Coronavirus – del1. Den svenska strategin och WHO

Som en följd av corona har mitt köksbord blivit min arbetsplats. Iförd mjukiskläder med en kopp kaffe vid min sida kör jag mina möten via telefon eller fjärrlänk. När väl arbetsdagen är klar sitter jag kvar inom samma väggar i min tysta lägenhet och känner rastlösheten krypa inom mig. Nåväl, äntligen har jag fått tid att göra något som jag länge velat – plöja igenom HBOs mästerliga serie Chernobyl.

I serien Chernobyl får vi följa experten Valery Legasov som kom att få en avgörande roll i organiseringen av katastrofarbetet med den exploderade reaktorn. Att i den här situationen låta Sovjets främsta expert få föreslå de nödvändiga åtgärder som behövde utföras visade sig vara helt rätt – för han visste vad han pratade om.

Medan jag satt och tittade på serien så slog det mig att det finns en likhet med hur vår svenska regering hanterar den rådande situationen med coronavirusets spridning. För även här har vi låtit en expert få en avgörande roll i att föreslå de åtgärder som anses nödvändiga – statsepidemiologen Anders Tegnell.

Det låter klokt men med det vilar också ett tungt ansvar. Att då i det läget välja att gå en annan väg än WHOs rekommendationer är modigt – om han lyckas. Men vägvalet kan mycket väl visa på hur utbredd han anser att smittspridningen kommer att bli.

Den svenska strategin:

Nu testar vi enbart vårdpersonal och sjuka i riskgruppen – i kombination med kraftfulla åtgärder för att begränsa fysisk kontakt mellan människor. Detta är väldigt omfattande och kostsamma åtgärder som fyller en viktig funktion: Att begränsa och fördröja sjukdomsspridningen. På så vis sprids sjukdomen i en takt som sjukvården klarar av.

Men det innebär också att man gjort bedömningen att många troligtvis kommer att bli sjuka – förr eller senare – och att man inte längre anser sig kunna eliminera sjukdomen så som läget är nu.

WHOs rekommendationer – Singapores strategi:

WHO har vid ett flertal tillfällen lyft Singapores strategi som föredömlig för att eliminera sjukdomen. I den strategin testar man alla misstänksamma fall och gör sedan ett riktigt detektivjobb för att spåra viruset och samtliga som kan ha varit i kontakt med personen som testat positivt för corona. Alla dessa isoleras. Man valde tidigt att lägga all fokus på ”extensive tracing”, spårning där man till och med tog hjälp av polisen för att spåra varje aktivt fall.

”Flattening the curve” eller ”tracing” – när används vad?

Enligt Michael Ryan, executive director på WHO så används ”flattening the curve” med hjälp av ”physical distancing” genom hårda restriktioner för sammankomster, resor, nedstängning av skolor, m.m. när man inte längre anser sig kunna eliminera sjukdomen. Sjukdomen är här och sprids, det är inte längre möjligt att förhindra att coronaviruset sprids bland befolkningen, utan nu handlar det om att fördröja spridningen hos landets befolkning för att hålla det på en nivå som vården klarar av.

MEN, det är viktigt enligt Michael Ryan att se detta som en del av en strategi, där man förr eller senare  – när takten för nya fall avtagit rejält – återgår till ”tracing” eller spårning som vi säger det. Annars kan vi inte eliminera viruset och då riskerar vi att en ny våg av virusspridning drabbar landet.

Har vi valt rätt strategi?

Det här är en fråga som endast tiden kan utvisa. Men för mig som politiker är det otroligt viktigt att ha min tillit till den expertis vi har i landet och jag förväntar mig att man gjort en god analys av de strategier som finns och förespråkas internationellt. Att Tegnell valt att fokusera på strategin ”flatten the curve” kan mycket troligt vara det helt korrekta utifrån hur långt gången sjukdomsspridningen är och vilken kapacitet som den svenska sjukvården har. Men jag förväntar mig också att Sverige redan nu förbereder sig, köper in och rustar vår sjukvård för strategin med masstestning och spårning. Där måste vi lyssna på Michael Ryan och WHO så vi inte riskerar att drabbas av en ny våg av sjukdomsspridnig.

