Etikett: vård

Fortsatta ekonomiska problem för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 2
Vid dagens landstingsfullmäktige kommer årsredovisningen för år 2012 att diskuteras. Från Alliansen kan vi konstatera att Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård. Den är till delar världsledande och de mediciniska resultaten är mycket goda. Som medborgare går det att känna sig trygg i att det finns tillgång till sjukvård i hela länet. Trots det är det mycket som går att göra för att sjukvården ska utvecklas, bli rättvisare och mer tillgänglig för patienterna.
 
Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2012 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett eget förslag på kostnadsreduceringar och satsningar som vi är övertygade om hade gett landstinget bättre ekonomiska förutsättningar.
 
Enligt årsredovisningen fortsätter landstinget verksamheter att gå med underskott. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde ett underskott på 19 miljoner samt landstingsstyrelsen med 9,5 miljoner. Det mest anmärkningsvärda och i allra högsta grad oroande är att underskottet i den sjukvårdande verksamheten går med 89 miljoner i underskott.
 
Även med det justerade resultatet uppnås inte heller målsättningen om god ekonomisk hushållning. Totalt saknas det runt 30 miljoner för att klara den målsättningen. Mellan perioden 2005-2012 uppnådde landstinget endast i genomsnitt 0,4 procent i god ekonomisk hushållning av en uppsatt målsättning på 2 procent. Detta ser Alliansen mycket allvarligt på.
 
Den totala sjukfrånvarotiden samt långtidssjukskrivningarna över 60 dagar ökade under 2012. Att personalen i högre utsträckning är sjuka är alarmerande. Bristen på läkare och en organisation som inte fungerar som den ska medför att tillgänglighet till sjukvård idag är långt ifrån tillfredsställande. Under 2012 var det en fjärdedel av länsborna som behövde komma i kontakt med vården som fick vänta längre än två månader. Nästan varannan som behövde få en åtgärd/operation fick vänta längre än två månader. Den onödiga väntan är något som ytterst drabbar den enskilde. I andra landsting ser det betydligt bättre ut.
 
Det är inte rimligt att Västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få vård. Landstinget är bland det sämsta i landet när det gäller tillgång till sjukvård. Till exempel klarar landstinget att uppfylla kömiljardens krav för åtgärd/operation endast en enda månad under hela 2012. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot budgeterat från kömiljarden.
 
Allians för Västerbotten var och är övertygad om att resurser kan överföras från sådant som inte är sjukvård till den direkta sjukvården. Alliansen har en tydlig färdriktning med de politiska förslag som presenteras. Förslagen tar sin utgångspunkt i en solidariskt finansierad sjukvård som ska erbjuda alla länsbor vård på lika villkor efter eget val. En vård som ökar tryggheten, inte skapar otrygghet med till exempel indragna ambulanser och vårdplatser.
 
Rätten till en likvärdig vård får aldrig sättas i fara av politisk godtycklighet, geografiska eller sociala gränsdragningar eller begränsningar av valfriheten. Politik ska inte vara ett hinder som stoppar utveckling. Politik ska uppmuntra till att göra annorlunda och bättre. Kvalitén inom vården påverkas positivt av att människor själva får göra egna val. Kvalitén i vården förstärks också då personalen i verksamheterna får vara med och påverka.
 
Från Alliansen har det varit överordnat att ha en långsiktighet i det ekonomiskt ansvarstagande, först då undviks tvära kast och panikåtgärder. Eftersom socialdemokraterna inte åtgärdat problemen tidigare har de samlats på hög. I kombination med att vården ständigt utvecklas kommer behoven av kostnadsreduceringar bli allt större.
 
Alliansen anser att omstruktureringar i vårdkedjan är helt nödvändiga men att primärvården måste få förutsättningar för att klara de 15 000 nya besök som överförts från slutenvården. Primärvården ska dessutom, utan större framförhållning, ta hand psykisk ohälsa bland barn och unga. Det är orättvist att som Socialdemokraterna ställa orimliga krav på primärvården utan att tillräckliga resurser tillförs.
 
Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en ekonomi i balans och en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal. Det går att få mer sjukvård för skattepengarna genom att göra väl avvägda satsningar och rätt prioriteringar. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandatet att vid nästa val ta över styret för landstinget i Västerbotten. 
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd     
 
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
 

Behandling är bättre än sprututbytesprogram

Av , , 3 kommentarer 4

För en tid sedan hade jag tillsammans med länsordförande Anders Ågren och riksdagsledamoten Edward Riedl inne en debattartikel i VK där vi argumenterar för att behandling är en bättre lösning än sprututbytesprogram. 

