Etikett: Vinster i välfärden

Vinster i välfärden?

Av , , Bli först att kommentera 6

I tisdags deltog jag i en debatt mot Vänsterns gruppledare i Umeå kommun på ämnet i vinster i välfärden. Jag tycker att debatten var givande och bra. Vem som vann får åhörarna avgöra. Min reflektion var att debatten till allra största del handlade mer om om man var för eller emot valfrihet i välfärden. Att debatten snarare handlar om det blir en logisk konsekvens av att förbjuda vinster vilket innebär att privata företag inte skulle kunna finnas kvar.

Här nedan var det inledningsanförande jag höll:

Stort tack för att jag fått inbjudan att delta i denna diskussion om vinster i välfärden.

Vinster i Välfärden kommer säkerligen att diskuteras även fortsättningsvis, inte minst då Vänsterpartiet gjort detta till sin viktigaste fråga. Varför har jag lite svårt att förstå. Jag tycker debatten snarare skulle handla om hur får vi vår välfärd att bli bättre och mer kvalitativ och hur ska vi då finansiera detta. Vinster i välfärden är mer ett sidospår i denna diskussion.

Jag tycker hela debatten bygger på två stora myter.
1. Företagen inom skola, vård och omsorg gör stora ”vinstuttag” och dränerar välfärden på resurser.

2. De privata utförarna har inte levererat den förväntade kvaliteten, låt därför kommuner och landsting sköta all skola, vård och omsorg.
Om jag börjar med myt 1.

Varje år köper samhället varor och tjänster från den privata sektorn för inte mindre än 800 miljarder (en fjärdedel av BNP). Varannan skattekrona i kommunerna går till exempel redan till privata leverantörer. Företagen inom skola, vård och omsorg omsätter 80–90 miljarder.

De är bara toppen på 800-miljardersberget. De övriga 90 procenten finns det ingen politisk kontrovers kring. Däremot finns ju vinster i alla företag. Resultaten före skatt (efter avskrivningar och räntor) för såväl skol-, vård- och omsorgsbranscherna ligger i snitt runt 5–6 procent av omsättningen. Vinsterna efter bolagsskatt ligger i snitt runt 4 procent.

Jag vill verkligen framhålla att det är rimliga nivåer. Ett fåtal mindre omsorgs- och skolföretag uppvisar högre vinstmarginaler och delar ut miljoner till ägarna. Viss kriminalitet upptäcks då och då, särskilt inom personlig assistans. Men det är inte få undantag i välfärdsbranscherna som tyvärr står i fokus. Jag kan redan nu hålla med om kritiken mot John Bauer som gjorde en stor konkurs och skickade räkningen till skattebetalarna. De tillhör de få undantag som jag nämnde.

De misstagen som har skett går att lära sig av och göra regelverken bättre. Där har vi från Moderaterna sida öppnat upp för att se över lämpligheten för ägandet av riskkaptialbolag inom välfärden och då med ingången i den diskussionen hur långsiktigt är ägandet.

Många tror felaktigt att vinsterna ligger kring 10–15 procent och att det är snabba cash i fickan på ägarna. För att alls kunna dela ut av vinsten måste ett aktiebolag betala skatt. Först därefter är det möjligt att ge pengar till ägarna. Välfärdsföretagen delar sällan ut hela vinsten. En typisk policy är att 35–50 procent av den beskattade vinsten delas ut. Resten återinvesteras. Det betyder att ”vinstuttagen” som ifrågasätts hamnar runt 2 procent av de totala intäkterna.

Eftersom det i praktiken är dessa 2 procent som debatten handlar om blir debatten tämligen överdriven och har tappat fokus. Att förbjuda dessa två procent får så till följd att alla företag inom denna bransch ska bli så kallade non-profit företag och inte göra någon vinst alls eller rättare sagt göra förlust. Jag tror många här i publiken snabbt räknar ut vad som händer med ett företag som tvingas gå med förluster.

I kommuner och landsting så då man lägger budget brukar man prata om god ekonomisk hushållning. Alltså att man lägga en budget med runt 2 procents överskott. Detta är för att klara av framtida utmaningar och för att kunna hantera oväntade händelser under det kommande året. Detta ska då inte få gälla företag som arbetar åt kommunen om man ska tro förespråkarna för att stoppa vinster i välfärden.

Ni som följer kommun- och landstingspolitiken lite mer känner till tidningen Dagens Samhälle. Det är en oberoende tidning som ägs av Sveriges kommuner och landsting.

