Vad är nästa steg för ett hållbart och klimatneutralt Umeå?

Mycket har hänt inom miljö och klimat i Umeå under det dryga halvår som jag haft förmånen att vara ordförande i kommunstyrelsens hållbarhetsutskott. Men jag vill inte ta åt mig äran, för jag vet att våra framsteg nu till stor del beror på våra föredömliga medarbetare i kommunen. Med stor kunnighet, ihärdigt och målmedvetet arbete, framgångsrika och innovativa projekt, delaktighet och dialog med våra invånare, samt värdefullt internationellt nätverkande har deras arbete sakta men säkert burit frukt.

Det som förändrats under min tid i politiken är att frågor om miljö och klimat fått en helt annan dignitet, politiskt och allmänt. I hållbarhetsutskottet lyfts nu plötsligt frågor om miljö och klimat, landsbygdsutveckling, social hållbarhet och folkhälsa till högsta politiska nivå. Och utanför kommunhuset – varje fredag (oavsett väder!) – har vi nu ett invånarengagemang med fokus på omställningen till ett hållbart Umeå som flåsar oss politiker i nacken. Jag är full av beundran för deras engagemang!

Umeå andas mycket optimism och mycket vilja. Vi växer och utvecklas som kommun. Vi ser samtidigt även positiva förändringar inom miljö & klimat där i synnerhet våra resvanor lokalt och nationellt börjar förändras. Samtidigt har Umeå under sommaren fått ett flertal positiva besked – ett stort statligt anslag för satsningar på infrastruktur för gång, cykel och kollektivtrafik, samt beviljade projektmedel för ”Klimatneutralt Umeå 2030”. Och nu i höst är det dags för Umeå att anta nya viktiga miljömål.

Så vad är nästa steg? Var ska vi lägga krutet för att minska våra utsläpp – vilka åtgärder har bäst effekt?

Jag har listat fyra viktiga områden där jag tror att vi snabbast samt på lång sikt får ut mest effekt i omställningen till ett miljömässigt hållbart Umeå.

1. Våra resor

De kartläggningar som vi under projektet koldioxidsnåla platsen gjort visar tydligt att det är transporterna som idag är Umeås största utmaning. I den senaste mätningen av Umeås klimatavtryck framgår att transporterna står för 47 %. Så vad kan vi då göra? Först och främst är vi beroende av statens satsningar på vårt nationella järnvägsnät. Lika viktigt som Norrbotniabanan är för övre Norrland, lika viktig är Nya Ostkustbanan för oss i Umeå. Snabbare, effektivare och mer tillförlitliga förbindelser har en avgörande betydelse för att få över person- och godstransporter på järnvägen. Samtidigt är det glädjande att vi redan nu ser ett tydligt skifte – allt fler väljer att ta tåget söderut medan allt färre väljer att ta flyget.

När jag lyfte upp kommunens flygresande på dagordningen i hållbarhetsutskottet så blev det en ögonöppnare för oss alla. Kommunens flygresor hade mer än fördubblats – på två år! Vi valde därför att göra en ordentlig kartläggning av kommunens flygresor. Denna är nödvändig för att se var vi kan börja kapa ner på flygresor som inte är nödvändiga. Som steg två har vi bett om förslag från stadsledningen över hur vi kan införa en avgift för klimatkompensation inom kommunen för flygresor som beställs. Ordet klimatkompensering är i detta sammanhang egentligen inte helt korrekt. Men kontentan är att flygresor blir t.ex. 30 – 50 % dyrare, och de pengar som då betalas in till kommunen som klimatkompensation används till kommunala satsningar på miljö och hållbarhet. Funkar det? Absolut, och det var ytterst lärorikt att få höra Marcus Friberg – gruppledare för Miljöpartiet i Helsingborg berätta om de positiva erfarenheterna av detta i Helsingborg.

När vi i Miljöpartiet fick igenom ett uppdrag till kommunens verksamhet om att ta fram en handlingsplan för att minska våra kommunala utsläpp i enlighet med Parisavtalet var det just för att vi ville få kommunen själv till att börja ställa om. Vi kan inte lägga allt ansvar på våra invånare och företag – kommunens verksamhet måste göra sitt. Även i kommunen är transporter vår stora akilleshäl. Men förutom att minska våra flygresor finns det mer som vi kan göra.

Kommunalt samordnad varudistribution

Det var så otroligt intressant och lärorikt att göra ett studiebesök i österlenskommunerna Tomelilla, Simrishamn och Ystad för att se hur de samordnat varudistributionen. Varje dag sker ett stort antal varutransporter till alla våra kommunala verksamheter – oftast med lastbil. Så även i Umeå.