Behandling är bättre än sprututbytesprogram

I flera år har Sverige haft en nolltolerans mot narkotika men under de senaste åren har det tagits flera steg mot en mer öppen syn på droger och dess användning. På olika sätt har politiken försökt hantera detta och införa åtgärder som till en början verkade rimliga. 2006 inleddes ett samarbete mellan landsting och kommun för att tillsammans söka ett tillstånd från socialstyrelsen om att införa ett sprutbytesprogram. Narkotikamissbrukarnas gamla sprutor byts där mot rena och nya för att förhindra smittspridningen av bland annat Hepatit C och HIV.

 
Problemet med ett sprutbytesprogram handlar om att det ger signalen att samhället duckar för rådande missbruksproblem snarare än hjälper narkomaner att ta sig ur sitt missbruk. Att bara byta till en ren spruta löser inga problem utan arbetet med att stoppa drogmissbruk måste vara bredare än så där rätt insatser och rätt verksamheter hjälper människor att komma tillbaka till samhället.
 
Risken är stor att politiken går från att vara tillmötesgående till att nästan acceptera drogmissbruk vilket också har hänt i många andra länder. Moderaterna i Västerbotten vill inte stödja en sådan utveckling och säger därför nej till ett sprutbytesprogram.
I flera länder, däribland Danmark, där man redan idag delar ut heroin till missbrukare har man betydligt fler narkomaner än i Sverige. I dessa länder så präglas tyvärr narkotikadebatten om att sopa problem under mattan med hjälp av statligt knark snarare än att hjälpa drogberoende människor ut ur sitt narkotikamissbruk.

Reformer som syftar till att legalisera droger i form av sprutbytesprogram och utskrivning av legal narkotika riskerar också att förändra attityden till droger och göra missbruk mer accepterat. Risken är också stor att trösklarna in i ett missbruk sänks inte minst bland unga människor.

 
Huvudlinjen i svensk narkotikapolitik måste vara fortsatt nolltolerans mot droger och fortsatt arbete för drogfrihet. Moderaterna i Västerbotten har drivit på om ett beroendecentrum som vi tror skulle kunna vara en viktig del i ett sådant arbete. Med ett beroendecentrum går det att tydligare se till den enskilde missbrukarens behov där den enskilde individen kan få tillgång till rätt personal med rätt kunskaper. Detta ger samordningsvinster både för samhället och för individen. Ett beroendecentrum där man arbetar för att hjälpa människor ut ur missbruk är en betydligt bättre lösning än fria sprutor.
Anders Ågren (M)
Förbundsordförande, Moderaterna i Västerbotten
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Edward Riedl (M)
Riksdagsledamot för Västerbotten

Patientrörlighetsdirektivet genomförs i svensk rätt

Av , , Bli först att kommentera 1

 

Regeringen beslutade för en tid sedan att om ny lagstiftning i syfte att genomföra det så kallade patientrörlighetsdirektivet, vilket reglerar rätten till ersättning för vård i annat EU-land. Den nya nationella lagstiftningen reglerar bland annat villkoren för ersättning för utlandsvård, hur ersättningens storlek ska beräknas, rätten att ansöka om förhandsbesked och möjligheten att överklaga besluten till allmän förvaltningsdomstol. Vidare föreslås även landsting och kommuner överta kostnadsansvaret för viss utlandsvård.
 
Det är positivt att patientens makt stärks och möjligheten öppnas att söka vård i ett annat EU-land. Även om jag inte tror att så många kommer att nyttja den möjligheten så kommer den att finnas och stärkas. Samtidigt ställer det krav på landets landsting att tillgodose god vård med hög tillänglighet där patienter inte behöver vänta flera månader på vård. Jag har svårt att se att svenska medborgare i grunden har ska ha ett behov att söka vård utomlands. Däremot om man vänder på det hela så öppnar motsvarande lagstiftning upp för att andra EU-medborgare kan söka vård i Sverige vilket ger intäkter till den svenska sjukvården.

 

 

Inrätta mellanvårdsavdelningar i Umeå och Skellefteå

Av , , Bli först att kommentera 1

 

 
Pressmeddelande 130326: Alliansen i Västerbotten – Inrätta mellanvårdsavdelningar i Umeå och Skellefteå
 
Allians för Västerbotten har idag lämnat in en gemensam motion om att i samverkan mellan Umeå och Skellefteå inrätta mellanvårdsavdelningar. Detta är ett konkret exempel på hur det går att lösa situationen för kvarliggande patienter på sjukhusen som inte kan komma tillbaka till sitt vanliga boende eller till ett särskilt boende säger Nicklas Sandström (M) oppositionslandstingsråd, Marianne Normark (FP) gruppledare, Olle Edblom (C) gruppledare, Birgitta Nordvall (KD) gruppledare, i en kommentar.
 
