konsekvenser. Minskade skatteintäkter blir mindre pengar till skola, omsorg och sjukvård. Den därtill utlovade chockhöjningen av ungdomsarbetsgivaravgiften kommer att slå hårt mot länet inte minst när vi ska klara av att möta de kommande pensionsavgångarna.

Sjukvården måste därför få en ny politisk ledning som sätter fokus på sitt huvuduppdrag, den direkta sjukvården. Minska vårdskador men framför allt en förändring i hur vården hänger ihop och arbeta mer strukturerat för att få vårdkedjor att fungera bättre. Sätta fokus på personalförsörjningen och en stärkt primärvård är mycket viktigt för att sjukvården kan bli mer kostnadseffektiv och ständigt förbättras. Tillgängligheten måste bli bättre. Samarbetet och samverkan med kommunerna måste förbättras. Antalet kvarliggande, färdigbehandlade patienter måste minska.

Socialdemokraterna har under sina år vid makten hanterat sjukvården styvmoderligt. Att skylla ifrån sig är inget nytt och egentligen kanske inte det värsta. Det värsta är att de i stället för att driva på för förbättringar av sjukvården väljer att sticka huvudet i sanden. Sjukvården behöver en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård. Efter 34 år är det dags för något nytt.

Denna debattartikel publicerade i gårdagens VK. Läs den här.