Skärpning (M) i hedersdebatten

Politik är inte det lättaste att bedriva om man som jag sätter ett stort värde i att vara saklig och balanserad. Det är tyvärr många gånger lättare att vinna stöd genom att medvetet misstolka eller förvränga sin motståndares argument. Konsten att sälja in enkla budskap och påståenden blir allt viktigare – även om verkligheten allt som oftast är betydligt mer komplicerad än så.

Jag rullade personligen fram till Ågren (M) efter debatten med anledning av hans bisarra påhopp på Miljöpartiet. Jag blev irriterad för att jag under samtliga mina inlägg varit riktigt tydlig i att Miljöpartiet tar frågan om hedersrelaterat förtryck och våld på största allvar. Den som nu är ansvarig i regeringen för att leda regeringens kamp mot hedersförtryck är Åsa Lindhagen från Miljöpartiet som är jämställdhetsminister. Hon har drivit denna fråga – både i riksdagen och som socialborgarråd i Stockholm. Miljöpartiet har drivit på för strängare straff för hedersrelaterade brott, för etablering av ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i varje län, satsning på skyddade boenden med kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck, och en stärkt eftervård för offren, samt satsningar på förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Vidare så ansåg vi från Miljöpartiet att Andreas Lundgrens svar om hur vi arbetar idag med dessa frågor i Umeå var mycket bra. De visar på hur Umeå redan idag tar denna fråga på största allvar och arbetar aktivt med god kompetens och tydliga rutiner inom socialtjänsten och våra skolor. Skulle det finnas ett behov för en fördjupad kartläggning i denna fråga så kommer vi självklart att stödja det.

Det finns en bred enighet i att hedersrelaterat våld och förtryck ska tas på största allvar. Det är något som aldrig får accepteras i Sverige!

Det blir därför absurt när Ågren (M) – som suttit i främsta raden varje gång jag varit uppe och talat – avslutar med att gå upp i talarstolen och påstå att Miljöpartiet inte tar denna fråga på allvar.

En sak är dock väldigt klart: Jämställdhetsarbetet i Sverige är en av de viktigaste frågorna. Vi har mycket kvar att arbeta med och kvinnors utsatthet i Sverige tar sig uttryck på så många olika sätt. Hedersrelaterat våld och förtryck, sexuella övergrepp och våldtäkter, trafficking, våld i nära relationer, hatkampanjer mot ledande kvinnor är några exempel. Det största hotet mot jämställdheten är de könsstrukturer som tar sig uttryck i allt ovan nämnt. De är dessutom destruktiva – inte bara för kvinnor utan även för män.

Just därför tänker inte jag dansa med när man kör en kampanj där man vill lyfta ut hedersrelaterat våld och förtryck som det stora hotet mot jämställdhet – i synnerhet när man vill koppla det till andra kulturer. För det blir så enkelt att snedvrida jämställdhetsarbetet till att lyfta upp en bild av oss som ett jämställt föredöme och de utifrån som det stora hotet när de tar med sig deras ”kultur”.

Märk väl att jag står fullt ut bakom att grova brott (där enligt mig hedersrelaterad våld ingår) ska kunna leda till utvisning. Och jag tycker det är av största vikt att vi arbetar med en ordentlig utbildning för nyanlända om vårt svenska samhälle, våra lagar och värderingar. Men det jag reagerar på är att Moderaterna i övrigt varit så passiva i jämställdhetsdebatten.

Det enda vi hört på senare tid är Moderaternas vilja att lägga ner jämställdhetsmyndigheten. Märkligt nog, för jämställdhetsmyndigheten hade i uppdrag att bland annat arbeta mot mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck. Förslaget att lägga ner jämställdhetsmyndigheten har även fått kritik från åklagare som arbetar med organiserad människohandel, eftersom det var just jämställdhetsmyndigheten som samordnade arbetet mot människohandel. Så här skrev åklagare Thomas Ahlstrand i en debattartikel i GP om förslaget att lägga ner jämställdhetsmyndigheten:

”…det är ett mycket bra förslag – för sexköpare, för människohandlare, för grova kopplare och personer som exploaterar tiggare. För offer för människohandel, för kvinnor som tvingats in i eller hamnat i prostitution, för personer som tvingas tigga eller tvångsarbeta är det tvärtom ett förfärligt förslag.”

Han beskriver det livsviktiga samordningsarbetet mellan jämställdhetsmyndighet, polis, åklagare, socialsekreterare, migrationsverket, osv. Han avslutar med följande inlägg:

”De som drabbas är de som redan är längst nere, de vi inte vill se: den blinde tiggaren i gathörnet som varje kväll redovisar sina intäkter till sin ägare för att få lov att sova över natten i hans bil, den unga flyktingtjejen som efter en inledande våldtäkt säljs över nätet till olika män för att få mat, husrum och för att inte hennes mamma ska dödas, de kringresande kvinnorna som måste skicka ner pengar till sina barn för att de ska överleva och som hallickar ger erbjuder del i sov- och arbetsplats mot hälften av intäkterna från prostitutionen plus kostnadsersättning, de trasiga uteliggare från Balkan och Polen som tvingas stjäla i butiker och får rejält med stryk om de inte stjäl tillräckligt, de unga ensamkommande pojkar som stjäl på gatan för en plats att bo. De drabbas.”

Det är alltså myndigheten med ansvar att samordna, förebygga och motverka detta som Moderaterna vill lägga ner. Istället vill man satsa på hårdare straff, förbjuda tiggeri och bestraffa – som kan kallar det – moralpoliser i förorterna.

Det är här som Miljöpartiet skiljer sig från Moderaterna. Vi ser och vill arbeta med hela kedjan – genom att motverka rådande strukturer, genom att ha resurscentrum i varje län med kompetens inom hedersrelaterat våld och förtryck, genom att ha strängare straff för hedersrelaterade brott, genom att ha ett stärkt skydd för de utsatta, genom att arbeta förebyggande. Och genom att ha en myndighet med ett specifikt ansvar att samordna allt detta.

Nåväl, jag kommer med all sannolikhet att få skit för min artikel. Man kommer troligtvis att klippa ut, misstolka och förvränga. På trots av att jag här beskriver hedersrelaterat våld och förtryck som något som vi måste ta på största allvar. På trots av att jag beskriver hur vi i Miljöpartiet vill arbeta med skärpta straff, ökad kompetens, bättre skydd för de utsatta och förebyggande insatser. På trots av att jag betonar vikten av en ordentlig utbildning för nyanlända om våra svenska lagar och värderingar. På trots av att jag skriver under på att nyanlända som begår grova brott (där enligt mig hedersrelaterat våld ingår) ska utvisas. Tro mig, förr eller senare kommer någon att skriva att jag ”inte ser problemen”,  ”inte tar de på allvar”, ”medvetet misstänkliggör de som vågar se sanningen”, etc…