Umeås beredskap:

Umeå var tidigt ute med åtgärder till verksamheten för att begränsa risken för spridning. Det är första gången under min tid som politiker som jag fått följa hur kommunen förbereder sig i krissituation och jag vill berömma kommunens arbete. Man har agerat tidigt och helt i enlighet med de rekommendationer som man fått från Folkhälsomyndigheten. Nu är det viktigt att alla vi invånare i Umeå kommunen läser och följer dessa rekommendationer.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort innerligt tack till all sjukvårdspersonal som i dessa svåra tider gör deras yttersta för att hjälpa de som är svårt sjuka och inlagda på sjukhus p.g.a. COVID-19. Ni är våra hjältar!

En kommentar

  1. Brorson

    ”För även här har vi låtit en expert få en avgörande roll i att föreslå de åtgärder som anses nödvändiga – statsepidemiologen Anders Tegnell. Det låter klokt men med det vilar också ett tungt ansvar. Att då i det läget välja att gå en annan väg än WHOs rekommendationer är modigt – om han lyckas.”

    Och om han inte lyckas? Tegnell är för det första inte den expert han låtsas vara Han är (en statsbyråkrat med en läkarutbildning i botten – och kan därför inte alls mäta sig med de kliniskt verksamma smittskyddsläkare, som kritiserar honom.) Och för det andra är han inte modig, utan feg. Han ser nog till att skydda sig själv. Alla kan ju se att han har gjort precis som jag själv: Varit hos frisören i rätt tid, och fått håret kortklippt för att slippa möta en smittad frisör under de närmaste två månaderna.

    Det är inte på sig själv, eller en handfull frivilliga försökspersoner, som han utför sitt experiment. Utan på hela svenska folket – ja hela världens befolkning, när man lovar svenskarna att utan risk för egen del åka på semester utomlands redan i sommar. Kanske till länder som inte ens har Sveriges hårdbantade vårdresurser. Om det nu är för sent att stoppa smittan, beror det på Tegnells passivitet i det inledande skedet, när smittan hade kunnat stoppas vid gränsen eller på våra internationella flygplatser, där alla passagerare från smittsamma områden borde ha satts i karantän under ett par veckor.

    Svenska politikers auktoritetstro på självberömda experter är skrämmande. Lär de sig aldrig? För sjuttio år sedan hade läkare och genetiker lurat i hela svenska riksdagen att det svenska folket hotades av ”inavelsdegeneration” och att ”oönskade anlagsbärare” måste hindras från att fortplanta sig. Det här hade forskarna trott på trettio år tidigare, men de slutsatserna hade vederlagts av senare forskning. Men då kunde forskarna blivit maktgalna och kunde inte avstå från att använda sin makt. Experimentet att genom s.k. undanträngningsavel stoppades slutligen av FN år 1956. Läroböcker skrevs om, men jag fick tag i de ursprungliga läroböckerna från början av 50-talet.

    Sovjetunionen är för övrigt ett dåligt exempel på hur politiker bör förhålla sig till experter. Men okej, då. detta var ju i slutet av Sovjettiden. Och man hade ju tidigare erfarenheter av härdsmältor, som inte kommit till allmän kännedom, vid försöksreaktorer österut. Så det fanns nog flera experter, och inte en enda lysande stjärna, som visste hur man skulle handskas med sådan.

    Men dock är Lysenko-affären kanske det tydligaste exemplet på hur politiker väljer att lyssna på en enda expert, som lovar de ”underverk” som politikerna och för all del hela folket vill ha. Snabba framgångar billigt. Sak samma om det räcker att platta ut kurvan, så blir hela svenska folket ”naturligt vaccinerat” mot coronan. Framförallt billigt jämfört med att sätta hela folket i karantän. Men Tegnell tänkte inte på att svensk ekonomi skulle komma att drabbas av åtgärderna i andra länder.

    Det är ju inte svenska regeringen eller ens svenska myndigheter som beslutat att stoppa leveranserna av halvfabrikat från Kina till svenska fabriker eller att utländska kunder plötsligt ska sluta efterfråga svensktillverkade produkter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.