Sänkta hastigheter räddar liv! Därför röstade Miljöpartiet nej till Umeås överklagan.

Miljöpartiet de gröna i Umeå reserverar oss mot Umeå kommunstyrelses förslag att överklaga Trafikverkets beslut om sänkta hastigheter.

Vi i Miljöpartiet har fullt förtroende för trafikverket i deras arbete för Ökad trafiksäkerhet på våra vägar. I deras arbete har utgångspunkten legat i att göra våra vägar säkrare med minskad risk för trafikolyckor. Som de själv beskriver det, rätt hastighet räddar liv. Här har vi fullt förtroende för att vår statliga myndighet med det nationella ansvaret för trafiksäkerheten gör korrekta bedömningar. Så här beskriver Trafikverket hur hastighetssänkningarna kan rädda liv:

”Genom att anpassa hastighetsgränserna till vägarnas utformning, med omskyltning samt om- och nybyggnad under perioden 2014-2025, kan ungefär 16 liv räddas per år. Sju liv till följd av omskyltning av befintliga vägsträckor från 90 km/timmen till 80, och nio liv till följd av om- och nybyggnad med mittenräcken eller motorväg.

”Restiden påverkas bara marginellt av en hastighetssänkning. Om du kör i 80 km/timmen istället för 90 förlorar du maximalt 50 sekunder per mil. Samtidigt minskar risken att omkomma med 40 procent om du kolliderar i 80 km/timmen jämfört med kollision i 90 km/timmen.”

Det är därför förvånansvärt att Umeå kommun väljer att överklaga detta beslut av trafikverket och dessutom ifrågasätter trafikverkets metoder och beräkningar. Den främsta anledningen till kommunens överklagan och ifrågasättande av hastighetssänkningarna ligger i de konsekvenser det skulle kunna medföra samhällsekonomiskt. Att överklaga ett beslut från trafikverket vars mål är att rädda liv, eftersom man inte anser att beslutet tar hänsyn till de samhällsekonomiska konsekvenserna, låter ytterst märkligt utifrån vårt perspektiv I Miljöpartiet.

Umeås överklagan tar inte hänsyn till miljöaspekterna, och vi ifrågasätter starkt hur kommunen kan komma fram till att sänkta hastigheter påverkar bussarna mer än bilarna. Det är ju trots allt ofta bilarna som kör fortare. Dessutom nämner Umeå inte ett enda ord i vare sig remissen eller överklagan om den miljövinst man faktiskt får ut av att sänka hastigheten från 90 km/h till 80 km/h.

Umeå kommun har tydligt uttryckt att det man främst vill se för trafiksäkerheten är utbyggnad av mittenräcken och satsning på utbyggnad av väginfrastrukturen. Vi har full förståelse för detta, men det medför att Umeå kommun trycker på Trafikverket för en omfattande satsning på våra vägar i länet – i synnerhet E4 eller E12. Här vill vi hellre se att kommunen lägger fullt fokus på ligga på Trafikverket att prioritera fullt ut Norrbotniabanan och en upprustning av Tvärbanan.

De partier som röstade mot Umeå kommuns överklagan var förutom Miljöpartiet även Centerpartiet och Vänsterpartiet.

12 kommentarer

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Ulf!

      Vad bra att du påminde mig om kommentaren. Jag trodde det här var skräppost, hade svårt att se att någon normalfuntad människa lade detta som en seriös åsikt i en saklig debatt.

  1. Brorson

    Ett ansvarslöst. okunnigt och inkonsekvent agerande av de andra partierna. De räknar tydligen varken ökade bränsleutgifter, sönderkörda vägar och sönderskakade bilar till de samhällsekonomiska kostnaderna. Jag har hört två TV-debatter mellan Ulf Kristersson, M, och Isabella Lövin, MP, om kärnkraften. Debatter som Kristersson hade vunnit med lätthet om han inte hade fantiserat så våldsamt om elektrifiering av hela transportsektorn, Inte ens med bibehållen och utbyggd kärnkraft, vilket jag är för, kan vi tillåta det enorma slöseri med el, som Kristersson (och Ågren i Umeå) fantiserar om.