Förutom att det blir bättre för den enskilda, oftast äldre, är det betydligt mer samhällsekonomiskt att vårda patienten på en mellanvårdsavdelning än i en vanlig sjukhussäng menar alliansen i sin motion.
 
En mellanvårdsform skulle ge en nödvändig avlastning och minska risken att äldre patienter kommer i kläm mellan kommun och landsting. Dessutom skulle de äldre patienterna få bättre vård och rehabilitering, med läkarresurser på plats, än vad kommunen kan erbjuda. Man skulle också kunna komma igång med medicinering och kosthållning. På så sätt får patienterna en mer ändamålsenlig vård och ett bättre omhändertagande. Samtidigt minskar risken för återbesök i akutvården och patientsäkerheten förbättras. En annan vinst är att sjukhussängarna frigörs vilket gör att operationer inte behöver ställas in på grund av platsbrist argumenterar Alliansen.
 
 
Hela motionen i sin helhet:
 
 
Motion
 
Inrätta mellanvårdsavdelning i samverkan mellan landstinget och Skellefteå respektive Umeå kommun
 
Äldre sjuka ska inte drabbas av brister i hur vården och omsorgen är organiserad. Men de senaste åren har vi tyvärr sett brister i vård- och omsorgskedjan som fått till följd att många äldre patienter har varit tvungen att ligga kvar på sjukhuset. Ett problem är att ge rätt vård för äldre patienter under olika skeden. En patient kan vara färdigbehandlad i slutenvården eller inom psykiatrin på sjukhuset, men är ändå inte tillräckligt frisk för att flytta hem. Ofta beror det på att man måste invänta anpassningar i hemmet eller på det särskilda boendet.
 
Detta för med sig kostnader, både i form av mänskligt lidande och för samhället. Till exempel måste kommunerna betala en straffavgift till landstinget om en medicinskt färdigbehandlad patient måste ligga kvar på sjukhus mer än fem dygn. Ett genomsnittligt vårddygn på ett sjukhus kostar 7384 kr medan på ett kommunalt äldreboende 1512 kr. Kvarliggande patienter medför 40-50 miljoner kronor i extra onödiga kostnader för skattebetalarna i länet.
 
Vi ser bekymrat på att situationen med kvarliggande patienter har förvärrats de senaste åren. Mellan åren 2011 till 2012 ökade antalet vårddygn så pass mycket att kommunernas straffavgifter till landstinget ökade med nästan 30 procent. År 2012 var det totalt 7290 vårddygn som kommunerna var tvungen att ersätta landstinget för. Situationen med kvarliggande äldre var värst i Skellefteå, som fick betala en straffavgift på 10,5 miljoner. Umeå fick betala 9,6 miljoner. För den enskilde, oftast äldre, blir det ett onödigt lidande att behöva stanna kvar på ett sjukhus istället för att få omvårdnad på ett särskilt boende.
 
Mot bakgrund av detta anser vi att situationen måste lösas. Vårt förslag till lösning av problemet är att inrätta en mellanvårdsavdelning i samverkan mellan landsting och kommunerna där problemet är störst, det vill säga Skellefteå och Umeå. Vi föreslår att mellanvådsavdelningen placeras i anslutning till orternas respektive sjukhus och att kommunerna är ansvariga huvudmän.
 
En mellanvårdsform skulle ge en nödvändig avlastning och minska risken att äldre patienter kommer i kläm mellan kommun och landsting. Dessutom skulle de äldre patienterna få bättre vård och rehabilitering, med läkarresurser på plats, än vad kommunen kan erbjuda. Man skulle också kunna komma igång med medicinering och kosthållning. På så sätt får patienterna en mer ändamålsenlig vård och ett bättre omhändertagande. Samtidigt minskar risken för återbesök i akutvården och patientsäkerheten förbättras.
 
Just nu pågår ett arbete inom regeringen att se över reglerverket. Enligt den diskussion som förs föreslås nya regler som medför att kommunerna blir ekonomiskt ansvariga för utskrivningsklara patienter från psykiatrin redan efter 15 dagar. Det är en halvering av det antal fria dagar som gäller i dag. Även betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter i somatisk och geriatrisk vård ses över. Enligt de diskussioner som förs kan tidsfristen komma att kortas till tre dagar i stället för dagens fem. Något som torde höja intresset hos kommunerna att hitta framgångsrika samverkanslösningar.
 