Jag återkommer i ett senare inlägg till hur kommunalt samordnad varudistribution fungerar – men utan kommunala investeringar kan man genom detta minska varutransporter till kommunala verksamheter med uppemot 70 %!

Flygresor och varutransporter, nu har vi kommit en bit på väg. Låt oss fortsätta under temat transporter.

Möjliggör för våra invånare – i hela kommunen att kunna göra hållbara resval!

Här är satsningarna i årets budget på kollektivtrafiken viktiga. För att man överhuvudtaget ska kunna färdas kollektivt även på landsbygden så måste turtätheten öka. Men här kan även modellen med pendlarparkeringar spela en viktig roll. Det möjliggör för invånare på landsbygden att med bil snabbt kunna ta den korta sträckan till närmsta by med kollektivtrafik, ställa bilen och hoppa på bussen. Utöver detta är det viktigt med satsningar på att bygga ut cykelleder mellan tätortsnära samhällen och Umeå tätorts cykelnät.

Utöver det så kan vi ta lärdom av hur man framgångsrikt – i Oslo men även Reykavik – arbetat för att stödja utbyggnaden av effektiv laddinfrastruktur vid hemmet för laddning av elfordon. För det visar sig att det är där vi helst vill ladda vår elbil. Vid vårt hus, vårt garage för vår bostadsrättsförening eller hyresfastighet. Är dessa laddmöjligheter väl utbyggda går utvecklingen snabbt. I Oslo är c.a. 70 % av alla nyköpta bilar elbilar.

I tätorten är det viktigt att vi fortsätter vår satsning på hållbara transportmedel – enligt plan – med ökad turtäthet, elektriskt drivna bussar, bättre gång & cykelleder, osv.

2. Hållbart byggande

I en växande kommun som Umeå är detta område av oerhörd betydelse. Det består av två saker:

– En väl genomtänkt planering

– Hållbart nybyggande

När tätorten växer är det så oerhört viktigt att vi tänker rätt från början – och håller oss till våra ambitiösa planer i våra översiktsplaner. Det måste finnas en närhet till samhällsservice, matvarubutik, kommunal verksamhet, kollektivtrafik, gång & cykelleder samt tillgång till grönområden.

Själva byggandet av nya bostäder är nästa viktiga steg. När man bygger traditionellt – i betong – så leder det till höga utsläpp. Därför är den pågående trähusstrategin viktig för det hållbara byggandet i Umeå. Utöver det är det viktigt att, än en gång, tänka rätt från början. Här behöver man se till helheten – byggande, energianvändning, hållbara transportmöjligheter, blandade boendeformer för social hållbarhet, samnyttjande av lokaler, tjänster och resurser, m.m. Detta i kombination med en god hållbar väl genomtänkt planering är nyckeln till framgång.

3. Ett avsked till slit- och slängsamhället

Redan nu arbetas det både kommunalt – samt via lokala entreprenörer och ideella initiativ, för ökat återbruk. Här måste vi bli bättre på att satsa på återbruk. Vi måste uppmuntra våra lokala entreprenörer som satsar på verksamheter inom reparation av kläder, prylar, verktyg och maskiner. Här finns en stor potential för nya digitala delningstjänster där vi kan utbyta verktyg, tjänster, kläder och prylar, erfarenheter och kunskap, m.m.

4. Hållbart jordbruk

Vårt lokala jordbruk är oerhört viktigt för oss och våra jordbrukare gör ett ovärderligt arbete. Jordbruket är ett viktigt område där man internationellt på olika platser samt med olika metoder framgångsrikt minskat utsläppen inom jordbruken – samtidigt som man förmått att öka intäkterna för jordbrukarna. Därför vill jag – i samklang med LRF, SLU och våra lokala aktörer få till en konferens där vi kan få hit internationell expertis inom området, samtidigt som vi kan samverka och knyta band. För vår del i kommunen är det av högsta vikt att finnas till hands för våra bönder – få veta direkt av dem hur vi på bästa sätt kan bistå dem!

5. Var har vi kolsänkorna?

Det är tyvärr så att vi måste agera på alla fronter för att minska våra utsläpp. Klimatförändringarna gör sig allt mer påtagliga och vi kan rent enkelt inte fortsätta på samma spår. Detta är vår tids största utmaning! Därför måste vi även börja titta på vad vi kan göra som MINSKAR mängden CO2 i atmosfären. Men här har vi i Umeå en stor möjlighet. Genom satsning på forskning och utveckling samt samverkan mellan universitetet, Umeå energi, Dåva Deponi, Vakin, m.m. kanske vi kan utveckla våra metoder och satsa på beprövade internationella erfarenheter för lagring av CO2. Vi har dessutom vår skog, och här spelar vårt nyttjande av skogen en viktig roll. Men detta är ett större kapitel i sig som jag återkommer till i en senare bloggartikel.