    I det fallet ligger MP, som talar om ökad inblandning av biodrivmedel i bensinen och diesel och på sikt övergång till enbart biodrivmedel, närmare sanningen. Men biodrivmedlen räcker inte för att ersätta både kärnkraften och de fossila bränslena – och vindkraften, när det inte blåser. Dessutom behövs ny kärnkraft för återanvändning av använt kärnkraft i stället för att det ska slutförvaras under hundratusentals år. Restprodukten av det återanvända kärnbränslet kommer däremot att vara farligt under 200 – 300 år. Det är så länge det kan förvaras under nu förutsebara kontrollerade former.

    Flygbensin kan inte ersättas med el vid kommersiell drift. Vad ska vi annars ha flyget till? Enbart som en leksak för rika personer? Tunga batterier ombord reducerar den nyttolast, som flygmaskinen kan medföra. God driftekonomi för flyg kräver ett högt energiinnehåll i förhållande till bränslets eller batteriets vikt. De markbundna transportmedlen är inte alls lika kräsna i det avseendet, vilket talar för att den tunga trafiken går över till biodrivmedel, oavsett om vi talar om lastbilar, bussar, dieseltåg eller sjöfart.

    Fantasterna bör lära sig att alla tyngre dieseltåg är eltåg med ombordproducerad el – en teknisk lösning som har funnits i Sverige sedan 1912. Dieselelektrisk drift är mer energisnål än kardandrift och andra mekaniska system för kraftöverföringen från dieselmotorn till drivhjulen. Det är verkligen ingen ny uppfinning, som den moderna bilindustrin har kommit på. Men även bilar med elektrisk kraftöverföring, s.k. elhybrider, förbrukar mindre energi än konventionella bilar med kardan.

    Jag har nyligen diskuterat detta på Elisabet Björndotter Rahms blogg. där jag även avråder från en elektrifiering av tvärbanan Hällnäs – Storuman och rekommenderar en ombyggnad av banan för högre hastigheter i stället. Det är löjligt att höra förespråkarna för ökad biltrafik prata om framtida elmotorvägar, när sådana har funnits i Sverige sedan 1914, då Malmbanan Kiruna – Narvik elektrifierades. Kontaktledningsdrift för tåg är mer energieffektivt än tåg med ombordproducerad el, som dock i sin tur är mer energieffektiva än lastbilar.

    Vid en viss trafikvolym lönar sig kontaktledningsdrift bättre, om man även räknar med anläggningskostnaden för kontaktledningen i kalkylen. Jag tror att man inte ens har räknat på det sättet, när man beslutat satsa på batteribussar i stadstrafiken i Umeå. Det är fantasierna om obegränsad tillgång till el och ständigt fallande elpriser, som styr, inte förnuft och ekonomi Givetvis ska den biomassa som inte behövs till mat och vet tas tillvara som motorbränsle. Vi ska bygga ut kärnkraften, enligt min mening, men vi ska inte ha fler kärnkraftverk än som behövs.

    Tung trafik ska gå på järnväg. Och därför måste de befintliga järnvägarna rustas upp, innan vi bygger nya. Norrbotnabanan ligger utanför tågets räckvidd för effektiv konkurrens med flyget, och kommer därför att bli en veritabel gökunge i järnvägssystemet. Det gör egentlige Umeå också, varför pengarna bör läggas på hastighetshöjande åtgärder söder om Härnösand. Med en maxfart på 250 km /h mellan Umeå och Stockholm skulle resan inte ta mer än tre och en halv timme. .