Både i Norge och Danmark har man utvecklat en mellanvårdsform mellan sluten- och öppenvård, distriktspsykiatricentra där en person som blir hastigt försämrad snabbt kan få vård utan att han eller hon behöver skrivas in på sjukhus.
 
Samverkan behövs för att inte de olika vårdgivarna ska dubbelarbeta eller försöka vältra över kostnader på den andra, med följden att patienterna hamnar i kläm. Alla inblandade måste arbeta med patientens bästa i centrum och med fokus på att ge bästa möjliga vård och stöd. Därför måste samverkan fungera, så att alla får en likvärdig vård, oavsett om man bor i länet.
 
Med anledning till detta yrkar vi att fullmäktige beslutar:
 
Att                 uppdra till landstingsstyrelsen att uppta förhandlingar med Skellefteå och Umeå kommun för att i samverkan etablera en mellanvårdsavdelning för utskrivningsklara i respektive kommun.
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
Andreas Löwenhöök (M)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå    
 
Marianne Nordmark (FP)
Gruppledare
 
Carin Hasslow (FP)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Daniel Öhgren (C)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå    
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
 
Lena Sandberg (KD)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå
 

 

Länsbor nöjda med vård över telefon

Av , , 1 kommentar 4

 

I november 2012 genomfördes en mätning över hur nöjda patienter är med 1177 Sjukvårdsrådgivningen. Mätningen utfördes både nationellt och regionalt i Sverige. Undersökningen visar på positiva resultat på nationell nivå men framför allt i Västerbotten.
 
Mätningen undersöker hur nöjda patienterna är med sjuksköterskans bemötande, förståelse och kunskap samt hur nöjda de är med svaret på sitt ärende. I Västerbotten besvarade 563 personer enkäten. Deltagarna besvarade ett antal frågor genom att gradera sina svar från 1 till 5, där 1 betyder mycket dåligt och 5 mycket bra.
 
77 procent av dem som besvarade enkäten anger att de blev mycket bra bemötta av sjuksköterskan som de talade med. 76 procent upplevde att sjuksköterskan lyssnade och förstod dem mycket bra. 54,4 procent bedömer sjuksköterskans kunskap om ärendet som mycket bra och hela 63 procent är mycket nöjda med svaret de fick på sitt ärende.
 
Resultatet känns mycket bra att länsborna är nöjda med vård över telefon. Det är en ingång till vården som vi Moderater vill stärka upp ytterligare med ett enda nummer in till sjukvården. Det skulle göra det enklare och mer effektivt. Exempelvis skulle 1177 kunna boka in en eventuell tid på din Hälsocentral om det bedöms nödvändigt. Att underlätta och göra vården mer tillgänglig är något som är viktigt och avgörande för vårdens framtida utveckling.
 
 

 

Vården mer tillgänglig genom Internet och e-tjänster

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag lanseras en ny version av e-tjänsten Mina vårdkontakter med ett helt nytt utseende. Tjänsten mina vårdkontaker kommer därmed att fungera bättre i både mobiltelefoner och surfplattor. Till exempel kan man beställa tid, av- och omboka tid eller förnya recept hos sin mottagning eller tandvårdsklinik. Mina vårdkontakter används av fler än en miljon invånare runt om i Sverige. I Västerbotten har 15 % av befolkningen skaffat sig ett användarkonto och målet är att tjänsten ska växa ännu mer.

Att vården blir mer tillgänglig genom att e-tjänster på Internet utvecklas är mycket välkommet. Många gånger frågar jag mig varför den här utvecklingen kommer nu och inte för 5 år sedan men till slut så kommer det även till sjukvården vilket är mycket bra. Den här utvecklingen måste få fortsätta då den gör det enklare för den enskilde och ökar tillgängligheten

Kostnaden för en folkomröstning

Av , , 4 kommentarer 7

I dag är det en artikel i VK om kostnaden för den planerade folkomröstningen om vården i länet. Enligt de beräkningar som är gjorda blir kostnaden runt 10 miljoner. En siffra som går att jämföra med att besparingen av en ambulans i Åsele inte är mer än 1 miljon per år och för akutvårdplatserna runt 3 miljoner per år. Alltså nästan tre år verksamhet för den kostnaden. Det belyser hur liten besparingen är och ger sådana dramatiska påföljder för vården i inlandet.
 