De har granskat storbolag som ägs av så kallade riskkapitalfonder. I vård- och omsorgssektorn kan de konstatera att de mest bespottade bolagen gjorde en förlust på cirka 1 miljard 2011 och att utdelningarna stannade på noll (0). Enbart Carema förlorade en halv miljard i Sverige i fjol.

Kontroversen gäller nu om internlån i industriföretag, kommuner och riskkapitalägda koncerner i framtiden ska kunna användas för att bland annat minimera skatter. Flera välfärdskoncerner – som Carema, Capio och Academedia saknar sådana upplägg.

Ni minns att jag inledde med två myter. Den första om jag tycker jag motbevisat om att

1. Företagen inom skola, vård och omsorg gör stora ”vinstuttag” och dränerar välfärden på resurser.

Nu till den andra. Att
2. De privata utförarna har inte levererat den förväntade kvaliteten, låt därför kommuner och landsting sköta all skola, vård och omsorg.

I SNS-rapporten ”Konkurrensens konsekvenser” menade en grupp forskare att de 20 senaste årens avregleringar inte har lett till högre kvalitet. Den har använts för att hävda att “privatisering ger sämre kvalitet”. Det är inte vad rapporten visar men så lyder vantolkningen.

Då Dagens samhälle återigen studerat statistik från Socialstyrelsen och Skolverket så finns underlag för att hävda att kvaliteten snarast blivit lite bättre i skola, vård och omsorg tack vare konkurrensen.

Den privata äldreomsorgen presterar bättre från brukarnas horisont (medan kommunerna är lite bättre ur fackets perspektiv), enligt Socialstyrelsen. Det finns inte fler ”skandaler” i privat omsorg än i kommunal.

Dagens Samhälle presenterar denna vecka unik statistik från Skolverket för 2002–2011. Den visar att grundskolan går sämre i kommuner där det helt saknas konkurrens från friskolor. Man kan se att konkurrens från friskolor leder till att betygen i de kommunala grundskolorna förbättrats 2002-2011.

Att vinsten urholkar kvaliteten är således en myt.

Enskilda företagare och kommuner kan missköta sig, visst. Men undantagen gör inte regeln. Jag vill verkligen framhålla vikten av att få en bredd inom välfärden. Jag tycker det bidrar till ökad kvalité men framförallt ger det oss som medborgare valfrihet att själv få välja vart man vill gå i skola, vilken vårdcentral jag vill söka vård på eller vilken äldreboende jag vill leva mina sista år i livet på. Jag tror att här är den egentliga skiljelinjen i debatten. Den ideologiska skiljelinjen mellan höger och vänster – synen på valfrihet. Men då man från vänsterhåll vet att medborgarna uppskattar och tycker valfrihet är något positivt har man valt att klä denna debatt i något helt annat nämligen en felaktig vinstdebatt.

Tack!

Övrig fakta:

Privata välfärdsföretag har idag 14 000 enheter med runt 180 000 anställda, 40 procent av alla vårdcentraler har idag privata utförare runt 160 000 elever går i en privat driven skola och runt 60 000 barn i föreskola.

Svensk kvalitetsindex mätningar visar år efter år att svenska folket är mer nöjda med privat vård än offentliga

Majoriteten av de största vård- och omsorgsföretagen som går med vinst gör ingen utdelning utan återinvesterar allt i företaget

93 procent av alla privata vårdföretag har 0-19 anställda

En majoritet av befolkningen är emot ett förbud

Undersökningar har visat att en majoritet av svenskarna är skeptiska till vinstutdelning i välfärdsföretag. Men en majoritet är emot att införa ett förbud mot privata välfärdsföretag i den kommun/ landsting där man bor. Samtidigt säger nio av tio att valfriheten är viktig inom vård och omsorg. 53 procent menar att kvaliteten i vården blir bättre om medborgarna själva får välja vårdgivare. 58 procent av befolkningen anser att de privata företagen är viktiga för valfriheten. Och 48 procent anser att vårdföretag måste gå med vinst för att kunna utveckla och driva sin verksamhet. Det är en ökning med 8 procentenheter jämfört med samma mätning 2012. (demoskop 2013)

4/10 vårdföretagens medlemsföretag har en kvinnlig vd.

Höger andel av personalen som upplever att de har möjlighet att påverka sina arbetsguppgifter (60%/46) jobbhälsobaromentern. Även andeln som trivs är högre.

14 av de 20 mest populära vårdcentralerna är privat drivna. I 8 av 14 landsting/regioner toppar en privat driven vårdcentral.

Bli först att kommentera
Etiketter: