”Miraklet i Ljusdal” – Kortare arbetstid en nyckel till framgång.
Det var kris för Socialförvaltningen i Ljusdal. Ständigt sökte man efter nya socialsekreterare då personalomsättningen var hög och sjuktalen likaså. De som fanns räckte inte till vilket tvingade Ljusdal att hyra in dyra konsulttjänster, 2017 var notan för dessa tjänster uppe på 10 miljoner kr.
Situationen var ohållbar och hade varit så länge. Det var då man bestämde sig för att prova en annan modell – med kortare arbetstid.
Det var både en och annan som höjde på ögonbrynen, var det något som de anställda upplevde sig sakna så var det ju tid. Men modellen blev en rejäl framgång. Idag är alla tjänster tillsatta och verksamheten har full bemanning. Kostnaderna för konsulttjänster är nu nere på 0 kr.
Det finns flera förklaringar till att modellen fungerar vilket beskrivs i ett flertal artiklar i Dagens Samhälle. I en artikel från den 22 oktober i DS nämner socialsekreteraren Maria Berglund flera förklaringar:
– Vi har färre och kortare möten. Vi är också väl förberedda inför våra möten, som ska ha en tydlig dagordning. Och i stället för att resa till exempelvis hvb-hem har vi videomöten via Skype.
Bakom ”miraklet i Ljusdal” ligger dock mer än 35-timmarsveckan. Organisationen har stöpts om och chefstjänster avskaffats, med det uttalade målet att verksamheten ska bli mer medarbetardriven. Enhetschefer har fått ett tydligt mandat att fatta beslut.
I en debattartikel i Dagens Samhälle beskriver forskarna Kaj Gustafsson och Mikael Vallström – som följt projektet – vad som är så speciellt med ”Mirakelkuren i Ljusdal” enligt dem:
– Vi som bedrivit följeforskning i nära anslutning till projektet beskriver det som ett mirakel. Vi anser att det är frågan om ett paradigmskifte, bort från New Public Management (NPM) till medarbetardriven utveckling samt tillitsbaserad styrning och ledning, som kan utgöra ett föredöme för andra kommuner.
– Det är ett skifte som leder till en bättre fungerande välfärd, till mer av medbestämmande och respekt för det yrkesmässiga kunnandet och till en välbehövlig personalkontinuitet i mötet med brukarna. Skiftet har dessutom ett starkt stöd i forskningen och bärs upp av demokratiska argument.
En väldigt tydlig och talande sammanfattning om ett projekt med arbetstidsförkortning som ligger helt rätt i tiden, fungerar väl och som dessutom har ett starkt stöd i forskningen. Det finns även andra enheter i andra delar av Sverige som testat olika modeller med arbetstidsförkortning. En av dessa är Barnonkologen i Umeå som med hjälp av 3-3 modellen lyckats framgångsrikt med ett koncept för arbetstidsförkortning som nu prövas i andra kommunala och regionala verksamheter.
3-3 modellen har funnits på barnonkologen sedan 2009 och har successivt förändrats, utvecklats och förfinats. Så här bekrivs framgångarna i tidningen Dagens Medicin:
Arbetstidsmodellen, kallad 3-3-modellen, infördes redan 2009 och har under åren förfinats för att passa barnonkologen. Ingen som arbetar heltid där arbetar mer än 88 procent – 85 procent om nätter ingår i schemat – men alla får betalt för 100 procent.
Dessutom är en del av arbetstiden, 6 procent, en buffert som läggs på hög för att täcka korttidsfrånvaro och planerad semester. Bufferttiden kan också användas till handledning, yrkesträffar och arbetsplatsträffar på lediga dagar.
Genom att successivt ha vänt och vridit på 3 – 3 modellen har man lyckats få fram en framgångsrik och långsiktigt hållbar modell som inneburit följande positiva resultat:
- En stabil bemanningssituation
- Alla vårdplatser är öppna
- Kraftigt minskad sjukfrånvaro – idag är den nästan obefintlig
- Kraftigt minskad övertid – idag är även den nästan obefintlig
Detta sammantaget har inneburit att reformen inte lett till ökade kostnader – snarare tvärtom. Som avdelningschefen Eva Sjödin Eriksson sammanfattar det:
– I slutänden blir det billigare eftersom personalen trivs och vill vara kvar. Hela Vårdsverige funderar över hur vi ska komma till rätta med det kaotiska sjukskötersketappet, jag tycker att vi har hittat lösningen, säger hon.
AVSLUTNINGSVIS:
I dessa två fall har modeller med kortare arbetstid kombinerats med andra insatser. Bufferttid, effektivare möteskultur, minskat tjänsteresande samt en mer medarbetardriven struktur istället för New Public Management.
Så nu väntar vi bara på Umeå ska haka på!
Senaste kommentarerna