Nu är det inte kostnaden som är det centrala utan den demokratiska rättigheten som faktiskt finns. I de här fallen måste demokrati få kosta. Om över 10 procent av befolkningen i länet har vill ha en folkomröstning är det mycket svårt att säga nej till att en sådan ska genomföras. Tycker det är synd att Socialdemokraterna gör en demokratifråga till en kostnadsfråga. Länets innevånare förtjänar bättre. Den stora folkomröstningen om vården i länet blir 2014.

Nya regler för tvång inom vården

Av , , 2 kommentarer 6

 

Regeringen och Socialdemokraterna är överens om att införa en ny lag som gör det möjligt för vårdpersonal att ta till tvångsåtgärder i vården av dementa. En förändring som är välkommen då det inte är rimligt att personal i demensvården måste besluta om de måste bryta mot lagen eller inte för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Att ta till tvång inom demensvården är inte bara nödvändigt emellanåt för att skydda personalen men även den enskilde brukaren som kan skada sig själv och sin omgivning. Även psykiatrin har samma etiska avvägning att hantera dagligen där liknande problematik finns. Som det fungerar idag är det inte hållbart därför känns den kommande lagförändringen välkommen som beräknas träda ikraft 1 januari 2014.

 

Ett annat hälsoval är möjligt

Av , , 11 kommentarer 5

Förra veckan då landstingsstyrelsen skulle behandla nästa steg i utformningen av vårdvalet inom primärvården år 2013 befäste sossarna sin syn på att de vill ha så lite förändring som det bara går. Från Moderaterna och alliansen har vi velat utforma hälsovalet annorlunda. Dels med mer resurser kommande år där det fanns i alliansens förslag till landstingsplan och budget 2013-2015 totalt 50 miljoner mer till primärvården för satsning på att öka tillgänglighet, kvalité och god vård.
 
Den andra delen handlar om ett annat ramverk för hälsovalet. Alliansen vill lyfta fram följande. Ersättningsmodellen kunde utvecklas ytterligare för att styra till längsta möjliga och mest effektiva omhändertagandenivå, detta skulle exempelvis kunna vara att styra fler besök till distriktssköterska genom en ökad ersättning.
 
Generellt vill Alliansen att modellen styr mer på de målersättningar som det är kopplat resurser till. Även en översyn bör ske av de kvalitetsmål som det inte har ersättning kopplat till sig för att minska antalet mål, detta då vårdcentralerna upplever att det finns för många mål som det styrs efter.
 
Rent konkret ville Alliansen att följande saker skulle justeras i förslaget. Tyvärr blev det inte så. Något som skulle ha gynnat mångfalden av vårdgivare som erbjuder vård i länet.
 
Yrkande
 
att                  rehabilteringsuppdraget ska ligga utanför basuppdraget
att                  listningssystemet utvecklas så att det går att lista sig hos andra vårdkategorier tex distriktssköterskor
att                  passivt listade patienter som listas om, skall
listas till närmaste hälsocentral, inom tre månader
att                  det utgår en ökad ersättning till utvalda kvalitetsindikatorer
att                  utreda ersättningsmodellen i syfte att styra till lägsta möjliga och mest effektiva omhändertagandenivå.

Debatten om vinst i vården är överdriven

Av , , 4 kommentarer 7

Debatten om att förbjuda vinst i vården har åter kommit upp i debatten, inte minst eftersom Socialdemokraterna har djupa splittringar i den frågan. Från de ivriga förbudsivrarna har siffror om 10-20 procents vinstmarginaler har används. Nu visar en genomgång av samtliga 10 700 företag i branschen att vinstutdelningen år 2011 uppgick till 1,9 procent av omsättning vilket motsvarar 1,6 miljarder kronor. Av det sammanlagda resultatet efter skatt på 4,5 miljarder kronor återinvesterades 3 miljarder i företagen. Dels visar siffrorna att vinsterna är oerhört små, få privata företag skulle klara sig på en sådan vinstmarginal, det andra är att två tredjedelar av vinsten återinvesteras tillbaka i verksamheten. Slutsatsen är att debatten om vinst i vården är oerhört överdriven samt att den vinst som görs återinvesteras i verksamheten.
 
Vill framförallt framhålla att privata initiativ är varmt välkomna inom vården för att kunna erbjuda valfrihet för patienter och brukare, det tycker jag är den största vinsten med att få en mångfald av offentliga och privata utförare inom vård och omsorg.