  2. Brorson

    Bärigheten och vilka hastigheter som kan anses säkra hos vägar och järnvägar bestäms av enkla fysiska regler, som få av dagens politiker tycks känna till. En landsväg består av ett bärlager, som utgörs av grus eller makadam, och ett slitlager som utgörs av asfalt eller grus, vilket hos järnvägen motsvaras av överbyggnad, som utgörs av räls och slipers samt ett lager av grus eller makadam, och underbyggnaden, som utgörs av banvallen.

    Med denna konstruktion fördelas tyngden av ett tåg över flera kvadratmeter av undergrunden, så att belastningen per m2 blir avsevärt lägre än med ett lika tungt fordon på en landsväg. Det var därför man en gång i tiden började bygga järnvägar. För att reducera marktrycket. Järnvägen är överlägsen landsvägen både för tung godstrafik och snabb persontrafik, men ändå tunga timmerbilar att köra sönder landsvägarna i höga hastigheter, trots att det finns järnväg.

    För både vägar och järnvägar gäller att de dynamiska påkänningarna på underlaget ökar med kvadraten på hastighetsökningen, varför en väg med dåligt bärlager blir sönderkörd och deformerad och därmed trafikfarlig vid en höjning av hastigheten från 80 till 90 km /h. Detta vet de naturligtvis på Trafikverket, som har bättre kunskap om vägar än om järnvägar. Naturligtvis vet de också att rörelse-energin, och därmed både bromssträckorna och krockkrafterna, ökar med kvadraten på hastighetsökningen.

    Vad man också vet på Trafikverket är att tidigare byggda vägar har en lägre dimensionerande hastighet än senare byggda vägar. Den som kör för fort kan råka ut för mycket obehagliga överraskningar, inte minst i halt väglag. Om vägen dessutom är deformerad av tung trafik i höga hastigheter, kan en personbilsförare helt mista kontrollen över sitt fordon.På vägar byggda under 195o-talet och tidigare är bärlagret inte alls dimensionerat för dagens lastbilar. Ledande Umeå-politiker förespråkar i själva verket en fortsatt förstörelse av vägkapitalet, vilken vida överträffar resurserna till underhåll. Samhällsekonomiskt ansvarslöst.

    Men de tror kanske att det framtida batteriflyget ska ersätta timmerbilarna, så att landsvägarna inte längre behövs? Dessa politiker menar alltså på fullt allvar att trafikfarliga hastigheter på vägar, som inte är byggda för dagens trafik, ska tillåtas tills en ny väg har byggts.

  3. umekille

    Sänkt hastighet är okey men…
    Det blir mycket farliga omkörningar av irriterade trafikanter
    med höga farter mellan fartkamerorna.

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Det tyvärr de där vårdslösa personerna i trafiken som irriterade försätter sig själv och andra trafikanter för livsfara.

      Men vi kan inte låta dessa fåtal individer diktera förutsättningarna för alla oss andra.

      • Gustaf

        Bra att ni röstade nej och även berättar om det. Jag blev faktiskt förvånad över att S både i Umeå och Skellefteå tycker några minuters restid är mer värt än skadade och döda människor. För att inte tala om att högre hastighet innebär mer buller. I framtiden hoppas jag polisen får fler verktyg och resurser för att agera mot de vårdslösa individerna som utsätter oss andra för livsfara, det är inte jättesvårt att framföra en bil på ett ansvarsfullt sätt.

        • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

          Hej Gustaf!

          Tack så mycket för dina kloka ord. Håller med, vi var själv lite förvånade över det hårdnackade motståndet mot sänkta hastigheter…

  4. Ulf Parde

    Jag har tidigare lagt en kritisk kommentar till att MP omfamnar hastighetssänkningen. Men den ser jag inte intagen. Censur?

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Ulf!

      Nu ser jag, förlåt, var det en seriös kommentar? Jag trodde det var skräp PostNu ser jag, förlåt, var det en seriös kommentar? Jag trodde det var skräppost…

Lämna ett svar till Nils Seye Larsen Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.