Högt elpris – det Ågren (M) glömmer bort att säga…

En seriös energipolitik är avgörande för vårt lands framtid. Men när debatten ständigt fokuserar på kärnkraft vs förnybart så glöms allt för ofta en VIKTIG sak: Kraftnätet – kablarna som leder elen från produktion till konsument.

 

Det är lätt att göra politik av att elpriserna är höga – i en dag:

Det gläder mig att Ågren (M) vill prata energipolitik. Det är en fråga som enligt mig är ytterst intressant och dessutom nödvändig för Sveriges framtida utveckling. Men att göra politik av en dag med höga elpriser – och basera hela sin analys för framtidens behov för Sveriges energiproduktion på detta – är inte seriöst. Dock ej första gången för Moderaterna som i somras gjorde stor sak av att oljekraftverket i Karlshamn startades upp – i några dagar.

Problemet – för en dag – har en given lösning enligt Moderaterna: Vi behöver kärnkraft. Så låt oss då gå igenom vad som är fel med detta resonemang.

 

Val av strategi för elproduktion har en avgörande betydelse:

Vi har bevisligen svårt att ta lärdom av andra länder – så även av våra nordiska grannar. Det är något som blivit alldeles uppenbart nu under Covid-krisen där Sverige valde en egen väg, vilket har fått ett förödande konsekvenser. Nåväl, låt oss fokusera på energiproduktion:

Medan Sverige tog Barsebäck ur drift 2005 valde Finland att fokusera sin energistrategi på att bygga ny kärnkraft. Sverige däremot valde tydligt en strategi där kärnkraft skulle fasas ut och ersättas med förnybar energi. Så här gick det för båda länder i deras nettoexport från 2006 – 2019:

År 2006 hade vi båda en negativ nettoexport, dvs att vi båda länder importerade el. C.a. 6 Twh för Sveriges del medan Finland importerade c.a. 11 Twh.

Ingen fara för Finland, deras stora satsning som påbörjades 2005 – kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 skulle tas i bruk 2009.

År 2009 låg båda länder fortsatt på en nettoimport, Sverige på 5 Twh, Finland på 11 Twh. Nu skulle det vända för Finland. Men Olkiluoto 3 kom aldrig igång och än idag – 2021 – är den fortfarande inte i drift.

I Sverige däremot hände något som gjorde att vår nettoexport av el successivt ökade till att 2019 nå nytt rekord. Den ökningen beror på en viktig sak: Vindkraft.

Förutom Finlands beroende av elimport så har kärnkraftsstrategin varit oerhört kostsam. Det kan inte annat än konstateras att Finlands strategi misslyckades. Och det är just denna misslyckade strategi som Moderaterna nu vill driva i Sverige.

Nu handlar det inte bara om Finland utan globalt ser vi exakt samma situation: Kärnkraften har blivit dyr och olönsam, medan förnybar energi skjuter i höjden och fullständigt dominerar den globala produktionen av ny energi.

 

Varför har vi då en effektbrist i Sverige?

Nu kommer vi in på den väsentliga frågan. Låt oss dock börja med att säga som det är: Vi har en effektbrist i Södra Sverige. Inte i norra. Här har vi tvärtom dragits med historiskt låga energipriser och ett kraftigt elöverskott som vi exporterar utomlands – när det är brist i södra Sverige. Visst låter det absurt, men så är det. Förklaringen är enkel: Vårt nuvarande kraftnät är eftersatt och begränsat. Den oligopolmarknad som skapades av Bildt-regeringen där driften för vårt svenska stamnät fördelades ut på ett antal dominerande energibolag har bevisligen inte fungerat.

Finland har Olkiluoto 3, Sverige har kraftstationen i Hurva. Det är vårt största infrastrukturfiasko.

Men det är bara en av de satsningar på vårt stamnät för att förbättra överföringen av el från överskottsregionerna i norr till bristen i söder som antingen misslyckats, försenats eller uteblivit.

 

Men hur gör vi med effekttopparna?

I takt med elektrifieringen i vårt samhälle, med elbilar, ny digital teknik och omställningen av vår industri så kan vi få kraftiga efterfrågetoppar. Utmaningen här ligger inte bara i hur mycket el som kan produceras för att möta den tillfälliga efterfrågetoppen. För än en gång så utgör vårt kraftnät i sig en begränsning för hur hög en sådan topp kan vara. Det är därför väldigt viktigt med lösningar som kan sprida ut efterfrågebehovet. Ett av dessa är differentierade dygnspriser från energibolagen som gör det attraktivt för konsumenter att konsumera el när efterfrågan är låg. Till exempel tidsinställning på tvättmaskin, diskmaskin, laddning av ens elfordon när den står hemma, m.m. samt även att elintensiv produktion som har en viss flexibilitet kan förflyttas till tider på dygnet där priserna och efterfrågan är lägre. En annan teknik som är under snabb utveckling är även möjligheten för enheter med större batterikapacitet som exempelvis elfordon att kunna dels ladda batterierna vid lägre pris och efterfrågan – för att sedan kunna ge tillbaka en liten del när en efterfrågetopp nås och på så vis bidra till stabilitet i systemet.

Men alldeles oavsett hur elproduktionen ser ut så är kraftnätets begränsning den oroande bromsklossen på sikt när efterfrågan i ett allt mer elektrifierat samhälle når en topp.

 

Stabil elproduktion – utan Kärnkraft?

Det är en viktig och befogad fråga. För kärnkraftsproducerad el kan onekligen stå för en stabil bas i elnätet. Problemet är dess olönsamhet. Det senaste året illustrerade tydligt kärnkraftens utmaningar. Stora delar av året var det direkt olönsamt att producera kärnkraftsel, trots dess indirekta och stundtals direkta subventioner. Därför var det flera reaktorer som länge stod still. Och just den där beryktade dagen när oljekraftverket i Karlshamn sattes igång så var hälften av våra kärnkraftsreaktorer tagna ur bruk.

Så varför startade man inte upp en reaktor istället? Jo, för att det inte är så kärnkraft fungerar. Det är inget som man bara startar upp en dag för att stänga ner nästa dag. Men då elpriserna överlag vid detta tillfälle så var inget av de energibolag som äger kärnkraftsreaktorer intresserade av att starta upp ytterligare en reaktor. Det slutade med att ett avtal fick skrivas där en saftig fast subvention på 300 miljoner kr. betalades ut av Svenska Kraftnät för att återstarta en reaktor.

Hur stabil är vindkraften? Det beror helt på vart den är belägen. I Sverige är nästan all vindkraft landbaserad. Det har en betydligt större produktionsvariation än havsbaserad vindkraft. Förklaringen är enkel, för alla som varit ute till havs – i synnerhet i haven runt södra Sverige – är det väl känt att det blåser betydligt mer och regelbundet ute till havs. Dessutom finns möjlighet för stora vindkraftsparker och höga vindkraftverk vilka sammantaget leder till hög produktion och större stabilitet.

Avslutningsvis, vätgasdrivna kraftstationer och batterilagring i större skala är ytterligare metoder som kommer att kunna nyttjas för att balansera systemet vid efterfrågetoppar.

För er som vill läsa mer om Miljöpartiets energipolitik kan ni klicka här:

Och för er som vill läsa mer om varför ny kärnkraft absolut inte är en realistisk lösning för Sverige kan ni läsa en av mina tidigare artiklar i ämnet:

”Kärnkraftskramarna har fått vind i seglen”