Lyckad integration viktig för Umeås hållbara utveckling

I gårdagens kommunfullmäktige antog vi med stor majoritet en integrationsstrategi för Umeå.

Det är en välskriven strategi och ett viktigt beslut för Umeås framtid. Umeå är en växande kommun och det är viktigt att alla våra nya invånare – oavsett ursprung – kommer väl in i vårt samhälle. En väl uttänkt satsning på integration är en investering för framtiden. För om vi lyckas så har vi nya hjälpande händer i vårt samhälle som kan täcka upp de sektorer där vi idag har en rejäl brist på arbetskraft. Kommunen får nya skattebetalare och vår välfärdssektor får nya välbehövliga medarbetare. Dessutom har det visat sig att benägenheten att starta nya företag är högre bland personer med utländsk bakgrund än bland övriga i samhället.

Men det är inte bara på det ekonomiska planet som en lyckad integration kan bidra till en framgångsrik utveckling av kommunen. Jag har länge arbetat med integration på olika sätt. Som internationell studentkoordinator på Umeå universitet så arbetade jag med glädje som en vägvisare in i vårt svenska samhälle och vår kultur – ett samhälle och en kultur som jag är stolt över att vara del av.

De senaste åren har jag drivit ett utbildningsföretag som undervisade i svenska och samhällsintroduktion på asylboenden. Än en gång mötte jag människor från världens alla hörn och blev en vägvisare in till vårt svenska samhälle. Av och till stöter jag på mina förra elever på stan och gläds av att höra hur de sakta men säkert kommit att rota sig i vårt samhälle – och viktigast av allt, stå på egna ben med en sysselsättning, eget boende, m.m. Något som varit deras högsta önskan sedan dag ett då de kom hit.

När jag ser tillbaka på alla de år som jag arbetat med integration på olika sätt så slås jag av hur berikande det har varit för min egen del. Så mycket lärdomar om vår omvärld, så många tankar och andra aspekter, så mycket glädje, tacksamhet och insikt. Jag har under mina 13 av personliga assistans haft personliga assistenter från världens alla hörn. Fantastiska medarbetare med en oerhört fin omtänksamhet och hjälpsamhet, medarbetare som varit oerhört tacksamma för att få chansen att ha ett jobb. Jag kan dock konstatera att tiderna förändras. För tio år sedan kunde jag ha personer som kämpat i flera år för att någonstans få möjligheten att visa vad de går för i arbetsmarknaden, personer som grät av tacksamhet för att ha fått en liten rad som personlig assistent. Idag är situationen annorlunda och den stora bristen av arbetskraft inom assistans, vård och omsorg gör det betydligt enklare för våra nya invånare att finna arbete.

Jag glömmer aldrig mitt besök på en undersköterskeutbildning i Umeå, Ännu en gång med en klass fylld av människor från världens alla hörn. Det var ett berikande möte som fyllde mig med glädje. Och när väl de är klara utbildningen så dröjer det inte länge förrän de har ett jobb, det finns ett stort behov i omsorgen av dessa hjälpande händer. Samma sak när det gäller busschaufförer – och en rad yrken inom bland annat byggbranschen.

Det är viktigt att förtydliga att vi har en hel del nyanlända med en hög utbildningsbakgrund, och där är det viktigt att de får en möjlighet dels att få validerad deras utbildning, men även kunna komma in i arbeten som de faktiskt är kvalificerade för.

Jag har inte för avsikt att skönmåla integrationsprocessen och jag vet att vägen till att vara en rotad och självklar del av vårt samhälle kan vara lång och svår. Individernas förutsättningar varierar, och utöver det så finns det risker i vårt samhälle som vi måste förebygga. Den främsta av dessa är segregation och utanförskap. Det finns en sak till som är väldigt viktigt att komma ihåg, och det är att vägen till en lyckad integration inbegriper att vi alla på ett eller annat sätt är delaktiga. Jag tänker på alla mina fina vänner från världens alla hörn och ett problem som sorgligt nog återkom så ofta. De ville så gärna träffa svenskar, lära känna människor i det samhälle som de hade kommit till, men de upplevde det som otroligt svårt. Sanning och säga så är vi generellt inte särskilt inbjudande för nya människor. Vi har fina nätverk som arbetar med integration. De är ofta välfyllda av deltagare, men det finns en grupp som saknas – vi svenskar, och i synnerhet svenska män.

Samtidigt har vi märkligt nog många som upplever ensamhet i vårt samhälle. Nåväl jag vill väldigt gärna uppmuntra fler till att ta steget och våga lära känna våra nya invånare. Ni kommer se, jag är alldeles övertygad om att det kommer vara lika berikande för er som det varit för mig!

Avslutningsvis, jag har en fransk mamma och en dansk pappa. Om än min mamma är en självklar del av vårt samhälle så kommer hon alltid att förbli en fransyska. Och min pappa kommer till övervägande del att förbli en dansk. De trivs väldigt väl och de har bidragit i alla högsta grad till vårt samhälle. Men de bär självklart med sig deras kulturella identitet, och om än de lärt sig mycket av Sverige så vore det naivt och idiotiskt att tro att vi kan göra medelsvensson av mina kära föräldrar. Jag är tacksam för att mina älskade föräldrar är som dom är. Själv är jag en kulturell blandning. Sverige är mitt land och jag är i grund och botten väldigt svensk, men jag bär givetvis och med glädje med mig mitt kulturella arv.

Integration och assimilation är två helt olika saker. Det är viktigt att vi bär med oss det. Vi ska inte göra medelsvenssons av alla våra nya invånare, däremot ska vi vara tydliga med hur vårt samhälle fungerar, vilka lagar och regler som gäller, och vilken värdegrund som vårt samhälle vilar på.

En lyckad integrationsprocess är något som berikar vårt samhälle. En tillbakablick i Sveriges historia bevisar gång på gång hur vi påverkats av vår omvärld, och hur vi utvecklats av nya invånare som burit med sig nya perspektiv, idéer och kunskaper till vårt kära land.

 

2 kommentarer

  1. Petter

    Se då till att tänka lite på oss utanför centrum som ni verkar att ha glömt bort . Vet inte nåt antal men tror vi är ca 35 000 -40 000 pers mot umeås ca 80 000 – 90 000 pers. Det bara snackas Umeå stad i debatterna och mindre och mindre görs för oss på ”sidan” men skattar samma gör vi för det. Men mat vill ni ha på bordet och gör det svårare och svårare för oss bönder att leva på landsbygden. Och vi klassas som miljöfarlig verksamhet trots att många med mig odlar ekologiskt.Och sen upphandlar ni kommunalt skitprodukter som inte uppfyller Svenska lagar. Kan ni inte integrera oss också , vi som är på sidan av centrum .

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Petter! Du har helt rätt, vi får inte glömma bort landsbygden i vår kommun. Idag var jag ute i Stöcke och träffade engagerade invånare för att prata om hur vi kan skapa möjligheter dels för att säkerställa en god samhällsservice, men även för att skapa hållbara valmöjligheter för invånarna.

      Jag brinner enormt för detta, vi måste skapa möjligheter för människor att kunna göra hållbara val – även ute på landsbygden! Vi kan inte bara sitta och begränsa, för då skapar vi en farlig motpol mellan hållbarhet och invånare som inte bor i städer.

      Jag kommer gärna ut och besöker dig för jag är väldigt intresserad av att höra mer om vilka utmaningar ni som bönder har, och vad vi kan göra för att förbättra era förutsättningar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.